”Balansräkningen är mycket skör” – åtta frågor om Bajens ekonomi

Hammarby har släppt sin årsredovisning för 2019.
Vi tog hjälp av Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Osynliga handen, för att analysera hur det står till med Hammarbys finanser.


Hammarby omsatte närmare 200 miljoner kronor och gjorde en vinst på 8 miljoner kronor. En första reflektion?

När jag analyserar Hammarbys årsrapport så tittar jag i första hand på Hammarby Fotboll AB isolerat. Anledningen är att det är där risken ligger. Hammarby Fotboll AB omsatte 160 miljoner kronor och gjorde en vinst på 5 miljoner kronor. Det egna kapitalet i aktiebolaget är 20 miljoner kronor.

Vad sticker ut i Hammarbys årsrapport?

Personalkostnaderna! Vi var många som charmades av Hammarbys offensiv förra säsongen. Vi lyfte på ögonbrynen när Hammarby lånade in Vidar Örn under våren. Vi applåderade när Bajen skrev nya kontrakt med flera av sina bästa spelare: Simon Sandberg, Mads Fenger och Jeppe Andersen under 2019 (Darjan Bojanic under 2020). Flera av de nämnda spelarna har utvecklats sedan de skrev sina första kontrakt med Hammarby så därför kan det rimligen jämföras med nyrekryteringar från en högre hylla.

Därför är det inte särskilt förvånande. Men det sticker ut ändå. Personalkostnaderna är upp 35 procent från föregående år. Från 66 miljoner kronor upp till 89 miljoner kronor.

Hammarby sålde Björn Paulsen, Neto Borges och Kossounou Odilon under året. Borde man inte gå mer plus?

Det hade man gjort om Hammarby hade sparat mer av transfervinsterna istället för att t.ex. skriva nya kontrakt med befintliga spelare eller rekryterat färre spelare under sommarfönstret.

Bajen hade också kunnat redovisa en högre vinst om man hade periodiserat sign-on som Malmö FF och Djurgården gör. Det betyder att man bokar sign-on på balansräkningen och kostnaden fördelas över kontraktets längd, alltså flera år.

Det hade gett en mer rättvisande bild av verkligheten. Lägre personalkostnader 2019 men högre kommande år. På så sätt skulle man få en bättre matchning mellan kostnader och intäkter. Hur mycket det rör sig om vet vi inte eftersom det inte framgår av årsredovisningen hur stor del av personalkostnaderna som utgörs av sign-on.

Det kan naturligtvis också vara skatteplanering, att bokföra sign-on i sin helhet under året kontrakten skrivs.

Hammarby växer fort. Är man redo för att anställa och dra på sig lönekostnader som man har gjort?

Intäkterna växer och 2020 ökar också intäkterna från centrala avtal. Det är naturligt att kostnaderna också växer.

MEN! Jag hade velat se att Hammarby Fotboll AB hade en starkare balansräkning under den här resan. Det egna kapitalet i aktiebolaget är 20 miljoner kronor. Soliditeten är 30 procent. Det betyder att bolagets totala tillgångar är finansierade genom 70 skulder och 30 eget kapital. Från det perspektivet har Bajen svagast balansräkning i Stockholm.

När Bosse Johansson var ordförande i Elfsborg brukade han prata om konsolideringsgrad. Konsolideringsgrad definieras som det egna kapitalet i förhållande till de totala personalkostnaderna och är ett riskmått. Ju högre konsolideringsgrad desto lägre sårbarhet har klubben om intäkterna skulle minska. Elfsborg hade ett mål om att ha minst 50 procent i konsolideringsgrad. Genom att hålla sig över det nivån under de goda åren har Elfsborg kunnat hantera sin starkt negativa intäktstrend på ett förhållandevis kontrollerat sätt utan att hamna på obestånd.

Konsolideringsgraden för Hammarby Fotboll AB ligger på 22 procent, vilket är bland de svagare i allsvenskan. Jag skulle säga att Hammarby Fotboll AB:s balansräkning är mycket skör och det är något som man verkligen behöver stärka upp.

Hammarby har på sistone pratat om att man vill “gå förbi” AIK och bli landets näst största klubb ur ett ekonomiskt perspektiv. Hur ligger man till jämfört med de övriga topplagen?

När det kommer till kommersiella intäkter, det vill säga matchdag, sponsring samt centrala avtal så ligger Bajen topp 3 i allsvenskan. Långt efter Malmö FF, ganska lika med AIK och med ett större gap ner till fjärdeplatsen. Hammarby har lagt ut merchandise på entreprenad och erhåller royaltys. Det har varit en lönsam affär för Bajen. 2019 erhöll man 2.2 miljoner kronor i royaltys vilket kan jämföras med 1.5 miljoner kronor som AIK Merchandise AB gjorde i rörelseresultat.

Balansräkningen är svag jämfört med topplagen men i och med att Bajen har haft en stark tillväxt på intäktssidan sedan 2015 så har man kunnat öka kvaliteten i truppen. Främst under de två senaste åren.

Hur stor ser den sportsliga satsningen ut att bli 2020?

Hammarby har redan spänt bågen mycket hårt. Nya kontrakt med Fenger, Sandberg, Andersen och Bojanic är stora satsningar! Abdul Khalili en annan. Jag gissar att inte det blir mer än så om det inte nu blir en ny spelarförsäljning i sommar som ger pengar. På så sätt minskar rimligen personalkostnaderna under 2020 samtidigt som de kommersiella intäkterna ökar, i första hand genom det nya TV avtalet. Men också tack vare fler matchdagar.

Hur beroende av spelarförsäljningar/framgångar i Europa är man 2020?

Ungefär som alla andra toppklubbar utom Malmö FF skulle jag säga. Man klarar sig troligen hyfsat bra med det man redan har sålt 2020. På kort sikt. Men alla de saker som Bajen gjorde under 2019, investeringar i nya spelarkontrakt, lån av etablerade anfallare etc. Det kan man naturligtvis inte göra om inte de pengarna kommer in. Så ja, man är beroende av spelarförsäljningar eller framgångar i Europa ur det perspektivet. Man tappar konkurrenskraft annars.

Vad tror du om klubbens utveckling de närmaste åren?

Jag upprepar mig, men Hammarby behöver verkligen arbeta för att förstärka sin balansräkning. Bolaget är sårbart och har inte mycket utrymme för misstag eller oförutsedda händelser av olika slag vilket gör framtiden mer osäker.

Mycket hänger på hur väl Bajen kan öka sina kommersiella intäkter. Sedan 2015 har Hammarbys marknadsintäkter ökat med drygt 50 procent till ungefär 34 miljoner kronor. 2019 minskade de med en cirka en halvmiljon. Det förvånade mig. Här behöver Bajen förbättra sig. Förutom att sälja de befintliga kommersiella rättigheter som man har idag, behöver man utveckla nya.

Den stora reklamkakan i Sverige uppgår till 80 miljarder kronor. Sponsringsmarknaden är nästan 10 procent av den, 7.5 miljarder kronor och växer ganska långsamt, 5 procent om året.

Trenden i fotbollseuropa är att klubbarna blir mediehus och på så sätt adderar en kommersiell rättighet som man kan distribuera via sina digitala kanaler. I Sverige står reklam genom digitala kanaler för 20 miljarder kronor. Den årliga tillväxten är tvåsiffrig. Här finns tillväxtpotential.

När det gäller antal följare på sociala medier är Hammarby en bra bit efter de största allsvenska klubbarna. Här har Hammarby en läxa att göra. Både vad gäller distribution men också innehåll, förstås.

Foto: Bildbyrån