Stockholmsfotbollen fostrar talanger som aldrig förr. Oskar Månsson har valt ut de elva spelarna som han anser har störst potential i AIK, Djurgården och Hammarby. Det blev en imponerande lista. [the_ad_group id="569"] Listan publicerades ursprungligen den 2 mars Nej, det här blev sannerligen ingen dålig samling. Jag tror aldrig att de tre stora (åtminstone två av dem) 08-klubbarna har haft den här typen av samlad potential i trupperna förut. Jag har valt bort en del intressanta namn helt och även på den nedre delen av listan (som är den som du läser först) är det förstklassiga talanger. Att någon av dem skulle nå det svenska landslaget, eller motsvarande nivå, håller jag inte för osannolikt. Kriterierna är följande:   Spelaren får vara max 20 år gammal. Jag måste ha sett spelaren på träning eller match för att göra min bedömning, vilket innebär att talanger som ännu inte visat upp sig i a-laget faller bort. Jag har rankat spelarna efter hur stor potential jag menar att de har. Ju högre upp på listan, desto större möjlighet att nå toppen i fotbollsvärlden. Vanligtvis gillar jag statistik, vilket trogna Fotboll Sthlm-läsare nog känner till, men den här gången går jag mest på mitt allmänna omdöme. Som man skulle sagt i politikens värld: jag har gjort en samlad bedömning.

11. Yasin Ayari, 17, AIK Yngst på listan och därmed kanske mest svårvärderad. Yasin Ayari gjorde 60 minuter mot Elfsborg i säsongens sista match i fjol, en allsvensk debut som gav mersmak. Ayari är en orädd innermittfältare med driv i steget, fin touch och härlig speluppfattning. Har även gjort ett gott intryck på försäsongen. Det lär bli en del speltid i år, även om han knappast tar en ordinarie plats på AIK:s tunga mittfält.

10. Robin Tihi, 18, AIK Drömdebuten i fjol minns ni säkert. Tihi gick rakt in i startelvan i premiären mot Örebro SK och nickade in det första målet i 2-0-segern. Sedan gick det upp och ner för Tihi och efter AIK:s svajiga vår var det bänken som gällde då nyförvärvet ”Sotte” och klubblegendaren ”Pertan” gick före. Men Tihi är fortsatt en fin talang. Än är han något valpig i spelet, men han kan mycket väl blomma ut till en i stort sett komplett mittback. Grundförutsättningarna finns.

9. Hampus Finndell, 20, Djurgården  Brommapojkarna har fostrat en och annan talang genom åren och den allra största kan ha varit Hampus Finndell. Ja, enligt den mångårige ungdomsledaren Tommy Söderström hade han aldrig sett ett större löfte än den 15-årige Hampus. Sedan dess har det runnit en del vatten under broarna, men nu på försäsongen ser innermittfältaren äntligen ut att vara redo för Allsvenskan. Har kvar att lära vad gäller det taktiska, men skulle kunna bli en riktigt fin playmaker med tanke på den självklara tekniken/speluppfattningen och de kvicka fötterna. Har även byggt på sig fysiskt på slutet.

8. Mayckel Lahdo, 18, Hammarby Det här är egentligen en spelare som jag har sett för lite för att göra en säker bedömning av. Men av det som jag har sett på försäsongen är jag såld: Lahdo har en kombination av egenskaper som gör honom högintressant. Han är rasande kvick och teknisk och är en mardröm att försvara mot när han kommer i fart, vilket han gör i stort sett hela tiden. Idolen är Eden Hazard vilket ger en hint om vilken spelartyp som det handlar om. Beslutsfattandet på den sista tredjedelen kan förbättras på seniornivå, men jag tror att han hade satt avtryck redan nu om han fått chansen i Allsvenskan.

7. Bilal Hussein, 20, AIK ”Billy” fyller 21 om en månad och är därmed åldermannen på listan. Debuterade för AIK i Allsvenskan redan 2018 och har successivt fått mer speltid. I fjol hade han strul med bland annat en märklig ögonskada, men gjorde ändå 25 seriematcher. Minns ni Mikael Nilsson, Lars Lagerbäcks funktionelle favoritspelare? Jag tycker att Bilal påminner om honom. Oavsett om han spelar som högerback, högerytter eller innermittfältare löser han uppgiften med sitt lätta steg och sin intelligens. På försäsongen har Billy testats som regista på ett tremannamittfält vilket har sett lovande ut.

6. Samuel Brolin, 20, AIK En jätte som förmodligen också kanske också kvalar in som jättetalang. I AIK har det länge pratats om den över två meter långe målvakten som i fjol lånades ut till Akropolis där han spelade varenda match i ett lag som överraskade stort. Har de två senaste säsongerna gjort 46 matcher i division 1 och Superettan och om han blir förstekeeper i Mjällby – dit han är utlånad – kommer AIK ha en rutinerad 21-åring i laget till nästa år. Vid det laget lär han vara etta även i Gnaget.

5. Tom Strannegård, 18, AIK Värderar jag min personlige favorit Strannegård för högt? Nej, jag tycker inte det, för man ser konturerna av något väldigt spännande. 18-åringen fick i stort sett hela fjolåret förstörd av två axelskador, men skulle ändå kunna vara en startman när serien börjar. Strannegård är fortsatt något pojkaktig i sitt spel, men har utsökt teknik, en vänsterfot finstämd som en flygel och exceptionell orienteringsförmåga. Tom är främst tänkt till vänster i AIK, antingen i ett 4-4-2 eller 4-3-3, men påminner i spelstilen om Martin Ödegaard som hellre kliver in i planen från den andra kanten.

4. Oliver Dovin, 18, Hammarby Näste spelare som jag funderade ett bra tag över. Att superhypade Dovin är en stor talang är uppenbart, men frågan är HUR stor. Eftersom man inte kan följa spelare på träning längre får jag gå på vitsord och de tre matcherna som jag sett honom spela. Än så länge har jag sett en mycket atletisk typ med starka reflexer och som är säker med bollen vid fötterna, vilket sannerligen inte är någon dum grund för en målvakt. Kan mycket väl vara Stefan Billborns förstaval i år trots den späda åldern.

3. Eric Kahl, 19, AIK En spelare som överraskade stort på mig i fjol. Jag ska erkänna att det tog ett tag innan jag såg DEN potentialen i unge Kahl. Uppenbarligen behöver jag vässa mitt scoutingöga, för när säsongen var över hade Eric Kahl tagit Allsvenskan med storm. Den så naturlige vänsterbacken är följsam och ettrig i defensiven och har en instinkt att hela tiden gå framåt i duellspel och med bollen. Svårare än så behöver det kanske inte vara? Kan förbättra precisionen på den sista tredjedelen men håller i övrigt redan god allsvensk klass på det mesta. Bör ha goda chanser att bli landslagsman i framtiden.

2. Aimar Sher, 18 Hammarby  Bajen lyckades inte alls med att ta fram egna talanger under tiotalet, men mycket talar för att tjugotalet blir precis tvärtom. Spelgeniet Aimar Sher är den perfekta symbolen för det. Trots att han konkurrerar med Darijan Bojanic, Abbe Khalili och Jeppe Andersen på innermittfältet tror jag att han kommer vara ordinarie så fort han kommer i matchform. Skadan som kommer hålla honom borta i en månad till eller så oroar dock en del. Aimar Sher är döpt efter Pablo Aimar, pappans favoritspelare, men jag tycker att påminner mer om en annan argentinare från samma generation: Juan Román Riquelme. Får man föreslå ett namnbyte? Riquelme Sher ligger skönt i munnen.

1. Akinkunmi Amoo, 18, Hammarby Det var jämnt i toppen och det krävdes extramöten med mig själv innan beslutet föll. Men nu när det är taget känns det rätt, för jag är bergsäker på att Akin Amoo kommer nå höga höjder i sin karriär. Den 163 centimeter långe nigerianen har otroliga förmågor med bollen och ser ut som att han har dribblat med en fotboll i hela sitt liv, vilket förmodligen också är rätt nära sanningen. Att kräva att en 18-åring som nyss flyttat från Västafrika till Sverige ska vara jämn över en säsong vore orättvist, men Amoo lär med jämna mellanrum få oss att tappa hakan med sina dribblingsuppvisningar.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier