I dagens lucka, nummer nio, hittar vi Bernt Ljung som vaktade AIK-kassen under större delen av 80-talet. Efter tre säsonger i grannklubben Vasalund kom Borlängesonen Ljung – som även gjorde sju landskamper i karriären – tillbaka och var med om att bärga SM-guldet 1992. [show_ad id=1] Namn: Bernt Ljung Ålder: 61 år Spelade i AIK: 1981-87 och 1991-92 Position: Målvakt Var bor du? – Borlänge. Familj: – Fru och tre vuxna barn. Vad gör nuförtiden? – Jag jobbar inom socialförvaltningen i Falu kommun. Jag jobbar på ett boende med ungdomar som inte kan bo hemma av olika orsaker. Trivs du med jobbet?  – Ja. Överhuvudtaget är det trevligt att jobba med människor och i det här fallet kunna hjälpa ungdomarna under en jobbig period i deras liv. Det är inspirerande. Man kanske inte kan rädda alla, men man göra en skillnad för de flesta. Vilken roll spelar fotbollen i det liv? – Ingen alls, det har avtagit helt. Jag har naturligtvis noterat att Brage kan få en fribiljett till Allsvenskan om Östersunds åker ner. Det är väldigt bra gjort av dem. Men jag har inte sett en match sedan 2004, det är ett avslutat kapitel även om det är moderklubben. Det är samma sak med Stockholmsfotbollen, jag tycker inte att det är roligt att titta längre. Ser du på fotboll på tv? – Nej. Eller någon gång kanske, på mästerskap. Sverige kan traggla sig vidare till åttondel eller kvartsfinal. Spelet brukar vara torftigt, även om jag inser att det inte är någon bedömningssport. På min tid var de som inte var fotbollsintresserade som bara följde landslaget, och nu är jag lite sån. Men jag fick ju med mig att Djurgården vann och att AIK gjorde en rätt bra säsong, för man kan ju inte vinna varje år. Vad har du för andra hobbies?  – Jag gillar att resa. Vi har ett hus på Sicilien sedan sex år och är där varannan månad. Då kan det i och för sig bli fotboll, jag har sett en del matcher med Palermo. Då är det en annan atmosfär och man kan sitta i linne på läktaren på söndagskvällen när det är 30 grader varmt. – Jag har också motionscyklat en del under de sista 15 åren. Nu har vi köpt ett andra hus på Sicilien som vi funderar att hyra ut för folk som vill cykla där. Vilket är ditt bästa minne från karriären?  – När vi gick upp från division 3 till Allsvenskan med Brage, jag var fortfarande väldigt ung då. Det var startskottet för Brage som spelade i Europa och var med i Allsvenskan i många år. Och så SM-guldet med AIK 1992 förstås. Vi ledde mot Malmö (på bortaplan) med 2-0 men de kom ikapp och vi hade inget anfallsspel i andra halvlek. Men så gjorde Gary Sundgren det förlösande målet till 3-2 på slutet. [caption id="attachment_19082" align="alignnone" width="800"]

Med SM-bucklan 1992. Foto: Bildbyrån[/caption] Vilket är ditt värsta minne i karriären?  – Vasalund 1989 när vi var på väg att gå upp i Allsvenskan. Vi hade ett riktigt fint lag och en bra tränare i Bosse Petersson. Vi spelade 0-0 mot Luleå i den sista omgången där vi brände en straff bland annat. Men det såg ändå ut att räcka för Hammarby behövde vinna med sex mål mot Karlstad. Vi hörde att det stod 4-0 men så kom det via radion att Bajen hade gjort två mål på övertid. Helt osannolikt. Hade det varit på Sicilien hade ju folk mördats då, man hade varit säker på att det varit fusk. Det tror jag inte att det var den här gången, men det var jävligt snöpligt. Jag tyckte så synd om Bosse GT (Peterson) som var klubbens starke man. Han var en otrolig ledare som var värd att få ta upp Vasalund i Allsvenskan. Vilket är ditt märkligaste minne? – Ett mycket märkligt minne var när vi mötte Norrköping på Idrottsparken 1991. Det är otroligt att det inte har skrivits mer om det. Idag hade det ju blivit stora löpsedlar och man hade spärrat av hela Norrköping. Någon hade grävt ner en bomb i gräsmattan, vid mittlinjen, som exploderade mitt under matchen. Man trodde först att det var Black Army som låg bakom det, de fick skit direkt, men det visade sig vara boende i området som protesterade mot stöket när det spelades fotboll, att det var för mycket folk, bilar eller vad det nu var. Som tur var skadades ingen, men det var en helt sjuk historia. Vem lagkamraten som du har haft? – Sven ”Dala” Dahlkvist var mycket bra som spelare och honom hade jag stor hjälp av när jag flyttade från Borlänge till Stockholm. Som tränare vill jag lyfta fram Roffe Zetterlund, som jag hade i tio år (i Brage och AIK) och Bosse Petersson i Vasalund. [caption id="attachment_19080" align="alignnone" width="1000"]

Bernt Ljung och tränaren Rolf Zetterlund på AIK-försäsongen 1981. Foto: Bildbyrån[/caption] Vad jag tycker om dagens AIK?  – Jag ser ju inte dem, så jag har ingen aning. Men de är med och petar på medaljer för det mesta, det är bra jobbat. Vad önskar du dig i julklapp?  – Tja, det är nog ingenting, man har ju det mesta kanske. Eller ett par glasögon kanske? Det var många som tyckte att jag skulle ha det när jag spelade fotboll.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier