AIK:s ekonomi fick en rejäl skjuts under det tredje kvartalet. Fotboll Sthlm tog hjälp av ekonomiexperten Anders Norlen för att anlysera hur det står till med Gnagets finanser. ✓ Följ Anders på Twitter här! [show_ad id=4] AIK gick hela 56,5 miljoner plus (rörelseresultat) under Q3, vilket är ett av klubbens starkaste kvartal genom tiderna. Imponerande, väl? Mycket! Rörelseintäkterna – matcharrangemang, sponsorintäkter, souvenirer, internationellt cupspel, TV-intäkter – landar på vad som ser ut som det bästa kvartalet i bolagets historia. Motorn i detta är de nästan 200,000 besökarna man lockade till sina matcharrangemang i antingen Allsvenskan eller ECL-kvalet under kvartalet – även det bäst någonsin. Det som verkligen hjälper till att lyfta intäkterna till rekordnivån 78.1m för kvartalet är kvalet till Europa, där bolaget redovisar intäkter från äventyret på 25m, vilket inkluderar ersättningen från UEFA på ungefär 11m men även intäkterna från hemmamatcherna i kvalet samt eventuella intäkter från försäljning av sändningsrättigheterna i kvalrundorna till Schibsted/Aftonbladet. Det tydliggör i allra högsta grad det stora värdet av att bara komma till ett kvalspel och spela sig igenom ett par rundor. Nettot från dessa intäkter är betydande. Sen ska vi givetvis lägga intäkterna från spelartransfers vilket primärt för kvartalet är AAA:s övergång till Troyes/City Football Group samt solidaritetsersättningen för Alexander Isaks övergång från Real Sociedad till Newcastle. Detta genererade en bruttointäkt på 42.7m och en nettoresultateffekt på hela 40.9m – det i särklass bästa kvartalet sedan nämnde Isaks övergång till Borussia Dortmund i januari 2017. Vad sticker ut i rapporten? Att det är mycket positivt och rätt lite negativt i detta. AIK har riktigt bra drag i verksamheten. Man lockar mycket publik till sina matcher, sponsoraffären går starkt och supportrarna verkar köpa mycket souvenirer. En sak som man noterar är att man sitter med rätt betydande fordringar för tidigare och nyss genomförda spelaraffärer. AAA ser man inte ut att ha fått betalt för ännu, och det sker säkerligen enligt en betalningsplan över flera år och det samma gäller nog ersättningen för Alexander Isak. Sedan undrar jag om man kanske skickat slutfakturorna till Groningen och AGF för Paulos Abraham och Eric Kahl? Detta ger att AIK Fotboll AB just nu sitter med relativt lite pengar i kassan men med stora fordringar på motparter. Cash är alltid king, så i värsta fall kan man tvingas belåna fordringarna för att frigöra finansiellt manöverutrymme man kan behöva i vinterfönstret där en hel del nya spelare ska rekryteras. Vad är mest positivt? Två saker: att rörelsen faktiskt levererar och att ungdomsverksamheten skapar ett sånt betydande värde. Finns det något som oroar? Från rapporten som sådan – inte direkt. Nyckeltalen blinkar grönt. Balansräkningen är starkare än på evigheter – även om rörelsekapitalet har ökat till rätt höga nivåer p.g.a. de tidigare nämnda fordringarna man nu har på motparter. Kort sagt binder rörelsen betydligt mer kapital p.g.a. att man fortsätter köra hårt på ”köp nu, betala sen” i samband med sina spelaraffärer. Sällan ett problem när man har bra motparter dock. Souveniraffären har verkligen lyft under kvartalet till nära rekordnivåer men bruttomarginalen över rullande fyra kvartal landar trots det endast på 40%. Generellt sett har AIK Merchandise AB väldigt svårt att skapa ett meningsfullt överskott till sin ägare AIK Fotboll AB på de nivåerna. Det är något att hålla ögonen på framåt. Hur mycket plus över helåret kommer AIK gå? Svårt att säga var 2022 landar på sista raden, och egentligen saknar det i rätt hög grad betydelse. Q3 landar AIK Fotboll ABs resultat på sista raden på 37.2m efter att man löst upp en uppskjuten skattefordran (tidigare förluster) för att få ner sitt rapporterade resultat – av skatteskäl. Men om man inte gör några betydande spelarförsäljningar i Q4 så borde resultatet för helåret landa på någonstans mellan 30 och 40 miljoner – ett mycket bra år finansiellt för AIK. Hur står sig AIK:s ekonomi jämfört med Hammarby och Djurgården? Lite svårt att säga eftersom Hammarby Fotboll AB och Djurgårdens Elitfotboll AB bara rapporterar en gång om året, men vi vet att alla tre Stockholmsklubbarna har ett jäkla drag på intäktssidan – men även sportsligt just nu. Hammarby har lyckats otroligt bra med sin spelarförädling, med sin dagliga verksamhet och har lyckats få bra utväxling sportsligt med en topp tre-placering. Djurgården har också ett bra drag på sina rörelseintäkter (från en något lägre nivå), samt givetvis sitt Europaspel och sin spelarförädling. Överlag har Djurgården klart starkast balansräkning av de tre när vi summerar 2022, med absolut mest pengar att röra sig med tack vare framgångarna i Europa. Men detta betyder inte att AIK inte har ett rätt betydande handlingsutrymme att gå in i vinterfönstret med, och det är ändå det absolut viktigaste här. Det blir inget Europaspel 2023 för AIK, såvida det inte blir cupguld i vår. Hur mycket tappar klubben ekonomiskt på det? En hel del. Man skriver i sin rapport att intäkterna från cupspelet landade på 25m för kvartalet varav ungefär 11m är ersättningar från UEFA i olika former och resten primärt borde vara intäkter från publik. Sedan har man givetvis kostnader för arrangemang samt resor, men nettot av detta är inte obetydligt – kanske uppemot 15m som 2022 gick till att förstärka sporten. I sammanhanget är det faktiskt en hel del. [show_ad id=4]

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier