Christer Fursth: ”Plötsligt skulle halva jag begravas”

Vilket är Christer Fursths bästa och värsta minne från tiden i Bajen? Vem blandar mumman där hemma? Idag kollar vi läget med en gammal guldhjälte.

Namn: Christer Fursth
Ålder: 48
Spelade i Hammarby: 1998-2003
Position: Vänstermittfältare

Annons

Var bor du?
– I Tyresö. Vi byggde en villa under guldåret 2001 och har bott kvar sedan dess.

Familj?
– Fru Christina och barnen Frida, 17, och Fredrik 15.

Vad gör du?
– Jag jobbar som biträdande distriktschef på Peab. Annars är jag ansvarig för utvecklingen på pojk- och herrsidan i Tyresö FF. Och så tränar jag sonens lag.

Vilken roll spelar fotbollen i ditt liv?
– Efter att jag lade av hjälpte jag till med HTFF ett tag, men när Bajen ramlade ner försvann ju det där. Jag försökte vara ifrån fotbollen ett tag, men jag kunde visst inte hålla mig ifrån den. I våras klev jag in i Tyresö FF. Jag trivs väldigt bra som fotbollstränare och har tänkt gå några tränarutbildningar. Jag har gått sådana tidigare, men de gällde visst inte längre.

Vad har du för andra hobbies?
– Ja du, det räcker gott med fotbollen.

Vilket är ditt bästa Bajenminne?
– SM-guldet naturligtvis. Det jag tänker på är slutsignalen efter Örgryte-matchen, när allt var klart. Det var en sådan lättnad. Jag hade spelat i så pass många år och fått ett antal brons och silver (I Örebro och Helsingborg), så det här var verkligen pricken över i:et.

Annons

Vilket är ditt värsta minne?
– Det var jobbigt när jag hade bestämt mig för att jag lägga av. Det gjorde jag redan på sommaren 2003 fastän det var en halv säsong kvar. Kroppen sade ifrån, framförallt ryggen, och jag käkade en massa värktabletter för att jag ens skulle kunna sova. Men det som var värst var omställningen. Jag hade tränat och spelat hela mitt liv men plötsligt skulle fotbollsspelaren Christer Fursth begravas. Halva jag var död.
Du fick en identitetskris?
– Ja. Jag förstår dem som tycker det är tufft när idrottskarriären är över. Jag hade jobb, familj, villa och hela grejen men det var ändå en svår tanke att förlika sig med.

Vilket är ditt märkligaste minne?
– När Sören Cratz fick sparken mitt under guldsäsongen. Han var så populär bland oss spelare. Han och Thomas Dennerbys hade byggt upp ett lag där allting fungerade, och vi spelare hade en fruktansvärd respekt för dem. Vi hade inte det starkaste laget spelare för spelare men tillsammans var vi riktigt svåra att slå. Men så gick styrelsen ut och sa att Sören skulle sparkas för att vi skulle spela roligare fotboll. Det var väldigt märkligt, alltsammans.

Hur följer du klubben idag?
– Så mycket som jag kan. Det var några år där jag inte ville följa laget för jag tyckte att klubben sköttes på ett dåligt sätt, och då ville jag inte lägga min tid på det. Men nu är det trevligt igen för klubben är på väg åt rätt håll. Hemmamatcherna ser jag på plats, bortamatcherna på teve. Jag missade bara en eller två matcher i år.

Annons

Vem är din favoritspelare?
– Jag har väl inte favoritspelare på det sättet. Men Kennedy har förstås varit en spelare som har gjort skillnad i många år.

Hur tror du att det kommer gå nästa år?
– De kommer stabilisera sig och slåss om en Europaplats. Jag skulle inte bli överraskad om Hammarby är topp-tre hela året. Det ser också bra ut med det nybyggda klubbhuset på Årsta. Jag tror att det kan ge harmoni för föreningen att ha allt samlat på ett ställe.

Hur firar du jul i år?
– Vi är här hemma, tar det lugnt. Vi har våra traditioner: blandar vår egen mumma, tittar på Kalle Anka och myser med familjen.

Är det du som blandar mumman?
– Jajamen! Jag lagar munman och griljerar skinkan kvällen före julafton.

Foto: Bildbyrån

LÄS MER. Suleyman Sleyman: ”Jag njuter av livet i Hongkong”

LÄS MER. Ronnie Hellström: ”Den moderna läktarkulturen startade i Bajen”

LÄS MER. Monday James: ”Hammarby borde spela i Champions League!”