Så mår AIK:s ekonomi – sex frågor om årsredovisningen från 2019

Igår släppte AIK Fotboll AB sin årsredovisning.
Rörelseresultatet visar på minus 4,2 miljoner kronor för 2019.
Men vad ligger bakom siffrorna?
Vi lät Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Den osynliga handen, analysera AIK:s finanser.

Annons

Vi börjar med Q4-rapporten (september-december 2019) där AIK gjorde 16,7 miljoner kronor minus jämfört med minus 4,2 miljoner 2018. Vad sticker ut i den?

Inte mycket alls egentligen. Att resultatet under q4 skulle vara mycket svagt visste vi om redan i november, när vi summerade q3. Säsongen var då färdigspelad och AIK hade 75 000 färre åskådare under det fjärde kvartalet 2019 jämfört med motsvarande period året innan. Vi visste också att kassaflödet skulle vara starkt, plus 20 miljoner kronor. Det beror dels på att premierna från Uefa (intäkt under q3) betalades in under det fjärde kvartalet och dels på att säsongskortköpare förskottsbetalar 2020 års intäkter under q4 2019.

Som vi ser till hela året: vad var utmärkande för AIK:s 2019?

Ett negativt kassaflöde på närmare nio miljoner kronor för helåret.

AIK:s tf vd Håkan Strandlund säger att han är nöjd med årets ekonomiska resultat. Har han skäl att vara det?

Jag tycker inte det, oavsett hur man mäter. När det kommer till sportsligt resultat så nådde AIK varken gruppspel i Uefas tävlingar eller kvalet till 2020 års tävlingar. Mäter man klubbens finansiella prestation så var avkastningen på AIK:s totala tillgångar (ROA) 0.3% under 2019. Om man är snäll och räknar på resultatet efter skatt (positiv skatt på 4.2 miljoner kronor). Det är dålig avkastning.

Hur ser du på AIK:s sportsliga satsning 2019 i ljuset av årsredovisningen?

Satsningen startade redan inför 2018 och där fick AIK sportslig avkastning. Satsningen var helt rätt att genomföra givet klubbens starka balansräkning och de kommande större mediepengarna från SEF. Sedan lyckades man inte med att monetärisera guldet och här har AIK en analys att göra. Vilka saker man hade kunnat göra annorlunda?

AIK kan fortsatt ta sig till Europa League-kval via svenska cupen (om något av topp fyra-lagen vinner). Hur betydelsefullt skulle det vara?

Betydelsefullt, förstås. Även om man rimligen skulle komma något sämre förberedd till Europaspelet, i första hand truppmässigt. Framför allt skulle det underlätta för AIK att kunna nå svarta siffror under 2020 vilket jag tror kan bli svårt annars.

I ett större perspektiv, hur mår AIK:s ekonomi?

Balansräkningen är fortsatt stark. Soliditeten på 50 procent är mer eller mindre densamma som för ett år sedan. AIK har 46 miljoner i likvida medel. Däremot tycker jag att man på kort sikt har ett kostnadsproblem, som kan visa sig att det bara är ett optimeringsproblem.

2019 omsatte AIK 186 miloner kronor. Om man strippar det med 29 miljoner för Europaspel, räknar bort spelarförsäljningarna på 26 miljoner kronor samt adderar de ökade intäkterna från centrala avta så får man – allt annat lika – ett uppskattat ingångsvärde för 2020 på ungefär 145 miljoner kronor i intäkter.

Tittar vi på kostnaderna så uppgick de till 190 miljoner kronor under 2019. Här kan vi exkludera kostnaderna som europaspelet skapade: Resor, arenahyra, evenemangskostnader, behov av en bredare trupp etc. Vi kan också dra ifrån kostnader för sign on på 14 miljoner kronor som man hade under 2019. Avskrivningar på spelarkontrakt borde rimligen också komma ner ett par miljoner kronor 2020. Men oavsett hur stora Europakostnaderna än var så kommer man rimligen en bit över 145 miljoner kronor.

Här har AIK en del att arbeta med. Förutom kostnadskontoll handlar det framför allt om att locka mer publik till på papperet mindre attraktivt allsvenskt motstånd, men också andra saker som till exempel truppdemografi.

AIK behöver utnyttja sina tillgångar mer effektivt. Hur väl man lyckas sätter agendan för framtida satsningar.

Foto: Bildbyrån