Förbundsjuristen: ”Klubbarna har ett stort ansvar i agentfrågan”

Kriminella krafter infiltrerar fotbollen och miljoner försvinner till brevlådeföretag.

Konstigt nog sker det hela inom ramen för SvFF:s agentlicenskrav.

Fotboll Sthlms granskning av agentbranschen går vidare, den här gången med fokus på förbundets ansvar.

På sistone har agentbranschen varit uppmärksammad i svensk sportjournalistik. I januari konfronterade Fotbollsmorgon AIK:s vd Manuel Lindberg med uppgifter om att det fanns anställda i klubben som hade parallella uppdrag för agenturen Universal. I mars kunde Fotboll Sthlm avslöja att samma agentur var inblandad i en kontroversiell AIK-värvning av en 14-åring, fanns med i bakgrunden när amatörspelaren Lamine Dabo fick ett femårskontrakt med klubben, och låg bakom två mystiska utbetalningar till okända agenter i Göteborgsområdet.

Granskningarna har också väckt frågan om var klubbarnas ansvar börjar och slutar. När Fotboll Sthlm undersökte en av Universals mellanhänder menade vice vd Fredrik Söderberg att AIK hade svårt att agera annorlunda än vad man gör nu.

"Så länge de förmedlare vi ska göra affärer med är licensierade hos SvFF, innehar giltig F-skattesedel och i övrigt har en god ekonomisk grund så har vi svårt att hantera det annorlunda" skrev Fredrik Söderberg på sms till Fotboll Sthlm.

Christine Stridsberg, förbundsjurist på SvFF, har följt förmedlarbranschens utveckling sedan hon började arbeta på förbundet 2019. I mångt och mycket är det samma frågor som återkommer: agenter struntar i att registrera sig och verkar utanför regelverket och pengar försvinner från spelarövergångar till olämpliga affärer. Problemen är framförallt kännbara i storstadsregioner.

Efter att Fifa slopade agentlicensen 2015 försökte SvFF komma till bukt med en mindre reglerad förmedlarbransch genom att införa egna krav på registrering respektive certifiering av förmedlare 2018. Den trädde i kraft året därpå och har lett till att det finns en förteckning över licensierade agenter som klubbarna får använda sig av vid övergångar. Men några särskilt hårda krav ställs inte på den som vill få en licens: man måste visa ett belastningsregister fritt från ekonomisk-, sexual- eller våldsbrottslighet, ha ett oklanderligt rykte, teckna en ansvarsförsäkring och betala en licensavgift på 15 000 kronor. En rutinprocess, i de flesta fall.

Mot hösten ersätts den av ett nytt agentregelverk, som införs på Fifas inrådan. Christine Stridsberg räknar med att det borgar för en mer reglerad förmedlarbransch, men hon är också tydlig med att fotbollsklubbarna kan och bör ta ett större ansvar.

– Under de år jag har varit här så skulle jag väl säga att det mycket är samma frågor och problematik som återkommer, ofta kopplat framförallt till vissa storstadsområden och storstadsklubbar. Det finns dels problem med agenter som över huvud taget inte är registrerade och därmed verkar utanför regelverket på så sätt, dels med situationer där den som redovisas som agent i och för sig är registrerad, men där det ändå finns betänklighet kring var pengar egentligen tar vägen och att de sen dyker upp i mer eller mindre lämpliga sammanhang, säger Christine Stridsberg.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa.

Eller bli Prenumerant

• Tillgång till allt material på Fotboll Sthlm
• Löpande prenumeration, utan bindningstid
• 69 kronor för 30 dagar

Annons