AIK gick 30 miljoner kronor plus (rörelseresultat) under det tredje kvartalet. 

Men vad ligger bakom siffrorna?

Fotboll Sthlm tog hjälp av två experter för att analysera.

Här är svaren från Anders Norlen, vars hemsida om fotbollsekonomi hittas här.

[the_ad_group id=”566″]

30 miljoner plus under Q3 beskriver AIK som ett starkt kvartal. Håller du med?

Absolut! Man visar med tydlighet att man lyckas krama ur ungefär 25m i utvecklandet av två unga spelare vilket hjälper till att finansiera resten av verksamheten. 

Någonstans är det förmodligen enligt de planer och strategier som man har lagt upp, så från det perspektivet visar man att en del av verksamheten fungerar som den ska.

Vad imponerar mest?

Vet inte om det är det mest imponerande, men som fotbollsälskare är det kul att se hur rapporten visar att saker och ting börjar normaliseras. Under kvartalet hade man totalt 76,088 besökare på sina arrangemang vilket även syns i matchintäkterna som börjar återgå till nivåer där de borde ligga.

Annars är det starkt att man lyckas få den underliggande rörelsen att visa ett plusresultat och naturligtvis att man lyckas kapitalisera på sin spelarutveckling och drar in 28.4m brutto den vägen.

Vad oroar mest?

När intäkterna normaliseras så tenderar även kostnaderna att göra det. 

AIK har under pandemin varit den allsvenska klubb som varit mest aktiva i att korttidspermittera sin personal, men det har avslutats under 3Q. Resultatet är att de underliggande personalkostnaderna (rensade för engångskostnader i form av sign-on) har skjutit upp till nivåer vi inte sett sen 2019. Jämfört med 3Q 2020 är de upp 18%. 

Här är det viktigt att man har kostnadskontroll.

Försäljningarna av Eric Kahl och Paulos Abraham är nu redovisade. Hur mycket fick AIK för sina spelare?

28.4m brutto, men en ”resultateffekt som ligger mellan 10-20m” per spelare. Man skriver i sin rapport att transfernettot under kvartalet är 23.2m vilket innebär att avbränningen till agenter, ersättning till andra klubbar etc. för de två affärerna är 3.1m.

Det innebär att nettot rensat för avskrivningar för hela truppen som under kvartalet låg på 2.1m är 25.3m – nettointäkterna i rena kronor för de båda affärerna. 

Så runt 25m är vad man i slutändan får för Abraham och Kahl, exklusive den femtedel av övergångssumman som man fick av Groningen som ersättning för lånet av Abraham som löpte fram till den 1 juli vilket bör vara ytterligare runt 3m som man fick redan i 1Q 2021.

En viktig poäng är att båda kontrakten såldes enligt principen ”köp nu, betala sen”. AIK har ställt ut kredit till de köpande klubbarna AGF och Groningen, förmodligen för att nominellt få de beloppen för spelarna man tycker de är värda. Men avigsidan av det är att man nu sitter med motpartsrisker och avbetalningsplaner och rätt lite pengar direkt i näven. 

Så AIK har byggt upp en transferfordran som kommer regleras över de kommande kvartalen/åren på i runda slängar 25m. Denna fordran använder man sedan som säkerhet för att hantera sin likviditet genom att belåna hos exempelvis Svea Ekonomi, vilket man gjorde i 2Q. 

Det kommer vi förmodligen se mer av framåt.

Avslutningsvis: hur mycket fick man per spelare? Efter 1Q rapporten såg vi hur tillgångsposten ”förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” hoppade upp ungefär 15m mellan 4Q 2020 och 1Q 2021, rimligen primärt drivet av den framtida intäkten man trodde sig få i samband med Abrahams permanenta övergång till Groningen. Eftersom EURSEK-kursen legat ungefär runt 10 kronor per euro under 2021 så tror jag att övergångssumman landade på EUR 1.5m plus de dryga EUR 0.3m man fick för lånet fram till 30 juni. 

Då den totala övergångssumman för de båda som redovisades i detta kvartalet var på SEK 28.4m, och runt 15m var Abrahams del så ger det att Kahl gick för ungefär 13.4m. Detta är rimligt då växelkursen mellan den danska kronan och den svenska legat på ungefär 1.35 SEK/DKK. Det skulle ge att AGF betalade DKK 10m för Kahl – ett jämt och fint tal.

Så EUR 1.8m (SEK 18m) för Abraham och DKK 10m (SEK 13.4m) för Kahl brutto totalt, inklusive Abrahams lånedel.

Vad kan man annars läsa ut av agerandet på transfermarknaden?

Man har betalat andra klubbar 2.7m för ”förvärv av immateriella anläggningstillgångar” (spelarkontrakt) under kvartalet. Den enda spelaren som förvärvats under kvartalet är Elbouzedi från Lincoln Town, så dessa pengar avser förmodligen primärt honom om det inte även avser avbetalningar på tidigare förvärv.

Nordfeldt kom som fri transfer.

AIK har jobbat med att sänka sina lönekostnader på senare år. Hur han man lyckats?

AIK Fotboll AB har varit mest aktiva av alla Allsvenska klubbar att korttidspermittera sin personal under pandemin, något man fått totalt 5.9m för av staten genom Tillväxtverket sedan det här drog igång i början av 2020.

Detta har tillsammans med vissa frivilliga lönesänkningar gjort att personalkostnaderna rensade för sign-on föll brant från ungefär 19-20m per kvartal under 2019 och in i början av 2020, till i genomsnitt ungefär 15m mellan 2Q 2020 och 1Q 2021 – en minskning med ungefär 25%.

Kumulativ besparing för bolaget under dessa fyra kvartal: ungefär 20m – som var helt nödvändiga för att man inte skulle hamna i en rätt dålig sits finansiellt.

Men med lyftandet av restriktioner och en återgång till en normal vardag så har även personalkostnaderna normaliserats, vilket jag var inne på ovan. 2Q 2021 var de underliggande personalkostnaderna på 18.2m och i 3Q hela 21.3m. 

Man nämner det ingenstans i rapporten, men jag misstänker att det kan finnas en hel del återföringar av frivilliga lönesänkningar till personalen som avstått lön under det senaste året.

Har vi sett någon effekt av att pandemirestriktionerna har försvunnit?

Ja, i att man kan börja ägna sig åt ett av benen i sin kärnverksamhet: att arrangera fotbollsmatcher.

Matchintäkterna har börjat ticka uppåt och landade på 9.8m under kvartalet – och kommer stiga betydligt högre under 4Q. Dessutom studsar de redovisade sponsorintäkterna upp rejält till 16.9m, där dock 4.8m avser produkter köparna köpte för säsongen 2020 avräknats under kvartalet.

Eller med andra ord: man efterskänker (slarvigt uttryckt) produkter man betalade för 2020 men ej fått leverans för (exponering, events etc.) till ett värde av 4.8m under kvartalet.

Det ger dock underliggande sponsor- och reklamintäkter på 12.1m – väldigt bra!

Hur klarade AIK sig under pandemin?

Efterskalven är inte över, och 3Q visar det ganska tydligt. Att man – precis som väldigt många andra klubbar i fotbollseuropa – tvingas ta på sig större motpartsrisker i handeln med spelarkontrakt är en sån effekt. En annan är (om min hypotes är korrekt) att en hel del av lön som personalen avstått under det senaste året kommer regleras över de kommande kvartalen.

Men hård kostnadskontroll, sänkta personalkostnader och i grunden en verksamhet som lyckas utveckla fotbollsspelare som är attraktiva för klubbar högre upp i näringskedjan gör att man kommer ur det tilltufsade men ändå i helt okej skick.

Till sist: hur stark är AIK:s ekonomi, menar du?

Det egna kapitalet efter kvartalet landade på 59.1m. Kassan är stabil på runt 30m och de underliggande intäkterna börjar sakteliga ticka uppåt efter normaliseringen. Under 4Q kommer man även se en hel del ”windfalls” – ett utsålt derby mot Djurgården borde rimligen generera ett netto i femmiljonersklassen. 

Så ekonomin är i ett helt okej skick, men pengarna som kommer förhoppningsvis kommer ticka in från Abraham och Kahl kommer behövas då jag antar att man kommer fortsätta renoveringen av truppen under vintern 2021/22, och investeringar i spelartruppen kostar. 

Man har dessutom fortsatt ett löpande driftsunderskott (precis som i stort sett alla Allsvenska klubbar) som över tid alltid måste pluggas med spelartransfers eller Europaspel. Men för tillfället har man gett sig själv en helt okej kudde för att kunna planera verksamheten åtminstone ett eller två år framåt.