AIK gjorde ett plus på runt 20 miljoner kronor under fjolåret.

Fotboll Sthlm tog hjälp av ekonomiexperten Anders Norlen för att bedöma hur det står till med klubbens finanser.

[the_ad id=”69588″][the_ad id=”69590″]

AIK är mycket nöjda med hur ekonomin utvecklades under 2021. Har de fog för det?

Det tycker jag att de har. 

AIK har gått en knepig balansgång mellan att ha koll på kostnaderna och skapa värde i sin handel med spelarkontrakt – samtidigt som man lyft sportsligt.

Jag vågar säga att Gnaget kommer ur pandemin starkare än in i den, vilket reflekteras i talen. Den 31 mars 2020 (ungefär när allt brakade igång) hade AIK Fotboll AB ett eget kapital på 44.5m och en kassa på 30.8m samt en spelartrupp som 2020 klarade av att spela ihop 39 poäng och landa en åttondeplats i Allsvenskan.

Sen dess har man som bekant lyft sportsligt till att ta 59 poäng 2021 och missa guldet på målskillnad samtidigt som det egna kapitalet ökat till 64.6m och kassan till 48.6m och för första gången sedan 2018 landar man en topp tre-placering. 

Givetvis en kombination av bra arbete både på och runt planen och på kansliet.

Vad imponerar i arbetet?

Tre saker främst.

1)  Att man lyckats (tvingats?) steppa upp i sin spelarutvecklingsaffär genom pandemin och parallellt med det levererat bättre sportsliga resultat. 

Efter att man sålde Alexander Isak till Dortmund i 1Q 2017 och fram till viruset slog till i 1Q 2020 (så 2Q 2017-4Q 2019) investerade man ungefär 35m i spelarkontrakt och trots att man vann Allsvenskan 2018, lyckades man inte förädla speciellt många av dessa kontrakt utan man sålde spelarkontrakt för ungefär lika mycket som man köpt för, 38.5m. Värdeskapandet i talangutvecklingen var begränsat.

Men mellan 1Q 2020 och 4Q 2021 har man sålt kontrakt för 45.2m samtidigt som investeringarna i nya kontrakt endast varit 11.6m – under en tid där de sportsliga resultaten förbättrats. Det trendbrottet är imponerande.

2)  Att man lyckats hålla kostnaderna under kontroll genom krisen. Personalkostnaderna (runt 2/3 av kostnadsmassan) har givetvis dragit sitt strå till stacken genom lönesänkningar och permitteringar, men även övriga kostnader har hållits i schack genom pandemin. Dock ska tilläggas att detta delvis kommer av uteblivna arrangemangskostnader, där man likt alla andra klubbar helt enkelt belagts med näringsförbud.

Men om det är något här som kan vara en långsiktig lärdom till hövdingarna inom Gnaget så är det att billigt inte alltid måste vara sämre. 

3)  Att publiken får komma tillbaka vilket ger enorm utväxling för AIK som sitter på Allsvenskans största arena och därför kan få till väldigt värdefulla arrangemang – särskilt när det sportsliga rullar på och publiken strömmar till. AIK hade totalt 109,331 besökare på 4 (!) hemmamatcher under det fjärde kvartalet vilket resulterade i intäkter på 19.4m. 

Jag vet att många Gnagare hatar att höra det, men Friends arena är Gnagets kanske största tillgång.

Vad oroar?

I rörelsen som sådan är det inte jättemycket, undantaget möjligen souvenirdelen där det dyker upp frågetecken runt en fallande bruttomarginal. AIK har haft förtvivlat svårt att få sin souveniraffär att generera ett stabilt bidrag till verksamheten, och från bokslutskommunikén kan vi läsa att bruttomarginalen (intäkter från souvenirer / kostnader för handelsvaror) sjunkit ner mot 40% under 2021. Detta kombinerat med lägre försäljningsvolymer får mig att misstänka att nettobidraget till den sportliga verksamheten under 2021 kan vara mycket begränsat, om ens positivt över huvud taget.

Nu ska man dock ha med sig att souvenirbiten generellt är en liten del av verksamheten, men den tar en oproportionerligt stor del av tiden och kraften hos ledningen. 

AIK såg en rejäl ökning av personalkostnaderna under 4Q drivet primärt av kostnader av engångskaraktär (exempelvis placeringsbonusar, återföringar för ersättning man hållit igen under pandemin etc.)

Men det sagt är det ingen hemlighet att spelartruppen både måste breddas och spetsas, framför allt framåt. Tunga investeringar kommer leda till högre kostnader för personalen över tid. Lägg där till nya kontrakt för Milosevic och Nordfeldt och ökade långsiktiga utgifter är något man ska hålla ögonen på.

Vad kan man dra för slutsatser om arbetet på transfersidan?

Som jag skrev ovan så har man lyckats få ett rejält sportsligt lyft samtidigt som man minskat på investeringarna i nya kontrakt och ökat spelarförsäljningarna. Det är givetvis mycket imponerande.

Under 4Q 2021 hade man intäkter från spelarförsäljningar på 1.9m, vilket avsåg ersättning man fick i samband med Kristoffer Olssons övergång från Krasnodar till Anderlecht. De stora intäkterna kom i 3Q i samband med Paulos Abrahams och Erik Kahls övergångar till Groningen respektive AGF, där de totala intäkterna landade på 28.4m. 

Värt att notera är att de minskade investeringarna i spelarkontrakt även har minskat avskrivningarna från 4.0m per kvartal när de peakade i 4Q 2019 till 2.3m i 4Q 2021 men ändå en starkare trupp på planen.

Hur mycket har de statliga stöden betytt under pandemiåren?

En hel del. 

Totalt har man mottagit 34.9m i olika typer av kompensationsstöd från staten under 2020 och 2021 (varav 25.2m via RF) och ungefär 6m för permittering av personalen. 

Runt allt detta ska man då ha i minnet att restriktionerna omöjliggjort för arrangörer av publika evenemang att bedriva normal verksamhet. Restriktionerna har således inneburit ett slags näringsförbud. 

Normala år så är matcharrangemangen motorn i den löpande finansieringen av AIKs verksamhet. Mina egna beräkningar visar att man har ett K/I-tal (kostnader/intäkter) för sina matcharrangemang på ungefär 30%, dvs för varje intäktshundring man har från publik så kostar hyra av arena, vakter etc. ungefär 30 kronor och man har ett netto kvar på ungefär 70 kronor. 

2015-2019 hade man mellan 45 och 60 miljoner i årliga intäkter från matcharrangemang, vilket ger ett netto på runt 35-40 miljoner som går in och finansierar den sportsliga verksamheten. Så från det perspektivet är det helt rimligt att bli kompenserad för det intäktsbortfallet från det offentliga och kompensationen man fått har faktiskt bara kompenserat ungefär hälften av vad man brukar generera.

AIK har nu runt 65 miljoner i eget kapital. Hur ser du på det i ett allsvenskt sammanhang?

Nu är AIK först ut att rapportera, men man kommer ligga någonstans en bra bit bakom bjässen Malmö FF och sen IFK Norrköping och Djurgården (100m+) följt av Hammarby och Häcken som borde ligga i ungefär samma härad som AIK.

AIK spänner bågen inför 2022. Enligt finansdirektör Håkan Strandlund ska klubben lägga större resurser på spelare, vara i toppen av Allsvenskan och satsa på ett europeiskt gruppspel. Hur mycket kan klubben gasa?

Nu vet vi inte hur mycket av löneutrymmet som låsts upp av förlängningarna med Nordfeldt och Milosevic, men det finns en hel del torrt krut man fortfarande kan dra på.

AIK skriver i sin årsredovisning att man ”ska ha tillräcklig likviditet för att finansiera verksamheten och samtliga låneförfall under 12 månader”. Ska man ta detta på orden betyder det att potentiella låneförfall nästa 12 månaderna ligger på runt 25m samt det rullande driftsunderskottet senaste 12 månaderna på runt 5m.

Med 48.6m i kassan så blir det 48.6m minus 25m minus 5m => 15-20m man skulle kunna lägga på sporten utan att bryta mot sina egna mål.