Kim Hellberg är 35-åringen som inspireras av Roberto de Zerbi, en expert på att organisera anfallsspel och som på ett unikt vis kan ta intryck utifrån och göra dem till sina. Det menar Rikard Norling som blev ”förälskad direkt” när han samarbetade med den unge tränaren i Norrköping. [show_ad id=1] Trots två matcher utan vinst som avslutning blev 2023 en framgångsrik säsong för IFK Värnamo. Smålänningarna kom före lag som Hammarby, IFK Norrköping och AIK, och slutade på en femteplats – klubbens bästa placering genom tiderna. Årets skrällag, tyckte många. Men för Rikard Norling var det ingen överraskning. – Det är ingen slump över huvud taget att Värnamo spelar så bra, enligt mig. Mycket är tack vare Kim Hellberg, men han har också varit väldigt klok i hur han format sin stab med dels David Selini och Anes Mravac. Det är inte bara det han gör med det taktiska och spelidén, utan även arbetssättet i vardagen ligger de i spetsen, säger Rikard Norling. Vad är särskilt intressant med vad Värnamo gör? – Det är ju hur de lägger upp vardagen. De jobbar systematiskt med planering, genomförande, uppföljning hela tiden, av nästan varje moment. Både i träningen och i träningar som helhet. Det är inte bara att de genomför en match och analyserar den efteråt, varje träning är otroligt viktig. De lägger ner jättemycket tid i att följa upp med spelarna i form av individuella analyser, kollektiva analyser. Rikard Norlings och Kim Hellbergs vägar korsades för första gången i IFK Norrköping. Norling var tränare i klubben mellan 2020 och 2022, där Hellberg nyligen hade blivit assisterande efter tre år i samarbetsklubben IF Sylvia. Den unge coachen kom att lämna ett outplånligt intryck på tränarveteranen Norling. – Jag är så tacksam för den tiden jag fick tillsammans med Kim. Han stillade ett behov som jag inte visste om jag någonsin skulle få stillat, och så kom det från en ung kille på 30 år som nyss hade varit i Sylvia. Det var inte säkert om han skulle få fortsätta i Peking, men jag beslutet var mitt och jag bad om att få träffa honom. Jag blev ju förälskad direkt. Jag förstod att det här var något helt unikt. Han var redan då inspirerad av Roberto de Zerbi i Sassuolo, där jag hade varit och besökt en träningsvecka. Att sen då komma till Kim som kunde sätta ord på jävligt komplicerade saker och ting, så att det landade i logik för en själv... Då kunde man använda det som sin egen filosofi. Var det något särskilt med hans visioner eller förståelse för fotboll som var viktigt för dig? – När vi började jobba så hade han lagt ned hundratals timmar på att formulera sin offensiva strategi. Sista tredjedelen var hans grej och han fick stort ansvar för det offensiva spelet hos mig, för jag ansåg att han var bättre än mig på det. Jag tror att han använde den tiden till att testa sina idéer för att ge oss svar som han har mått bra av nu i Värnamo. Jag älskade varje sekund. Vad var hans strategi i offensiv tredjedel? – Den frågan är för stor, alltså. Men det handlar ju om rörelser mot mål, hur man systematiserar det utifrån assistytor. Hur man gör och hur man söker upp spelare, vilka ytor man prioriterar, vilka triggers man har, vilka signaler man behöver för att starta rörelser. Det är så konkret jag kan vara i det abstrakta. Men han strukturerade ju upp det, för mig var det den stora skillnaden. Jag hade vuxit upp med tanken på att när man kommer in i den sista tredjedelen, då är det kreativitet och den individuella skickligheten som avgör. Det har varit en sanning som jag levt med och ett mantra som återkommit oavsett om man pratar med en Division 5-tränare, en etablerad allsvensk tränare eller intelligenta landslagsspelare. Jag hade alltid känt att "varför är det så? Varför ska man släppa det när man närmar sig målet, och lägga det fulla ansvaret på spelarna?". Det kan inte vara så, har jag känt, men jag hade inte hittat svaren förrän jag började jobba med Kim. Och så har det varit för Anes Mravac, Vedran Vucicevic, David Selini och Henric Pekkala. Han inspirerade oss alla som var i IFK Norrköping då. För mig är det en gåva. Bland de stora tränarinspirationerna har Kim Hellberg italienaren Roberto de Zerbi, tidigare i Sassuolo och Sjachtar Donetsk, nu i Brighton, berättar Norling. – Det är ingen hemlighet att Kim, liksom många andra, inspireras av Roberto de Zerbi, men det som särskiljer honom är att han klarar av att göra det till sin egen spelidé och kan koppla det till en effektivitet i matchplanen. För mig är det det som gör Kim unik, han har den förmågan att koppla allt han ser till en form av effektivtet för att vinna fotbollsmatcher, säger Rikard Norling. Hur ser Kim Hellbergs träningsmetodik ut? – Det är en också jäkla stor fråga. Det bästa är väl att besöka honom och se hur han fördelar arbetet, men det handlar om en gemensam planering av vad som ska genomföras tillsammans med honom och de assisterande. Dels är det en generell utveckling av spelet, men det är också kopplat till spelad match och nästkommande match. Sen genomför de vissa moment, filmar det och följer upp dagen efter, eller kanske till och med mellan passen. Om de tränar på förmiddagen på ett offensivt moment, då filmar de det, analyserar snabbt, ser till att det kommer ut en analys till gruppen. Där tar Hellberg, Anes och David olika grupper, får olika ansvar, sen går de ut och tränar på det. Det kan vara samma eftermiddag, de är absolut inte främmande till att träna flera gånger om dagen. Vilket jag tycker är älskvärt. Finns det något som talar emot hans framtida tränarkarrriär? – Till syvende och sist handlar allt om hur du hanterar de situationerna där de går emot. Jag är helt övertygad om att Kim kommer att klara det fantastiskt. Om inte annat så har han kloka människor runt omkring sig som han kan bolla med. Jag har ingen lust att spekulera i det, men det är tufft att vara tränare och vi går alla igenom våra tuffa perioder i karriären. I slutändan handlar det om hur mycket du älskar ditt tränarskap och din fotboll.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier