Månsson: Lika nedslående som upprörande när företagen flyr frågorna

Susanne Moland är tydlig.

Det är viktiga frågor och därför är det viktigt att Compass Group får svara på dem.

Susanne Moland, som har titeln Operational Excellence Director, säger detta i telefon till kollega Viktor Asp när hennes företag undvikit att ge svar i två veckor.

Hon ber om mer tid, och får ett visst uppskov. När svaret väl kommer via mejl skrattar vi spontant till.

”Vi väljer att inte kommentera dessa frågor.”

Nej, att ta ansvar är inget som Compass Group tycker är särskilt kul.

På Compass Groups – som är moderbolaget till Levy Restaurants som sköter serveringen på Tele2 arena – hemsida står det att ”Vi ska vara en leverantör av måltidsservice och supporttjänster i världsklass, känd för suveräna medarbetare, suverän service och suveräna resultat.”

Frågar man den vanlige fotbollsbesökaren förknippar man sannolikt snarare företagets verksamheter med hutlösa priser och undermålig mat. Framöver kanske allt fler kommer tänka på usla arbetsvillkor och kolsyretuber som riskerar att explodera.

När vår lilla redaktion fick idén om att granska serveringen på arenorna var diskussionen lättsam till en början. Att Viktor Asp skulle utforska sortimentet på Tele2 Arena och Friends Arena och sätta betyg på den, vad vi anade, inte så goda korven. Det blev också en del av den första granskningen, men ganska snart förstod vi att frågan var värd att gräva i.

För visst kom vi – liksom supportrar och klubbar gjort förut – fram till att maten var både dålig och dyr. När en barnfamilj ska beställa korv, läsk och kaffe av sämre bensinmackssnitt går hundralapparna åt i rask takt.

Att sedan läsa parodiska pressmeddelanden och allehanda skrytcitat om ”fantastiska matupplevelser” gör heller inte det hela mer aptitligt.

Men det mest graverande är vittnesmålen från personalen på Friends Arena och Tele2 arena.

Flera personer svarade på Viktor Asps efterlysning på sociala medier, och vi landade i tre berättelser. ”Johannes” var en av personerna, och han skämdes ibland över den dåliga maten som han serverade på Friends Arena.

Arbetsförhållandena på Tele2 Arena som ”Melker” beskriver låter som en smärre mardröm: dålig lön, stressigt jobb, märkliga rutiner, kasst kassasystem och kolsyretuber som måste bytas av oerfarna ungdomar även om det kan vara farligt. Det här hade vi gärna pratat med Compass Group om – men det blev alltså inga svar alls, trots att det skulle vara så viktigt.

Jag har all förståelse för att det är ett komplicerat uppdrag att servera god mat och dryck på en arena som ofta har tiotusentals besökare. Det är också något som Erik Carlsson, som hade en del restaurangerfarenhet när han började jobba på Tele2 Arena, resonerar om i samma artikel. Men även han var mycket kritisk till hierarkierna, rutinerna och arbetsvillkoren.

Om Fotboll Sthlm ska granska vidare i ämnet återstår att se. Att testa kioskernas utbud på nytt är vi inte särskilt sugna på, men eventuellt börjar vi undersöka affärsbiten, hur det gått till när avtalen skrivits, vad som står i det finstilta, och så vidare.

Eventuellt nöjer vi oss här för stunden och det räcker ganska långt. Materialet som vi har fått fram är lika delar nedslående och upprörande. Det må skrytas om mat och dryck i världsklass till höger och vänster, men i verkligheten platsar serveringarna på våra miljardarenor inte ens i Korpen.

Del I i granskningen: Dyr öl, kall korv, blaskigt kaffe – Fotboll Sthlm testar arenamaten

Del II i granskningen: Arenapersonalen vittnar: ”Skämdes över maten som vi serverade”