Oskar Månsson: Lever vi i verkligheten eller en komediserie?

Att Gianni Infantino sedan länge har tappat kontakten med marken gick inte att ta miste på efter hans sinnesrubbade tal.

Dessvärre verkar det vara illa ställt med verklighetsförankringen även i det svenska förbundet.

Annons

Det är när man börjar jämföra sig själv med Jesus som man vet att den fullständiga galenskapen knackar på dörren.

I en av de sista scenerna av den klassiska brittiska komedin The Office tar huvudkaraktären David Brent, den narcissistiske chefen spelad av Ricky Gervais, steget till att göra just det.

Visst, kontoret ska slå igen, men liksom Jesus visste att världen var större än Betlehem vet David Brent att världen är större än Slough (det finns även Aldershot, Reading och Bracknell där man kan sprida sitt budskap.)

Jag har forfarande inte klarat av att se hela Gianni Infantinos vansinniga tal inför världspressen i Doha – jag har spolat fram och tillbaka med skämskudden nära till hands – men mina associationer till The Office var omedelbara.

Humorn i serien cirkulerar runt David Brents omvända gehör för hur man ska tolka situationer, ta beslut eller uttrycka sig. Allt blir fel och obekvämt samtidigt som han i kommenterade scener berömmer sig själv för sin genialitet.

Om David Brent vore Fifas president som skulle hålla ett tal inför tidernas mest skandalomsusade mästerskap skulle det kanske låta ungefär som Infantinos med den redan klassiska öppningen ”Today I feel Qatari. Today I feel Arab. Today I feel African. Today I feel gay. Today I feel disabled. Today I feel a migrant worker” följt av ett världsrekord av whataboutism-dravel.

Diskriminering någon? Jodå, Infantino vet allt om det, för han var rödhårig och hade fräknar när han var liten.

För att knyta ihop säcken var Fifas president tydlig med att ingen skulle kritisera Qatar eller någon annan som har med mästerskapet att göra. Infantino slog tillbaka hårt mot allt och alla, det här kommer minsann bli ett underbart VM, det bästa någonsin, och därefter närmade han sig Jesus-liknelsen som fick mig att spotta ut kaffet genom ett ofrivilligt skratt.

”If you want to criticise, come to me. Here I am, you can crucify me, I am here for that.”

Infantino är alltså redo att bli korsfäst för våra synder. Ja, det går inte att låta bli att garva åt eländet emellanåt. Alltsammans är så gränslöst parodiskt. I en grym diktatur och slavstat som mutat sig till turneringen ska världens främsta idrottsevenemang hållas och Infantino, som flyttat till Qatar med sin familj, är mannen som frontar det hela.

Annons

Vilket ofrånkomligen leder oss till det svenska förbundet. 2016 stod SvFF bakom Infantino som ny president i Fifa.

– Vi har intervjuat samtliga kandidater och efter det anser vi att Infantino är den som kan föra Nordens och Sveriges önskemål bäst. Vid vårt samtal så var han tydlig i det som vi anser centralt: reformer, öppenhet, demokrati och delaktighet samt fotbollsutveckling, kommenterade förbundets ordförande Karl-Erik Nilsson.

Ja, han sa faktiskt så, i förbundets egna kanaler.

Samma förbund som lagt landslagets träningsläger i Doha under flera år, vilket har gjort blågult till en del av sportswashingen. Hade inte de allsvenska klubbarna, och dess medlemmar, sent omsider protesterat hade landslaget rest till Qatar även 2022.

(Kanske hade det varit då som effekten av ”påverka på plats”-linjen hade kickat in? För det verkar ju, häpnadsväckande nog, som att det inte fungerat särskilt väl att vältra sig i lyx och hålla möten där den vanligaste mötespartnern är den statliga propagandaorganisationen The Supreme Committee…)

Efter Infantinos galna tal i Doha reagerade norska förbundets ordförande Lise Klaveness, som verkar ha något så ovanligt som en ryggrad, med både förvåning och bestörtning. Det norska förbundet kommer inte att ställa sig bakom Infantino när han väljs om till våren (det finns förstås ingen motkandidat.)

Det svenska förbundet?

Jodå, business as usual, kan vi väl kalla det. Karl-Erik Nilsson menar i en intervju med Expressen att det är en del förbättringar på gång i Qatar (det har varit The Supreme Committees effektiva huvudbudskap i alla år, och inom svensk fotboll har många svalt betet, exempelvis Kim Källström) och SvFF mycket väl kan stödja Infantino även i fortsättningen.

Visst, hur Infantino uttalade sig var olämpligt, menar Karl-Erik Nilsson, som hade önskat sig större ödmjukhet, men i övrigt uttrycker SvFF:s högste representant stöd för Fifa och sportens utveckling i stort. ”Det råder ingen tvekan om att det sker mycket positivt för världsfotbollen bakom alla negativa rubriker.” konkluderade Karl-Erik Nilsson samma dag som tidernas värsta mästerskap skulle sparkas igång.

Jag tycker att vi ska minnas det. I vår kliver Karl-Erik Nilsson av som ordförande för SvFF – men fortsätter sin karriär som en av Uefas tyngsta makthavare – och det börjar bli dags att sammanfatta hur han har navigerat och hur förbundet utvecklats under ett decennium där sporten blivit smutsigare och mer inflytelserik än någonsin.

Vi tar det därför igen.

På öppningsdagen av Qatar-VM sa SvFF:s ordförande att ”det råder ingen tvekan om att det sker mycket positivt för världsfotbollen bakom alla negativa rubriker.”

Ja, ibland undrar man om man lever i verkligheten eller en komediserie.