Årets trend är illavarslande, och för varje bråk på läktarna blir jag mer orolig.
Orolig för att frågan lyfts från sporten via Polisen till politiken och att det kommer tidstypiska förslag om stängda sektioner eller portade bortasupportrar vid stora matcher.
Derby mellan Djurgården och AIK var nära att brytas.
Om det hade inträffat ytterligare en incident, till exempel en kastad banger eller bengal efter att matchen återupptogs, hade åskådarna fått gå hem utan att se klart matchen.
Om det hade blivit på det sättet hade fotbollen förmodligen blivit Morgonsoffe-stoff och diskuterats på längden och tvären med förfasat tonläge av diverse proffstyckare, Och visst, det kanske hade varit befogat, men i dylika lägen brukar det mesta bli till tröttsam populism.
Nu blev det inte så, men det var likväl mörka scener på Tele2 arena igår. Trenden är illavarslande. Fram till pandemin upplevde vi en positiv utveckling under flera år vad gäller incidenter på arenorna, men under 2022 har vi sett en tillbakagång. De flesta matcherna passerar utan stök, och supporterkulturen har även visat upp sig från sin bästa sida under året, men vi har upplevt bråk, bangers och bengalkast vid betydligt fler tillfällen än vid derbyt igår.
Beteenden och fenomen som såg ut att vara på väg bort har alltså kommit tillbaka. Det går heller inte att missa med tanke på att tv-kamerorna följer läktarna på ett annat sätt än förr.
På ett vis spelar det anhängarna av villkorstrappan i händerna. ”Ni fick som ni ville, se vad som hände”, typ. Jag är övertygad om att det var bra att den repressiva linjen med kollektiva straff försvann, samt att en del supportrar radikaliserades under tiden med villkorstrappan, men rent retoriskt lär det vara effektivt att argumentera för ett direkt samband.
Att Polisen skulle återgå till villkorstrappan förefaller dock inte som särskilt troligt i dagsläget. Myndigheten vill lägga så lite resurser som möjligt på idrotten och även om villkorstrappan hade det som syfte blev effekten närmast den omvända.
PR-mässigt blev det också ett magplask, till sist protesterade ju till och med partiledare i alla fall halvhjärtat mot villkorstrappan (även om ministrarna låtsades som det regnade.)
Nej, jag gissar att Polisen kommer ligga lågt ett tag med egna initiativ.
Mina farhågor handlar om politiken. I flera nationer i Europa är bortasupportrar förbjudna på högriskmatcher. Danmark är ett exempel, och just Danmark är nuförtiden ett populärt land att snegla mot för våra folkvalda. Att vår nya regering fokuserar på brott och straff och allmänt hårda tag lär inte ha undgått någon.
Att det i ett sådant klimat skulle komma ett förslag om att stänga läktarsektioner eller förbjuda bortasupportrar efter exempelvis en avbruten match i Allsvenskan ser jag inte som det minsta otroligt, utan snarare som ett logiskt nästa steg när ”bristande vandel” redan är på agendan.
I det lilla finns det också en logik:
Kan en arrangör inte garantera säkerheten för sitt arrangemang måste det till inskränkningar.
Men det finns också ett större och viktigare perspektiv. Utökad repression hade förmodligen bara flyttat problemen runt fotbollen, och gjort dem värre. Vi har sett det i andra länder. I Frankrike, där en ”antihuliganlag” testades, blev det ett talande fiasko: friheterna begränsades men våldet blev kvar och eskalerade. Ingenting tyder på att det hade blivit annorlunda i Sverige.
Förhoppningsvis kommer vi inte behöva pröva mina hypoteser. Än så länge är det farhågor och inget annat. Men för varje övertramp ökar risken för att politikerna menar att gränsen är nådd och föreslår åtgärder som förändrar tillvaron på läktarna i grunden.
Det är, om något, en anledning till varför rannsakan i supporterrörelsen är mer relevant än någonsin.
