Månsson: En inställd intervju är också en intervju

BLOGG. Ibland blir det inte som man har tänkt sig. I det här fallet: varken för oss eller Djurgården.

Annons

I DIF-avsnittet av vår podd som jag och Mårthen Bergman spelade in i veckan kom vi fram till att två spelare än omistliga i truppen: Aslak Fonn Witry och Mohamed Buya Turay. Resten av spelarna kan däremot ersättas utan större bekymmer – så länge skadorna inte kommer i flertal står Djurgården pall i de flesta lagdelarna. Offensiv högerback och central anfallare däremot: endast ett (väldigt) gott alternativ i nuläget.

Att formtoppade Fonn Witry haltade av träningen i veckan är med andra ord ett stort avbräck. Dessutom var det dåliga nyheter för oss på Fotboll Sthlm. Min kollega Hugo Månsson hade nämligen gjort en intervju med Fonn Witry och Elliot Käck – ett slags temasamtal om ytterbacksspelet. Det kändes som perfekt tajming att ta efter ÖSK-matchen där Djurgården attackerade friskt på båda kanterna.

När Witry sedan skadade sig på passet efteråt blev knäcket snabbt inaktuellt – i alla fall som “inför Blåvitt”-vinkel – men eftersom det var intressant snack lägger jag ut det här istället. Det förtjänar ju en bättre plats än i Fotboll Sthlm-papperskorgen.

Vad skulle ni säga är det viktigaste för en ytterback?
– Defensiven. Först och främst är man ju försvarsspelare så det är klart att hur bra man än är offensivt så kommer man alltid få höra att man måste sköta defensiven. Det är något man har lärt sig genom åren. Jag var mycket mer att bara tåga framåt förr i tiden Nu försöker jag sätta defensiven först, så bra det går, sen får man fylla på offensivt efter det, säger Käck.

– Jag har motsatta tankar, säger Witry och skrattar.
– Det är för att du är yngre, kontrar Käck.
– Mitt offensiva bidrag ska trötta ut deras ytter. Men defensiven är otroligt viktig, säger Witry.
Kan ni märka det, att ni tröttar ut er motståndare?
– Ja, det blir lite så. De blir lite tröttare, säger Witry.
– Man märkte senast mot Örebro att de började prata mycket på planen och gå ut till tränaren: ”Hur ska vi lösa det här?”. Vi var ju alltid en man mer på kanten, kändes det som. Just där tyckte jag att man märkte det ganska tydligt. De började skrika och så vidare, säger Käck och fortsätter:
– Det där med om man har en ytter mot sig – det tycker jag också man märker om man drar med honom mycket. Att han blir trött.
– Ja, och de bidrar inte offensivt lika mycket. Örebros spelare blev lite stressade, säger Witry.
Vem är världens bästa ytterback i dag?
– Jag säger Marcelo, svarar Käck snabbt.

– Alltså jag gillar ju både Kyle Walker och Marcelo. Jag är inte så lik Walker men jag gillar honom, säger Witry.
Hur skulle ni beskriva varandra som spelare?
– Aslak är en riktig powerhögerback tycker jag. Kraftfull, duktig i duellspelet, det syns när han kommer framåt också, svårstoppad och väldigt bra inläggsfot och avslut, säger Käck.

– Jag tycker vi är ganska lika. Elliot har en riktigt bra vänsterfot, duktig på att positionera sig, ledartyp, har mycket erfarenhet, han gör jobbet och så har han en helvetes motor som löper mycket. Han är en riktigt bra vänsterback, säger Witry.
Vem är bäst i fystesterna?
– Vi är ganska jämna, säger Witry.

– Men du har ju bäst resultat i laget. Om man är från Trondheim så måste man ha bra fysik, säger Käck.
Hur ser era roller ut på plan? Är de lika eller skiljer det sig?
– De har skiljt sig några gånger. Det är lite olika beroende på vilken taktik. Vi har ju haft några gånger då du har tryckt upp mer och jag varit mer inne i banan. Men sen har det ju också att göra med vem som spelar framför sig. Du har haft Ring som gillar att gå in i banan. Jag kanske har haft Bärkroth eller ”Chili” också som gillar att stå längre ut. Då får man anpassa sig lite efter det, säger Käck.
– Senast så var det ganska lika roller. Då blev det så, lite samma. Då kom både Astrit och ”Ulven” ner och hämtade boll, säger Witry.
Vad är mest bekvämt för er: Att yttern viker in så ni kan överlappa eller att ni löper på insidan?
– Jag gillar ju att komma på ytterkanten. Typ så som Ring har gjort, säger Witry.

– Jag gillar båda, jag tycker att det är ganska kul att komma in i banan och kunna vara med och kombinera. Det har väl kommit lite mer på senare år, tidigare var det mer att man bara bombade längs kritan liksom. Tränarna är väldigt flexibla också. Utifrån vilka man möter och hur man sätter upp laget, säger Käck.
– Det beror på vilka motståndare vi har, säger Witry.
– Typ de mål som du gjorde senast. Det är inte alla tränare som hade gillat att man kommer så högt upp heller. Vissa tränare vill bara att man ska stå kvar där bak och bevaka, säger Käck.
Vem är snabbast av er?
– Vi är ganska lika där, tror jag, säger Witry.

– Jag vet faktiskt inte. Jag tror inte att jag är lika snabb på längre sträckor. Jag är ganska kvick de första meterna, säger Käck.
– Ja, men det är ingen av oss som är som ”Jonis” som är riktigt snabb på längre. Men vi är båda snabbare på kortare sträckor, säger Witry.
Vem har bäst inlägg?
*Käck pekar mot Witry*

– Nej, nej, nej. Sluta skoja. Han har det, säger Witry.
Är fart och uthållighet viktigare nu än förr för en ytterback?
– Jag upplever väl att i Sverige så blir det mer och mer att man har ytterbackar som inte bara kör utan man kan vara med och bygga upp. De flesta lag i Sverige vill ju behålla bollen, säger Käck.
– Det är lite annorlunda i Norge. Där blir det lite Hawaii-fotboll, där är man inte lika bra på att hålla i bollen. Jag är typen som löper mycket, säger Witry.
– Det är svårt också när 90 procent av lagen spelar med femback. Man är mycket högre upp om man spelar i ett sånt system. Men det är klart, generellt så ska löpa mycket som ytterback, säger Käck.
Vad är skillnaden mellan norsk och svensk fotboll?
– Jag tycker väl att det är just att norsk fotboll är lite fram och tillbaka. Mycket mer fysisk, säger Käck.
– Ja, mycket mer fysisk. Men kanske lite bättre kollektivt defensiv. Man har satt systemet, fyller Witry i.
– De flesta lagen spelar likadant, säger Käck.
Finns det något lag som sticker ut och vill hålla i bollen?
– Molde är lite så, säger Witry.

– Jag och ”PK” (Bråtveit) pratade lite om det häromdagen. Han hade sett Sarpsborg mot Haugesund och då var det typ 45 minuter med långa inkast. Det hade ju inte hänt i allsvenskan. Men för några år sedan var det mer fysiskt i Sverige också. Nu vill ju typ alla spela fotboll liksom, säger Käck och vänder sig mot Witry:
– Det måste du ha märkt också?
– Ja, ja. Det är riktigt stor skillnad, svarar Witry.
Hur bra är Djurgården i jämförelse med Ranheim?
– Det var en del av varför jag gick hit, Djurgården är ju bättre. Individuellt är väl spelare bättre i Sverige, med boll och possession och så där. Men kollektivt så är det ganska jämnt. Det var som sagt en del i varför jag gick hit, det är bättre nivå, säger Witry.

Hur bra är Djurgården i jämförelse med dina tidigare år här, Elliot?
– Mitt sista år här förra gången, 2017, var vi riktigt bra. Men jag tycker att vi har något bra på gång nu. Jag skulle säga att vår bredd i truppen nu slår den bredden då. Vi har många bra spelare, sjukt tuff konkurrens överallt. På träningarna är det bra nivå, så har det inte varit tidigare när jag har varit här. Då kanske vi har haft en jäkligt stark elva och sen lite mindre starka spelare 14 till 20. Nu är det så pass tidigt på den här säsongen men vi är en bra bit på väg mot en sån bra säsong som vi gjorde då, säger Käck.
Hur långt går Djurgården i år?
– Jag vet inte. Vi satsar på att komma högt upp, säger Witry.

– Vi har alla förutsättningar för att blanda oss i en toppstrid, tycker jag. Det är väl vad alla har som målsättning, säger Käck.
Mycket av ert spel verkar sitt redan nu. Känns det av?
– Som jag sa så är truppen mer färdig på ett annat sätt än vad den varit förut. Förut har det varit massor av sena nyförvärv, någon anfallare har kommit in sent och börjat göra mål sent. Det kan ha gjort att det ser bättre ut så tidigt. De flesta nyförvärven var på plats tidigt, säger Käck.
Spelsättet också?
– Tränarna är väldigt tydliga med hur de vill ha det. De kollar mycket video och är bra på att ta individuella snack. Det är klart att det bidrar till att det blir tydligt, säger Käck.