Ekonomianalys: ”Pekar på ett underskott på 25-30 miljoner”

AIK gjorde en vinst på 4,2 miljoner kronor under det andra kvartalet för året.
Samtidigt varnar klubben för att hårda tider väntar.
Vi bad två experter på fotbollekonomi analysera Q2-rapporten.

Annons

Anders Norlen, energimarknadsanalytiker och fotbollsentusiast

Vad sticker ut i Q2-rapporten?

Två saker:

Att bolaget sett sina likvida medel öka med 13m till 43m och därigenom ge sig själva ytterligare ett fettlager i en mycket osäker tid.

Att kombinationen av permitteringar, uteblivna arrangemang och lönesänkningar tryckt ner de totala kostnaderna till 25.3m – från normala drygt 40m per kvartal – en nivå man minst måste försöka hålla sig men gärna försöka trimma ytterligare

Vad överraskar dig?

Att man lyckades pressa ner sina kostnader ordentligt på kort tid. Helt nödvändigt men alltid lättare sagt än gjort, även om korttidspermitteringarna hjälpt till.

Vad pekar rapporten mot för resultat för 2020?

Negativt, såklart.

Givet att det inte blir publik under 2020 men där 90% av årskortsinnehavarna inte kräver återbetalning, inga fler tillskott från staten kommer, inga spelare säljs under året, där sponsorintäkterna blir 80% av vad de var i 2019 och lönesänkningar på runt 15% för all personal resten av året så pekar det mot ett rörelseresultatunderskott på mellan 25 och 30m för helåret.

Mycket pengar, men bolaget kan fortfarande hantera det.

Hur mycket pengar sparar AIK på sina permitteringar?

Man fick ett tillskott från Tillväxtverket på 3.3m under kvartalet, så runt 1.5m per månad. Lönesänkningar och uppsägningar verkar ha bidragit med ytterligare besparingar på runt 2-2.5m under kvartalet, vilket pekar mot lönesänkningar på i genomsnitt runt 15%. Blir viktigt att hålla ett öga på framåt.

Hur viktig var kampanjen “Inte bara existera” där man fick in fyra miljoner?

Fick man så mycket? AIK skriver att man drog in 1m totalt på diverse Swish-kampanjer under första halvåret 2020. Men varje krona räknas!

(Fotnot: AIK fick in 3 764 461 kronor från supportrarna i kampanjen – som inte bara genomfördes via Swish)

Hur står sig AIK i coronakrisen jämfört med de andra storklubbarna i Sverige?

Man gick in i detta med bättre förutsättningar än många andra, i att man hade en relativt robust kassa. Problemet är dock att man även har större löpande kostnader (framförallt personal) än de flesta andra. Kassan är dock tryggheten för de ansvariga i Gnaget just nu och något som gör att en akut situation trots allt är någotsånär under kontroll – på kort sikt.

Har AIK råd att värva i sommar?

”Damned if you do, damned if you don’t…”

Den sportsliga kräftgången riskerar att sätta Gnaget i en position där man faller på rankingen över vem som får mest av en kraftigt växande TV-kaka. Skulle man sluta runt 12e plats riskerar Norrköping – och eventuellt även Djurgården – att kliva om, vilket skulle ’kosta’ Gnaget uppemot 5m i lägre intäkter mot vad man hade fått om man slutar någonstans runt plats 6 eller högre.

Med det sagt så blöder den löpande verksamheten pengar varje dag och det är nog satt i sten att det är ”en in, en ut” som gäller.

Men har de råd att inte värva?

Kristof Vogel, fotbollekonomiexpert som driver bloggen Den osynliga handen

Vad sticker ut i Q2-rapporten?

Det positiva kassaflödet (+13.1 miljoner kronor) för perioden och hur stor påverkan de statliga stödprogrammen har haft på resultatet samt kassaflödet.

Det är en hyfsad benchmark för hur det kan se ut bland de allsvenska klubbarna och en förklaring till varför vi ännu inte har fått läsa rubriker om att klubbar är sena med löneutbetalningar eller har ställt in sina betalningar. Men också en benchmark om hur mycket verksamheterna blöder när matcher spelas inför tomma läktare och det inte kommer något statligt stöd. Hösten kan bli lång och tuff på flera håll runt om i landet.

Vad överraskar dig?

Att kassaflödet var så pass starkt som det blev och att AIK Fotboll AB hade 44 miljoner kronor i kassan per den sista juni. Eventuellt kan kassaflödet ha förstärkts lite extra tack vare att företag kan få anstånd med att betala in skatter och arbetsgivaravgifter under högst ett år. De kortfristiga skulderna har ökat vilket bland annat skulle kunna förklaras av det. Det framgår dock inte i rapporten om AIK har utnyttjat den möjligheten.

Vad pekar rapporten mot för resultat för 2020?

Det är svårt att säga eftersom osäkerheten är mycket stor. Man kan säga att klubben gick i ide under det andra kvartalet där kostnaderna pressades ner så mycket som bara gick. Det har varit permitteringar på spelare, ledare och administrativ personal. Det har varit frivilliga lönesänkningar. De uteblivna matcherna bidrog också till att kostnaderna minskade kraftigt. Inga resor, inga matchkostnader och så vidare.

Personalkostnaderna minskade med 8 miljoner kronor jämfört med motsvarande period förra året och övriga inköpta varor och tjänster minskade med 6 miljoner kronor.

Tillsammans med bland annat det statliga inkomststödet på 8 miljoner kronor blev rörelseresultatet för q2 positivt, 4.2 miljoner kronor. Fram till sista juni däremot ligger AIK Fotboll AB på 16 miljoner kronor i ackumulerad förlust.

Under q3 kostar saker mer igen. Matcher spelas, truppen är ute och reser. Ännu har ingen ny inkomstersättning från staten annonserats. Intäkterna ökar inte eftersom läktarna står fortsatt tomma. Snabbt och enkelt räknat – mellan tummen och pekfingret – så borde verksamheten under dessa förutsättningar gå med drygt 10 miljoner i förlust. På kvartalsbasis. Sedan kan många saker förändras fram till årets slut.

Hur mycket pengar sparar AIK på sina permitteringar?

3.3 miljoner kronor på personalkostnaderna under q2. Från och med att allsvenskan startade i slutet av q2 så har permitteringarna på spelare och ledare upphört.

Hur viktig var kampanjen “Inte bara existera” där man fick in fyra miljoner?

Enligt rapporten gav swish-kampanjen 1 miljon kronor till aktiebolaget. Tillsammans med 8 miljoner kronor från det statliga inkomststödet samt 2 miljoner kronor i förtidsbetalad ersättning från Uefa för utlån av spelare till Nations League. Totalt 11 miljoner kronor i ”krisintäkter”. Det är viktigt för kassaflödet. Pengar på banken är hårdvaluta i osäkra tider.

(Fotnot: AIK fick in 3 764 461 kronor från supportrarna i kampanjen – som inte bara genomfördes via Swish)

Hur står sig AIK i coronakrisen jämfört med de andra storklubbarna i Sverige?

AIK gick in i krisen med en förhållandevis stark balansräkning. Man har lyckats att försvara den under det första halvåret, mycket tack vare det statliga stödet. Rimligen ser det mer eller mindre likadant ut hos de andra storklubbarna, åtminstone hos de som inte äger sin arena. Det som är mer problematiskt för AIK ör de sportsliga resultaten hittills på säsongen. De skapar mer osäkerhet i en miljö där osäkerheten redan är mycket stor. AIK kan känna sig tvingade att fatta kortsiktiga beslut som de annars inte hade behövt göra. Det kostar resurser.

Har AIK råd att värva i sommar?

Pengar finns i kassan. MEN, de behövs också till att driva klubben vidare i den här miljön som vi inte känner till hur länge den fortsätter. Osäkerheten om framtiden är samtidigt mycket stor. Det handlar inte bara om huruvida publiken får komma tillbaka under hösten. Det handlar också om osäkerheten om att det faktiskt kan bli så illa att det blir publikrestriktioner även nästa säsong vilket påverkar säsongskortförsäljningen. Under förra hösten fick AIK in 17.5 miljoner kronor från försäljningen av säsongskort. Det är vanligtvis en viktig finansieringskälla under det fjärde kvartalet som mer eller mindre saknar inkomster. AIK skriver också i rapporten att man inte kan påbörja säsongskortförsäljning så länge publikrestriktionerna inte hävs.

Att investera i nyförvärv nu är därför mycket riskabelt. Samtidigt är nuvarande tabellsituation också en stor risk. En svår värderingsfråga.