Oskar Månsson: Ett helt galet bud – Badji spelar ett högt spel

BLOGG. Några tankar om superbudet på Aliou Badji och Bosse Anderssons huvudvärk.

Hur var det nu Ulf Lundell sa? En utebliven affär är ingen affär, men en utebliven affär kan bli en stor nyhet?

Aliou Badji har alltså tackat nej till ett kontrakt som var värt mer än 50 miljoner kronor över tre år. För honom alltså. För även om det budet från Hebei China Fortune till Djurgården var fem miljoner euro hade Badjis personliga pengakuvert blivit tjockare än så. 15 miljoner per säsong, netto, bara i lön. Till det en sign on över fem miljoner och generösa segerbonusar enligt kinesisk modell.

Annons

Det är ett av galnaste buden som jag har sett, både till spelaren och klubben. För även om Badji har grym fysik, killeregenskaper och potential är han i nuläget inte bland de bästa spelarna i serien. När AIK sålde Kristoffer Olsson för ungefär samma summor kallade jag det för en extremt bra affär. Den här hade varit ännu bättre, om vi ser till det strikt ekonomiska. Badjis senegalesiska klubb har visserligen rätt till 15 procent av övergångssumman men det skulle ändå vara ett jättelikt tillskott till Djurgårdens kassa. Med de pengarna tror jag att Djurgården hade landat både Astrit Ajdarevic och Magnus Eriksson. Det är möjligt att det går ändå (framförallt om det blir en Badji-flytt till Frankrike istället) men det blir definitivt knepigare. För allt hänger ju ihop i den här branschen.

Jag var på Bosön i förmiddags för att göra intervjuer med ett par av Djurgården spelare. Efter ett tag släntrade Bosse Andersson in i Vinnarhallen och när jag frågade hur läget blev svaret kort.
– Inte så bra. Trött.
En stund senare, när vi slagit oss ner på intervjubänken, kom förklaringen. Bosse var inte bara trött, han var besviken och förvånad över den uteblivna affären. Han verkade knappt förstå vad som hade hänt. Eftersom Badjis ersättare redan finns på plats i form av Mohamed Buya Turay är tajmingen för att sälja Badji perfekt och budet från Kina var dubbelt så stort som summorna som det diskuterats med de franska klubbarna. Bosse lär ha suttit som på nålar de senaste dagarna – och drömt om yuan på nätterna. För även om Badji meddelat att han vill vidare i Europa hade Bosse nog trott att affären skulle gå i lås med tanke på pengarna som det handlar om.

Annons

Själv kan jag inte påminna mig om någon spelare i Badjis skede av karriären som nobbat en sådant kontrakt. Badji kommer från enkla förhållanden i Senegal och försörjer sina närmaste där nere med sin fotbollslön. Med de här pengarna kunde han förstås trygga mångas framtid. Å andra sidan kan en fotbollsromantiker gilla tanken på att han följer sin instinkt om vad som är bäst för karriären. I hans framtidsvision flyttar han till en bättre liga, helst Frankrike, och utvecklas till en stor spelare och tjänar sina pengar allteftersom. Badji spelar ett högt spel, men han kanske får rätt till sist.

Om Badji blir kvar i Djurgården i vår? Något säger mig att sista ordet inte är sagt i det här ärendet. Om han stannar har Djurgården förstås en stor resurs att tillgå, men det är faktiskt inte säkert att Badji platsar. Om Djurgården spelar 4-3-3 finns det bara plats för en central forward och jag tror inte att Mohamed Buya Turay flyttar på sig frivilligt, för att uttrycka saken milt.

Säga vad man vill om silly season, men tråkigt är det i alla fall inte.