AIK fortsätter att blöda. Under det första kvartalet 2026 gick koncernen över 30 miljoner back samtidigt som skulderna är större än någonsin. Vi tog hjälp av fotbollsekonomiexperten Anders Norlén för att reda ut hur kritiskt läget är. [show_ad id=2] Vi går direkt till kärnan. Hur illa är det? Ansträngt. Men det har det varit ganska länge. Pengarna fortsätter rinna ut ur bolaget i för hög takt, verksamheten är fortfarande i obalans och man har kvittat en fordran som moderföreningen haft på aktiebolaget på 16m mot ett så kallat villkorat aktieägartillskott, en manöver för att stärka bolagets egna kapital och undvika den kontrollbalansräkning jag skrivit om under en period. AIK har lite finansiellt manöverutrymme och man måste fortsätta jobba stenhårt med sina kostnader, och givetvis försöka skapa intäkter varhelst det är möjligt. Jag har noterat hur balansräkningen löpande försvagats under lång tid och även om det är element man kan hantera så börjar betalningsförmågan se oroväckande svag ut. Kassalikviditeten – kvoten mellan fordringar som ska komma bolaget tillhanda inom 12 månader plus kassan samt skulder som förfaller inom 12 månader – är nere på 55%, och skillnaden mellan de två är över 70m samtidigt som underskottet i rörelsen fortfarande ligger på över 50m på årsbasis. En detalj i sammanhanget som möjligen kan vara en intressant anekdot om läget: AIK sålde en fordran under kvartalet till 2.9m under vad den var värd på pappret och valde att ta kostnaden för detta. Vad kan man säga om Q1? Att det rent generellt är ett kvartal med låga försäljningsintäkter pga att matchevenemangen precis börjar rulla igång framåt mars, men där kostnaderna för personal och en hel del annat ändå fortfarande ska betalas. Det är ett kvartal där man normalt har betydande underskott, så även under Q1 2026. Koncernen AIK Fotboll AB redovisar en förlust på över 30m, där rörelsen (verksamheten exklusive handeln med spelarkontrakt) landade på minus 36m, att jämföras med minus 38.5m för Q1 2025. Hur står sig Q1 jämfört med förra året? Något lägre intäkter, något lägre kostnader. Intäktssidan pressas ner av lägre intäkter från centrala avtal som jag misstänker är både en effekt av ett sämre TV-avtal nu när TV4 tagit över rättigheten, ett sämre spelavtal med Unibet och att AIK går in med lägre meritvärde i fördelningen av den mindre kakan. Glädjande nog sjunker kostnaderna för att dra runt AIK också, primärt drivet av personalen där kostnaderna faller med drygt 10% jämfört med Q1 2025 samt av “Övriga varor och tjänster” där den ersättning som AIK Fotboll AB betalar till moderföreningen AIK FF på 5% av rörelseomsättningen retroaktivt togs bort under slutet av 2025 för helåret 2025, vilket jag antar fortfarande gäller. Det viktigaste när man ser närmare på rörelsen är hur denna utvecklats under rullande fyra kvartal. För två år sen, Q1 2024, var det rullande underskottet i rörelsen uppe på över 90m, och det har fallit tillbaka till 56m, dock lite dopat av ett UEFA-netto på uppskattningsvis 15m men bantningen av rörelseunderskottet går åt rätt håll. Hur stora är AIK:s skulder och vem har de lånat av? Totala skulder är nu uppe på 226.6m, vilket är rekordmycket. Det egna kapitalet är nere på 23.5m så soliditeten är nere på mycket låga 9%. Under Q1 har man lånat ytterligare 22m av kreditinstitut, alltså banken. Totala skulder till kreditinstitut uppgår nu till ungefär 37m. Man är skyldig klubbar man köpt spelare av ungefär 22m. Man är skyldiga sina leverantörer drygt 29m men framförallt har man “lånat” av sina årskortsinnehavarare, sponsorer och anställda – totalt ungefär 130m. Per årsskiftet så låg posten “Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter” på ungefär 100m, där ungefär 50m var olika typer av förutbetalda intäkter primärt årskort; 35m var olika typer av skulder till anställda och 15m var annat. AIK bryter inte ner den posten i kvartalsrapporteringen men nämner att man sålt årskort för ungefär 39m samt att 76m av de 131m under förutbetalda intäkter avsåg årskort och sponsring, vilket gissningsvis förklarar lejonparten av ökningen av den posten mellan Q4 2025 och Q1 2026. Är det vanligt att klubbar lånar på det sättet? Banklån för att finansiera den löpande verksamheten är inte supervanligt annat än som ett sätt att möjligen hantera likviditeten då denna kan vara rätt slagig. Att finansiera sina vintrar genom att fakturera partners och årskortsinnehavarna tidigt på året och därmed ”låna” innan man levererar material, events och hemmamatcher är såklart något alla klubbar ägnar sig åt. En billig finansieringskälla. Att låna betydande pengar av sin personal genom att rulla betydande lön framför sig är väl inte helt ovanligt i branschen, men nivåerna i AIK ser förhöjda ut jämfört med konkurrenterna. AIK ställde om i vintras, både vad gäller sportslig strategi och ekonomiska mål. Hur långt har de kommit i sin omställning vad gäller det senare? Fredrik Söderberg nämner den nya strategin i sitt VD-ord och att den implementerats och trycktestats under 2025. Verksamheten beskrivs som en som är i obalans samt att man inte lyckats sälja spelare under vinterfönstret något som den nya strategin ska säkerställa framåt. Jag gick tillbaka och läste VD-ordet för Q1 2025 för att se hur beskrivningen skiljde sig. Där talade man om en uppdaterad vision och strategi som sjösatts under 2024, man pratade om uteblivna transferintäkter och man pratade om kostnader som börjat minska. Med det sagt vågar jag påstå att AIK har insett att man bedriver en verksamhet som kräver ett värdeskapande i det humankapital som är spelartruppen för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Men kommer det nog ta en kontraktscykel – 2-2.5 år – att verkligen se någon slags påverkan på kostnadsmassan och kunna börja dra några tydliga slutsatser. Finns det några positiva överraskningar i Q1-rapporten? Det skulle väl vara att man börjar se tecken på kostnader som börjar falla. Måste AIK sälja Zadok Yohanna i sommar? Ja. Hur stor del av lösningen kommer det isåfall vara? Svårt att säga med tanke på att vi inte har någon insyn på vad avbränningen till tidigare akademi och agenter kan tänkas bli men lek med tanken att resultateffekten landar på 50m. Det skulle stabilisera, men då ska man också ha med sig att skulderna i bolaget stigit med över 100m sen årsskiftet 2024/25. Resultateffekt på 100m då? Det hjälper till mer såklart, men det kommer inte ändra spelplanen för AIK på lite längre sikt. Verksamheten måste stöpas om till att bli en fabrik där det skapas tillräckligt värde i utbildnings- och utvecklingsprocesserna för att inte bara plugga rörelseunderskottet men även göra laget så mycket bättre att man kan lyfta mot den tabelltopp där man tycker sig höra hemma. Det är fortfarande en kulturrevolution som har få motsvarigheter i AIKs nutidshistoria. En utmaning som heter duga.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription