Några tankar om vägen från flaggförbud till humorinnehåll i public service. [the_ad_group id="569"] När Polisen införde flaggförbud i Sundsvall i början av säsongen 2019 trodde kanske vissa att det var en absurd engångsföreteelse, men där bakom fanns ett allvar och en metodik. Villkorstrappan hade anlänt. Repression istället för samarbete var modellen framöver. Vi var en del som genast förstod att det skulle gå käpprätt åt skogen om Polisen vandrade vidare på den vägen, men trots att klimatet runt fotbollen försämrades radikalt på bara några veckor höll myndigheten kursen. Ju större motståndet blev, desto mer växte prestigen. Några problem löstes inte, men flera nya tillkom. För att hantera alla tokigheter skickade Polisen fram kommunikatörer som slirade på sanningen gång efter annan, och när medierna emellanåt inte dansade med och istället började faktagranska slutade Polisen nästan att kommunicera helt. Protokollen från idrottsrådet belades med sekretess med hänvisning till bland annat rikets säkerhet och sakfrågor från journalister bemöttes med intetsägande mejlsvar. Trots den katastrofala utvecklingen under 2019 och ett i sammanhanget välkommet publikuppehåll under 2020 bytte Polisen inte spår. I våras höll de en pressträff om att villkorstrappan var bortplockad, men det kan bara tolkas som en bluff. Inte ens nu, i oktober 2021, är en ny arbetsplan klar. Det enda som finns är ett förslag som ligger ute på remiss och det förslaget framstår som precis lika skevt som villkorstrappan. Istället har möda lagts på att utforma en kommunikationsplan där ”narrativet” står i fokus. För lika ointresserade som Polisen är av metoder som fungerar, lika angelägna är de av att styra mediernas ingångsvärden och att försöka sprida en positiv bild av myndighetens arbete. Kommunikationsplanen och tystnaden vid mediernas granskningar mynnade ut i en surrealistisk pressträff där Noa-chefen Stefan Hector, som nu ansvarar för idrottsfrågorna, framförde att Polisen i själva verket INTE var i konflikt med vare sig klubbar och supportrar. Nej då, det var som vanligt ett missförstånd. Eftersom Stefan Hector antingen ljög och/eller inte var alls insatt i frågorna blev hans uttalanden snabbt virala. Inte bara bland engagerade supportrar, utan även bland ”marginalarna” och kanske även sådana som inte går på fotboll överhuvudtaget och vanligtvis inte bryr sig ett skvatt. När ROG-enheten stängde in supportrar och duschade dem med pepparspray väcktes ytterligare nyfikenhet bland redaktionerna utanför sportens värld (även om det går att diskutera hur mycket den händelsen hänger ihop med själva villkorstrappan). Själv har jag pratat med massor av reportrar som undrar vad som egentligen står på. Till och med från Norge och Finland har de hört av sig. Pressträffen och konfrontationen vid Solna station var deprimerande händelser på olika vis, men kanske är det den typen av klavertramp som krävs för att något ska ändras. För när till och med SVT börjar skämta om Polisens galenskaper vet man att frågan börjar slå brett. Visst kan Fotboll Sthlm granska och analysera för redan invigda, och vissa sportredaktioner når många, men när satirprogrammet Svenska Nyheter med Kristoffer Appelquist i spetsen tar upp villkorstrappans absurditet tror jag att den når en ny typ av publik – och humor är alltid effektivt när man vill nå ut. Träffsäkert var det också, inslaget som sändes igår kväll. Du ser det på den här länken.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription