SvFF har fått hård kritik från supporterorganisationen SFSU för förslaget till nytt säkerhetsregelverk. Men säkerhetschefen Martin Fredman ser inget motsatsförhållande mellan utkastet och en levande supporterkultur. – Däremot vill vi att det sker så att alla ska må bra, och så är det kanske riktigt idag, säger han. [show_ad id=3] SvFF:s förslag till nytt säkerhetsregelverk har fått kraftig kritik från supporterrörelsen. ASK, Bajen Fans och Järnkaminerna har alla lovat motarbeta förslaget och SFSU beskriver delar av innehållet som "befängt" i Fotbollskanalen. Till Fotboll Sthlm riktar ASK och Bajen Fans kritik mot att SFSU inte fått vara med i diskussionerna innan förslaget gick på remiss. Martin Fredman är säkerhetschef i SvFF och den som står bakom förslaget. Han tycker att reaktionerna är något överdrivna. – Vi har fått reaktioner om att det skulle vara censurering på tifo och tifo-fix. Det stämmer inte. Det finns redan idag kontroll av supportrar som går på tifo-fix, det här är mer ett sätt att strukturera upp det i regelverket. Visst har det varit reaktioner, både från klubbar och supportergrupper. En del har varit positiva och en del har varit ifrågasättande, säger Martin Fredman. Ett av förslagen som fått stor uppmärksamhet är det förbjudna budskap på banderoller och flaggor. Texten ska "granskas för att säkerställa att de inte strider mot vid var tid gällande ordningsregler", som det är formulerat. Det ska inte vara tillåtet att hota om våld eller uttrycka "otillbörliga företeelser" mot en särskild folkgrupp eller med anspelning på "kön, hudfärg kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder" eller "mot den enskilda som person", "annan förening" eller motståndarsupportrar". – Det finns redan idag ett regelverk som i grunden förbjuder budskap på banderoller som kan upplevas som kränkande eller som är politiska. Det är inget nytt, det är bara att vi har satt det på papper. Man går igenom ett budskap innan och sen får man se om det påträffas. Det är en rimlig del att lägga på en arrangör, för det är inte alla i en arenamiljö som uppskattar olika typer av budskap som skulle kunna uppfattas som kränkande, säger Martin Fredman. Vilken typ av kränkande budskap tycker du förekommer för ofta i svensk fotboll? Sexistiska uttryck, rasistiska uttryck, hatiska uttryck i stil med "hata Gais"? – Vi är väldigt förskonade från sexism och rasism. Det är jag stolt över när vi åker på Uefakonferenser och jämför med andra medlemsländer. Men det finns budskap som rör hat och som ibland riktas mot personer, det förekommer. Det kan vi inte säga är okej, naturligtvis, utan det strider mot det redan gällande regelverket. Nu ger vi arrangören ett verktyg att jobba med. Sen är det inte alls säkert att arrangören vill ha det verktyget, det återstår att se. Så det är hatiska uttryck mot enskilda personer som du reagerar på? – Absolut, det är en grund. När vi jämför ute i Europa får vi tydliga återkopplingar. När man tittar på Champions League, Europa League, Conference League och EM, på siffrorna som presenteras från tre år tillbaka och framåt, då går det åt fel håll vad gäller rasism och andra delar. Jag säger inte att det är så i Sverige, men det ser ut så på andra ställen i Europa. Man ska ha lite framförhållning och vara förebyggande, för det som händer i Europa kommer ju i viss mån till Sverige. Hur vanligt förekommande är det med hatiska budskap mot enskilda personer i svensk fotboll? – Jag har inget antal på det. Jag kan bara konstatera att det förekommer. Kan du ge något exempel på när det har gått över gränsen? – Exempel är ju när personer blir namngivna. Där har vi dragit en gräns. Det är ju också vad lagboken säger, kopplat till svensk lagstiftning, i vad som skulle kunna vara ett förtalsärende. Det kan vara riktat mot personer i föreningar eller utövare, det kan vara polismän som har hängts ut med namnet. Den typen av banderoller som riktas mot personer upplevs som jobbiga för dem som blir utsatta för det. Under året har ett antal banderoller hängts upp på svenska läktare riktade mot enskilda personer. I cupderbyt AIK–Djurgården i mars fick exempelvis Sefs säkerhetschef Per Eliasson utstå hård kritik från Norra ståplats. Men Martin Fredman vill inte säga om det fallet var ett exempel på banderoller som varit över gränsen. Inte heller banderollerna på Malmö FF:s hemmapremiär mot Hammarby, som riktade sig mot en enskild polis, eller djurgårdsklackens banderoller mot BP:s styrelseledamot Ola Danhard vill Martin Fredman recensera. – Jag kommenterar inte enskilda banderoller. Det får Per säga själv, vad han tyckte om det. Men det är en person som nämns och man ger sig på den personen på grunder som inte är riktigt klara och som kan uppfattas som kränkande av den som de riktas mot. Men jag kan inte svara för Per, säger Martin Fredman. Efter det senaste derbyt mellan AIK och Djurgården sa du till SVT att banderollen med texten "död och hat åt AIK" var en banderoll som man inte vill ska förknippas med svensk fotboll. Är den ett exempel på de banderoller ni vill ha bort från svensk fotboll? – Ja, men det får vi ju naturligtvis titta på. Det är ett annat ärende, där vi precis har fått svar på ett föreläggande som vi lade på klubben, där klubben har förklarat hur det är. Vi får gå igenom det föreläggandet innan det bestäms om det ska vidare till anmälan. Det är väl en vägledning som vi behöver ha därifrån. Men absolut, där och då och fortsättningsvis tycker vi inte att det hör hemma på en idrottsarena. Jag kan bara konstatera att det var väldigt, väldigt många som hörde av sig och tyckte så. De hade inte synpunkter på pyroteknik eller andra delar av den matchen, utan man tyckte att det var osmakligt eller jobbigt att läsa. Den väckte reaktioner, definitivt, och där var vi tydliga med att vi inte tyckte att den hörde hemma. Samtidigt är det en banderoll som inte riktas mot en enskild person, utan mot klubben AIK. Är det verkligen över gränsen då? – Jag vill inte gå in på detaljer runt den delen. Jag kan bara konstatera att vissa budskap inte hör hemma i en arenamiljö där det finns så mycket folk. Sen finns det en rivalitet mellan klubbar som hanteras på vissa sätt och som tar vissa uttryck, det är en del av supporterkulturen. Det är inte rivaliteten som vi är ute efter, utan vi är ute efter de gånger som det går över gränsen. Jag tror de flesta vet var gränsen går, när man har passerat den och vad som utgör ett brott. Vi vill strukturera upp regelverket, så att man kan sköta kontroll på ett tryggt och säkert sätt. I förslaget till nytt regelverk finns också en formulering om att tävlingskommittén ska få rätt att ställa krav på klubbarna att vidta särskilda åtgärder mot en klubb om ordningsstörningar sker upprepade gånger. – Det är ett förslag som jag vet att klubbarna och Sef tittar på. Jag tror att vi avvaktar tills de har kommit med remissvar. Det enklaste sättet att förklara det är att man inte ska behöva skicka ärenden till disciplinnämnden, utan att tävlingskommittén ska kunna besluta om det, säger Martin Fredman. Vad kan vara ett exempel på en säkerhetshöjande åtgärd? – Det skulle kunna vara ett nät framför en plats där det har kastats in föremål. Det kan vara att viss bemanning kanske behövs på den platsen för att säkerställa att det inte händer igen. Det kan vara någon form av kamerabevakning. Det är inget konstigt egentligen, det är precis som det ser ut idag, men det blir en snabbare väg genom tävlingskommittén än genom disciplinnämnden. Kan minskad publikkapacitet vid en viss sektion vara ett exempel på en säkerhetshöjande åtgärd? – Det är oklart. Jag vill inte ge mig in i det, för vi är inte klara än. Idag kan man ju vidta den åtgärden, absolut, men jag tror inte att det någon gång har varit aktuellt på något sätt. Det är inte den vägen som vi vill gå. Kritiken från supporterrörelsen har varit hård mot SvFF:s förslag. En del har handlat om att Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU) inte fick ta del av förslaget eller är remissinstans. Martin Fredman poängterar att SFSU inte är en formell del av SvFF på samma sätt som exempelvis Sef eller distriktsförbunden. – Jag har förstått att det finns kritik. Senast vi pratade med Sef har SFSU bjudits in för att komma med synpunkter på Sefs remissvar till oss. Det tycker jag är en rimlig väg att gå, att SFSU kan uttrycka sina åsikter och ha synpunkter, och att det går med i Sefs remissvar. Att SFSU skulle ha varit med i arbetet från början, det har inte varit aktuellt. Skulle det kunna vara ett alternativ att på något sätt göra SFSU till remissinstans, även om de inte har rösträtt på representantskapet? – Det har inte varit aktuellt nu, i alla fall. Det är väl egentligen något som Axel Fägerhall (jurist på SvFF) får svara på, utifrån den här typen av frågor. I min värld har man ju möjlighet att via Sef inkomma med synpunkter. Riskerar det här att urholka förtroendet för SvFF i supportermiljöer? – Det finns ju risker, men det är inget nytt regelverk. Det är en uppgradering och en uppfräschning av ett befintligt regelverk som är i behov av en översyn, där det ska anpassas i vissa delar till det samhälle vi har idag och till de matcher som vi har haft under året och säkert i framtiden. Det handlar om vård av svensk fotboll och att säkerställa att det finns verktyg för en arrangör att vidta vissa åtgärder. Det finns inget motsatsförhållande mot att låta supporterkulturen växa och frodas. Däremot vill vi att det sker så att alla ska må bra, och så är det kanske riktigt i alla fall idag. Att det kommer kritik från vissa grupper, det är en otacksam roll som vi måste ta, men vi har också ett ansvar för hela den svenska fotbollen. SvFF:s förslag ska nu ut på remiss till bland annat Sef, EFD och distrikten ute i landet. Den 26 november ska svaren in. Därefter ska SvFF återkomma med sitt slutgiltiga förslag och sedan tas beslut 29 november. Arbetet har till stor del utgått ifrån säsongen 2023 som hade ovanligt många säkerhetsrelaterade incidenter på läktarna. Finns det en risk att SvFF fokuserar för mycket på vad som var ett ovanligt kaotiskt år? – Först har vi väl inte summerat året 2024 än. Vi konstaterar att 2023 var stökigt, absolut. Jag har en känsla av att 2024 var lugnare i sina delar, absolut. Det finns nog många delar som man kan bygga det på. Jag har inte den evidensen riktigt. Jag kan konstatera att det har varit inslag av supporteransvar tidigt på säsongen, som verkar ha burit frukt. utan att ha statistik känns det som att det blivit lugnare, men den utvärderingen får väl göras när säsongen är slut, säger Martin Fredman.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription