Just nu är jag inte säker på mycket. En sak står dock klar för mig. Allsvenskan kommer att klara sig. Just för att Allsvenskan är Allsvenskan. [the_ad_placement id="under-ingress-generell"] Ett möte på jobbet för åtta dagar sedan. "Jag förstår inte vad alla är så upphetsade för. Tvätta händerna och ta det lugnt." Åtta dagar. Det ser ut som en livstid har passerat på åtta dagar sedan jag satt lätt tillbakalutad i stolen och tänkte att allt var under kontroll. Åtta dagar. Nu sitter jag framför datorn. Framåtlutad, axlarna lite tyngre. I två dagar har jag arbetat hemifrån och även om vi sagt att vi ska samlas på måndag är det ingen som vet om det verkligen blir så. Vi vet nästan ingenting. Det är möjligt att det finns någon som vet, men så snart någon som påstår sig veta, ser ut att veta och säger att den vet kommer nya uppgifter som kullkastar detta vi andra kan bara vänta. Fotboll är ofta allt i sådana här situationer. En möjlighet att lägga hjärta och hjärna i samma skål och koncentrera sig fullt ut på vad 22 personer ska göra innanför tydliga linjer med regler som förfinats över lång tid. Krig, terror, sorg och saknad, mycket är möjligt att lägga åt sidan under 90 minuter när tre poäng står på spel. Världens viktigaste oviktigaste sak. Nu existerar inga linjer. Inga regler. Vi är alla tillsammans i det här och fotbollen är sannerligen ingen ö. Att sitta och tycka och tänka saker blir i det närmaste larvigt. Att spekulera ingår i jobbet när man plockar upp krönikörspennan och ofta på tunna premisser, men vi har våra linjer och våra regler och dessa ramar gör trots allt det mesta tydligt. Nu försöker vi blicka framåt. Hopplöst. Dimman är för tjock. Jag twittrar. "Är det inte typiskt att när Bajen för en gångs skull är favoriter till guldet, då blir det ingen Allsvenska?" Ett försök att vara lite rolig. Men i det en fråga som givetvis spelar roll. För vad händer nu när vi helt seriöst talar om en vinterliga? Vad händer med förutsättningarna för klubbarna? Hur håller man spelare i form när man precis klarat av världens längsta försäsong och jagar det perfekta tillfället att toppa formen bara för att sedan fortsätta försäsongen? Skadade spelare som återvänder, nya skador på andra spelare och vad blir det av transfermarknaden när ligor tar uppehåll både här och där? Mitt i allt detta inga biljettintäkter. Miljoner och åter miljoner som saknas i kassor samtidigt som löner fortfarande ska betalas. Hur klarar lagen av det här? Omöjliga frågor. För många frågor. Jag är bara säker på en enda sak. Allsvenskan kommer överleva. Den kommer att kliva ut på andra sidan av det här och fortsätta. Hur det än slutar. Hur jag kan vara så säker? Jo, för att Allsvenskan är inte som andra serier. Här finns inte drömmar om världsdominans. Här tror vi aldrig på allvar att någon ska lyfta Champions League-bucklan? SM-guldet väger tyngre än allt annat och landslaget väcker som mest känslor när en lokal hjälte kliver ut klädd i den blågula tröjan. Ibland är ett räddat kontrakt det enda som betyder något. Eller ett avancemang. En seger i rätt match kan rädda en hel säsong. Man kanske kan vara bäst i stan åtminstone. Vinna derbytabellen. Det var det här många journalister aldrig förstod när de försökte övertyga de passionerade om vad som var "bra för svensk fotboll." Att Allsvenskan är större än något Uefa någonsin hittar på. Det fanns en tid när Allsvenskan var utrotningshotad. När publiken inte kom till några läktare och Expressen på allvar talade om att lägga ned bevakningen. Nu befinner vi oss i ett läge där vi brottas med att inte överanvända sanningen "hetare än någonsin". När vi kommer ut på andra sidan av detta virus kommer fansen tillbaka och det gäller oavsett ekonomi, möjligheter och spelare sedda i en europeisk konkurrens. Därom tvivlar jag inte det allra minsta. Därför kommer Allsvenskan klara sig.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription