Månsson: Djurgårdens största seriematch sedan 2007

BLOGG. Några tankar om kvällens stormatch och Daniel Sundgrens grekiska drama.

Annons

Det är som att folk inte riktigt har fattat det än. Som att de där dubbla derbyförlusterna i april och maj satte en stämpel på säsongen som fortfarande inte har suddats bort.

Så låt oss konstatera kallt faktum: Djurgården är med i titelfajten. Vinner de ikväll går de förbi AIK och är tre poäng bakom Malmö med en match mindre spelad. Dessutom ska de spela klart resten av säsongen utan Europaspel, som MFF och AIK satsar stenhårt på, vilket är en klar fördel i längden.

Det är även ovanligt lugnt i truppen. Djurgården behöver inte sälja någon spelare i sommar och kan förstärka om så krävs. Det är, för en gångs skull, både möjligt och rätt att göra en hundraprocentig kortsiktig satsning.

Ikväll väntar en seriefinal, eller åtminstone ett absolut toppmöte. Det är en sexpoängsmatch som mycket väl kan visa sig avgörande när vi räknar ihop tabellen i november. Det var länge sedan Djurgården spelade en seriematch av den här digniteten. För knappt två år sedan möttes Djurgården och Malmö också i en “seriefinal”, det var tvåan mot ettan, men då skiljde det tio poäng mellan lagen. Och tretton efter Mattias Svanbergs övertidsavgörande.

Jag tror att man får gå tillbaka till 2007 för att hitta en liknande fajt i allsvenskt sammanhang. Då var Djurgården med i guldstriden fram till sista omgången, även om det blev en tredjeplats till slut.

Jag tror att det finns goda chanser för Djurgården att vinna ikväll. Dels för att de har haft lätt mot Malmö på hemmaplan på slutet, dels för att fokus bör vara maximalt. Att Erik Berg saknas är ett avbräck, men elvan kommer att vara välbalanserad. Malmö imponerar visserligen nästan alltid, men är inne i en hård period och bör få vissa dippar längs vägen.

2-1?

Mitt i ett grekiskt drama. Foto: Bildbyrån

Igår skrev jag några rader om Daniel Sundgren och den märkliga konflikten som han har hamnat i. Jag valde medvetet att vänta in versionerna från “båda sidor” och aktade mig för att tycka för mycket – i den här typen av historier går man ofta snett. Efter Sundgrens öppna brev i Expressen idag inser jag att jag borde ha hållit i min analys ytterligare ett tag. I brevet får man en bättre förståelse för Sundgrens situation, och Rikard Norling framstår som onödigt kompromisslös. Nog borde AIK fixa CL-kvalets första runda mot Ararat även utan (en omotiverad) Sundgren? Å andra sidan är det just så som Norling fungerar på gott och ont. Och avtal är till för att hållas – de ser ut som de gör av en anledning.

Något säger mig också att det sista kapitlet inte är skrivet än. Dessutom är jag säker på att Sundgren förr eller senare hamnar i ett “aktuell för att vända hem”-läge vilket nu kan bli knepigt, framförallt så länge Norling är tränare. Men eftersom båda sidor, trots det höga tonläget, verkar ha viss förståelse från supportrarnas sida tror jag att det är möjligt att lösa. För i sådana här frågor väger folkets domstol, det vill säga supporterkollektivets åsikter, tungt. Det kan man tycka vad man vill om, men det är i alla fall så som det fungerar.

LÄS MER. Silly season-bloggen – allt om 08-lagens övergångar

Foto: Bildbyrån