Bartosz Grzelak formades som huvudtränare i IK Frej och fick nya insikter i landslagsmiljön. Nu har han visionen klar för hur AIK ska utvecklas. Det här är den andra delen av vår långintervju med 42-åringen som leder Allsvenskans formstarkaste lag. [the_ad_placement id="under-ingress-aik"] I somras var AIK ett sjunkande skepp på väg mot en botten som man inte nuddat vid på 16 år. Rikard Norlings taktiska experiment hade slagit fel och klubben kände sig manade att agera. In kom Bartosz Grzelak som slängde ut allt som kunde förknippas med ordet “experiment” och gick istället tillbaka till det som alla svenska fotbollsspelare kan i sömnen: hur man spelar ett 4-4-2. Under hösten, där AIK utvecklats till hela serien formstarkaste lag har 4-4-2 blivit till 4-3-3 med ett allt större bollinnehav. Samtidigt ligger fokus forfarande på försvar och nio av 17 mål under Grzelaks tid som huvudtränare kommit genom fasta situationer. Men vad hur ser den nya AIK-tränaren på lagets framtid och vad är det som han vill forma? Först och främst vill Grzelak ta tillbaka AIK där de hör hemma. – Målsättningen och visionen som jag vaknar upp till varje dag och får mig att försöka göra det där lilla extra varje dag är att vi ska tillbaka till toppen, säger han. Grzelak förklarar att han fokuserade på det enkla när han tog över AIK. – Det var inte läge att ta tag i anfallsspelet, jag valde istället att täppa till läckaget då AIK släppt in väldigt mycket mål under sommaren. Nu har vi släppt in lite mål, men det finns definitivt saker att jobba på. Hur truppen ska utvecklas är ett ämne som engagerar AIK-tränaren. Laget ska förbättra sin offensiv, sitt försvarsspel, hur man kontrar, hur man försvarar sig mot kontringar och även på fasta situationer. Kort sagt: det mesta ska vässas. – Som du förstår tar jag upp varje moment i spelet. Jag tror inte att vi kan isolera något och säga att det är det enda som vi ska arbeta med. Sitter man och tittar på ett bra fotbollslag på tv, vilket lag som helst i Champions League, så är de bra i alla skeden. Det är det som vi ska sträva emot. Det är inte så att vi ska ta tag i det den 11 januari, vi jobbar med det nu. För att skapa framgång krävs också kontinuitet, något som AIK haft på ledarsidan de senaste åren. Bartosz Grzelak är klubbens tredje tränare under de senaste nio säsongerna. Han ser gärna att han också blir långvarig. – Jag ser bara AIK. Folk har frågat mig vad jag har för målsättning efter AIK, men svaret är att jag inte har någon målsättning efter AIK. Jag har precis börjat det här och vi är inte klara. Var ligger vi, åtta? Det är inte där vi ska bara. Så jag ser absolut detta som ett långsiktigt projekt med kortsiktiga målsättningar. Vad är det viktigaste i ditt ledarskap de närmsta åren? – Jag har försökt få in att det ska finnas en stark identitet i gruppen. Jag tror att alla som sett AIK spela under hösten kan säga att “fyfan vad de jobbar hårt för varandra”. Vi är verkligen svårslagna och har en identitet där vi står upp för varandra. Alla framgångsrika grupper har en stark identitet, så ska även vi ha. Inom identitetsbegreppet menar Grzelak att det ska finnas ett stort utrymme för självkritik inom gruppen och att alla ska våga ta ansvar för varandra. Under hösten har han märkt hur lagets förändrats när han haft sina genomgångar och visat upp klipp på situationer från lagets matcher. – Jag brukar fråga hur vi kunde ha löst den här situationen på ett annorlunda sätt och då blir det en helt fantastisk diskussion. När jag kom var det ingen som vågade säga någonting. Nu har vi kommit en bit på vägen när vi klarar av att ge varandra feedback och ta ansvar. Det blir en kultur där man utvecklas. Grzelak tar upp ett exempel. – När vi ska träna anfallsspel älskar jag när Per Karlsson säger till mig att det där är bra och att det är hans nästa steg i sin utveckling. Tack gode gud, vilken människa! Hur gammal är han? 34? Att skapa en sådan utvecklingsmiljö är det viktigaste. – Vi är förstås väl medvetna om de resultatkrav som vi har, men för att komma dit behöver vi utvecklas. Det är mitt jobb som ledare att det sker en ständig utveckling bland spelare och ledare. För att skapa den här kulturen måste det hjälpt att ni fått in spelare som Mikael Lustig, Filip Rogic och att ni redan har Sebastian Larsson i truppen? – Självklart, de är superviktiga både på och utanför planen. De driver de här diskussionerna. När Lustig säger inför gruppen att “där kunde jag gjort si eller så för att det situationen skulle blivit bättre” så skapar det en trygghet i laget. Det visar att även de erfarna spelarna kan erkänna att de kunde ha gjort det bättre. Under sommaren fylldes Rikard Norlings startelva med tonåringar som för första gången klev in på en allsvensk gräsmatta. Den nye AIK-tränaren har fått ärva den talangfulla truppen och menar att unga spelare är nyckeln även i framtiden. – Jag tror på ett ledarskap som är välkomnande för de unga spelarna som kommer upp, att de känner att när de kommer till A-laget är de trygga och omhändertagna. Som tränare kan jag ta initiativ och prata med dem för att skapa den tryggheten, men det är också mitt ansvar att se till att det finns en kultur i den här gruppen som skapar den miljön. Det ska inte finnas någon översittarkultur i AIK. Grzelak menar att mycket av den kulturen redan finns i AIK idag där de äldre hjälper de yngre med att hela tiden dela med sig av tips och råd. – Sedan är det självklart att jag ska stå fast vid mina ideal kring att om det är en ung spelare som är lika bra som en äldre spelare kommer jag att prioritera den yngre. Det är för att inte stänga dörrar för de här yngre spelarna. Det är min värdering och den värdegrund som jag står på. Är det värdegrunder som du känner har växt fram under din tid med U21-landslaget? – De har växt skulle jag säga. Mina värdegrunder stärktes när jag fick se en ung spelare under en samling i mars och sedan se samma person på nästa samling i oktober. Wow, vilken förändring på fem månader, det är helt otroligt och man får insikt i att det kan gå väldigt snabbt, säger Grzelak och tar upp ett exempel i dagens AIK. – När jag kom var vi oerhört osäkra på ifall Eric Kahl redan nu skulle klara av att spela vänsterback i en fyrbackslinje. Han var också utanför laget lite grann men sedan efter samtal kring vad han behövde göra, och att han tog själv ett stort eget ansvar, utvecklades han till en av de bästa vänsterbackarna i Allsvenskan. Det märks på Bartosz Grzelak att hans resa de senaste åren utvecklat honom som tränare. Under sina år som huvudtränare var det knappt en handfull talanger som fick chansen utan fokuset låg istället på äldre och mer färdigutvecklade spelare. – Du har nog rätt i att de delarna har utvecklats under min tid med U21-landslaget. Jag har en större acceptans med att unga spelare behöver mer tid. Självklart var det så att i Frej fanns inte någon ungdomsverksamhet som producerade Superettan-spelare, men det spelar ingen roll. Jag har faktiskt blivit mer benägen att satsa på unga spelare. Sedan du kom till AIK har du pratat om att vara flexibel när det gäller taktik. Du har spelat med olika formationer, 3-5-2, 4-4-2 och på senare tid 4-3-3. Hur vill du att AIK ska spela i framtiden? – Man kan väl säga att som tränare behöver man se över hur du får de elva bästa spelarna på planen. På något sätt börjar man där, men under mina år som tränare har jag spelat mestadels med tre centrala mittfältare och en fyrbackslinje. Det leder in oss på att det blir någon slags 4-3-3formation som ligger i grunden. Sedan gillar jag att försvara på olika sätt beroende på vem man möter. Grzelak tar upp ett nytt exempel, den tyska succétränaren Julian Nagelsmann i RB Leipzig som på fyra matcher kan spela med fyra helt olika formationer. – Jag tycker att det är en styrka som lag att kunna gå över till en fembackslinje om det behövs, eller en trebackslinje. Generellt sett så är min uppfattning som jag fått genom media att många lag och spelare varit känsliga för när man bytt formation. Jag har alltid undrat vad det kommer ifrån, ifall det är ett svensk kynna att vi inte gillar när det förändras för mycket eller om det varit instruktörer som inte varit tillräckligt duktiga på att lära ut nya formationer. Det är inte sällan man ser i något uttalande att “nu har vi bytt formation igen och det gick åt helvete”. Det kan ha varit bortförklaringar också, men tittar man på internationella ligor är det inte ovanligt. Men att man har formationer som ändå påminner om varandra i sättet som man spelar på då? – Ja, exakt. Principerna kommer nog aldrig förändras, oavsett om du spelar 3-5-2 eller 4-3-3. Mina principer kommer nog alltid att vara till exempel att jag tycker att vi ska ha ett kontrollerat bollinnehav från backlinjen. Ett annat är att vi ska kunna överbelasta vissa specifika ytor på planen. Så principerna och filosofin kommer aldrig att förändras, man är den man är, men formationerna kan vara annorlunda för att uppnå det. LÄS MER. I huvudet på Bartosz – strategen som lämnade och kom tillbaka Foto: Bildbyrån [the_ad_group id="566"]

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription