AIK har värvat Jetmir Haliti, 24, från Jönköpings Södra. Fotboll Sthlm grävde ner sig i siffrorna och hittade en spelartyp där det förmodligen saknas motsvarigheter inom svensk elitfotboll. [the_ad id="26851"][the_ad id="26849"] Nu är det klart att AIK värvar Jetmir Haliti från Jönköpings Södra. Så vem är denna 24-åring som Gnaget har skrivit ett kontrakt över 2023 med? När Haliti ska porträtteras så är det krångligt att ens beskriva hans positioner. Inför 2020 var han mestadels vingback. Under 2020 spenderade han 50 procent av tiden till vänster i en trebackslinje, 30 procent centralt i trebackslinjen, och 20 procent som vänster vingback. Detta enligt Wyscout. Han dras alltså ut mot vänsterkanten, trots att han primärt använder högerfoten. J Södra hade också en ytterst offensiv trebackslinje, fylld med vingbackar, yttermittfältare, och övriga normalt sett offensiva krafter. Det var långt ifrån en standardiserad trebackslinje. Tränaren Brännström kallade Haliti för "Rosengårds Beckenbauer" på Twitter, och Sportbladets Göran Bolin skrev att Haliti är "både kvick och snabb och därtill utrustad både med fin teknik och speluppfattning. Driver gäck med motståndarforwards i match efter match". Det var inte ovanligt att man såg Haliti längst fram i planen av J Södra-spelarna, när han försökte vinna boll efter ett avbrutet anfall eller när han hade en dribbling med start från egen planhalva. Även om han hade bra siffror i passningsspelet (både sett till totala antalet och antalet passningar framåt i planen) och dugliga siffror kring det defensiva, så är det en annan punkt där han sticker ut i statistiken: dribblingar och långa löpningar. Där finns det knappt någon försvarare som ens liknar Haliti. Det var bara fyra spelare i Superettan 2020 som dribblade fler gånger, och alla fyra var mer offensivt positionerade spelare. Haliti låg på 187 dribblingar, den mittbacken med näst flest var Granath i Degerfors på 77 stycken. Haliti var framför allt överlägsen i Superettan på det som kallas "progressive runs", vilket är när en spelare driver med bollen i: Minst 10 meter på motståndarnas planhalva eller Minst 15 meter med start på egen planhalva och in på motståndarnas planhalva eller Minst 30 meter på egen planhalva. Han hade 137 stycken sådana. Näst flest i Superettan hade 109, och flest i Allsvenskan hade Tobias Sana med 114. Haliti kom ofta som en "gubbe i lådan" och var svårmarkerad då motståndarna var ovana vid mittbackar som attackerar så långt fram. Dessutom var det endast tolv spelare i Superettan som fick fler frisparkar med sig, och de tolv var mittfältare eller anfallare. Det blev bara ett mål och en assist under 2020 för Haliti, men han gjorde fem stycken andra-assist (det vill säga att han passade fram en assistläggare). Bara två spelare i Superettan hade fler andra-assist. Vad är det då som kan oroa? Dels är det en hel del bolltapp i farliga områden, då Haliti försöker sig på svåra räder och när något fel så kan motståndarna kontra. Det är få försvarare i Allsvenskan och Superettan som kan matcha Haliti i snabbhet, men han måste ibland använda den snabbheten för att lösa misstag som han själv har orsakat. Utöver detta finns det frågetecken kring hur bra han håller ihop under ett år. 2020 var första gången någonsin som han startade fler än 20 ligamatcher, och under de fem senaste säsongerna är det bara två säsonger där han har startat majoriteten av matcherna. Det har varit skadeproblem tidigare, och innan han kan återupprepa 2020-kontinuiteten (han startade 29 av 30 matcher) så kommer frågetecknet att ligga kvar. Men totalt sett är det en spelare som gärna river sönder motståndarnas strukturer genom att springa långa sträckor med och utan boll, som är ohyggligt snabb och därför hinner förstöra motståndarkontringar, och som troligen kan spela överallt i en backlinje, även om han inte har testats som mittback i en fyrbackslinje på hög nivå. LÄS MER. AIK-jakten på en anfallare – 18 namn som kan vara lösningen

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription