En ny granskning av Dagens Nyheter visar att Polisens rättsavdelning har tappat greppet kriget mot bengalerna. För att försöka stoppa ett bötesbrott är man beredda att sätta människor i fara. [show_ad id=3] Våren 2019 fick vi på Fotboll Sthlm tag på ett så kallat inriktningsbeslut från Polisen. Även Expressen hade samma dokument och när vi publicerade materialet möttes det av starka reaktioner. I beslutet som var undertecknat av Stockholms regionpolischef Ulf Johansson framkom att myndigheten skulle växla upp i kriget mot bengalerna. Om det förekom ordningsstörningar såsom pyroteknikbruk skulle villkoren skärpas med publikneddragningar, utvidgad idrottsanläggning, polisanmälan av arrangören och framförallt ett galet direktiv om att ingripa på läktaren: vakter skulle kunna gå upp i en klack för att handgripligen försöka ta bort bengalerna. Under säsongen eskalerade sedan konflikten runt fotbollen på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Lyckligtvis följde de flesta arrangörerna inte direktiven om att ingripa på läktaren, men vid ett tillfälle fick vi ett talande exempel på hur det fungerar i praktiken. Det var när AIK mötte Celtic i Europa League-kval sommaren 2019 på Friends arena. Vi på Fotboll Sthlm granskade det absurda fallet. Det började med att en Celtic-supporter kastade en utbrunnen bengal mot en av AIK:s säkerhetspersonal i halvtid. AIK menar att de kände sig pressade av Polisen att visa handlingskraft och bestämde sig, med Polisen i ryggen, för att skicka upp ett stort antal vakter på läktaren. Kort senare var det kaos på sektionen. Supportrar gjorde motstånd och två ordningsvakter tappade fattningen. På en två minuter lång film som en Celtic-supporter la ut på Twitter syntes att vakterna slog åtminstone 15 hårda slag mot supportrar. Såvitt vi vet inträffade inga allvarliga skador, men det kunde uppenbarligen ha slutat med mörka rubriker. Insatsen misslyckades, bengalkastaren kom undan. Trots att mannen var identifierad av svensk och skotsk polis redan innan ingripandet kunde han senare lämna Friends arena efter matchen utan att någon ingrep. Därefter lämnade han landet utan att bli lagförd. Det är svårt att tänka sig en mer fiaskoartad insats. Trots det fick AIK beröm för sitt agerande när vi vände oss till Polisen. Kommunikatörerna och arenabefälet la ut texten om en professionell aktion från början till slut. Filmen med batongslagen hade ingen sett, och ingen klarade av att trycka på play under tiden som vi granskade. Samtidigt var kommunikatörerna noga med att förklara för oss att en film aldrig visar hela sanningen. – Det jag vet är att klipp du ser alltid har ett före och ett efter, vad hände innan och vad hände efter? Det som jag ger dig är hela bilden, sa kommunikatören Carina Skagerlind. Som alltså inte sett filmen. Eller var insatt i ärendet. I samband med granskningen menade kommunikatören Ola Österling att vi och andra medier hade missförstått direktivet om att gå upp på läktaren för att stoppa pyrotekniken. Österling menade att det inte fanns något sådant. Sedan dess har jag inte riktigt kunnat förstå vad som gäller, och Polisen har i vanlig ordning inte haft någon större lust att förtydliga. Har det handlat om ett förslag, en rekommendation eller ett tvingande direktiv? I går publicerade Dagens Nyheter en granskning som väckte starka känslor på nytt. Reportern Malena Johansson hade kommit över mejlen som skickats mellan Polisens rättsavdelning och Djurgårdens säkerhetsansvarige Mats Jonsson inför derbyt mot Hammarby. Där framkommer det att Polisen menar att Djurgården misslyckats i sitt arbete mot bengalerna och att klubben måste agera på nytt sätt. I samband med det ger myndigheten bland annat förslaget om att gå upp på läktaren om det brinner. Enligt Mats Jonsson fick han ett tydligt besked om att det skulle gälla även om det riskerar att förvärra situationen. Alltså: Polisen har inget emot att Djurgården på eget bevåg skapar en situation som äventyrar människors säkerhet, trots att det inte ens lär lösa den specifika ordningsstörningen. De andra förslagen från rättsavdelningen kände vi också igen, att utrymma hela eller delar av sektioner alternativt att pausa matchen. Det hjälper naturligtvis inte heller. (Det som förbättrar säkerhetsläget är att ändra förutsättningarna genom en legalisering. Redan 2012 föreslog regeringens utredare – en Björn Eriksson i en annan tid – ett sådant system. Även en intern polisutredning från 2019 förespråkade den lösningen, men när slutsatsen blev känd lades utredningen plötsligt ned. Det näst bästa alternativet? Att identifiera, utreda och lagföra i efterhand.) För stunden pågår Polisens arbete med säkerhetsfrågorna runt idrotten inför nästa säsong. Ett förslag ligger ute på remiss hos RF, hockeyförbundet, fotbollsklubbarna och SvFF. Om det kommer bli någon avgörande förbättring framöver är svårt att säga. Själv är jag dessvärre rätt pessimistisk, inte minst efter vår granskning i helgen. Det är också svårt att säga hur man ska tolka rättsavdelningens förslag till Djurgården i ett större perspektiv. Är det en del av det gamla systemet, en försmak av vad som komma skall eller något slags mellanting? Eftersom Polisen inte vill kommentera Dagens Nyheters granskning saknar vi svar. Själva direktiven är enklare att värdera, för de framstår som komplett vansinniga. Det kommer förmodligen gå snett varje gång som en arrangör följer dem, och risken för en katastrof är uppenbar. Att skicka upp vakter i en klack för att stoppa pyrotekniken är ungefär lika rimligt ur ett säkerhetsperspektiv som att preja fortkörare, och kanske några bilar runtomkring, av vägen. LÄS MER. Fotboll Sthlm granskar: Så stöttar RF och hockeyn Polisens nya strategi

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription