SALOBRE. Efter ett fjolår med lite speltid ser Hampus Finndell fram emot en revansch. Utanför planen hittar 25-åringen glädje i golfen och fisket. – Jag hittar en sinnesro där ute, säger mittfältaren. [show_ad id=3] Solen skiner för sjätte dagen i rad. Inte ett moln syns på himlen och temperaturen är alldeles lagom. För Hampus Finndell är omgivningen välbekant. Han har varit på samma träningsläger och bott på samma hotell så många gånger att han tappat räkningen. – Det är najs att komma hit. Det är bra faciliteter och bra väder, så det finns ingenting att klaga på, säger Finndell. Vi slår oss ned i en soffa på terrassen vid spelarhotellet. Hälsningen sker med knoge mot knoge. Det är fortfarande en sjukstuga i truppen och försiktighet är en självklar del av försäsongen. Efter tre imponerande säsonger valde Hampus att lämna tryggheten i Djurgården inför 2024 för ett utlandsäventyr. Vardagen i Stockholm byttes mot Tyskland och Eintracht Braunschweig. Klubbarna enades om ett lån med köpoption. – Jag tror först och främst – utifrån vad jag har fått höra och den uppfattningen jag har – att klubbarna i tyska andraligan generellt inte köper spelare på samma sätt. Det är vanligare med lån med optioner eller bara lån och sedan free transfers. Så där och då var ett lån med option den enda lösningen. Tiden i Zweite Bundesliga blev dock ingen succé. Det stannade vid nio framträdanden – bara ett från start – och laget räddade kontraktet med minsta möjliga marginal. Ändå menar Hampus att månaderna i Eintracht Braunschweig gav honom mycket. – Det var en erfarenhet som jag växte mycket av. Tyskland är känt för en hård mentalitet och många bra lag florerar i både högsta- och andraligan. Det var ett kul steg att pröva på. Sedan blev inte utfallet exakt så som jag hade hoppats på, med tanke på att det var en kort period. Därefter återvände han till Stockholm och Djurgården. 25-åringen tog sig tid att fundera, vägde för- och nackdelarna mot varandra och landade till slut i beslutet att ge utlandet en ny chans. Den här gången i norska Viking. – Så som jag kände där och då hade Djurgården många bra mittfältare. Därför blev jag sugen på att testa på något nytt, mycket på grund av att det blev en sådan kort period i Tyskland. Men jag har såklart alltid varit nära Djurgården och Bosse, och alltid haft en öppen dialog med honom. Där och då kände vi båda att det inte var rätt tajming och därav blev det ett nytt äventyr. I samband med detta lämnade han Djurgården permanent. Viking hade lyckats övertyga mittfältaren. – Först och främst när jag väl kom dit ledde de ligan och det var inte så mycket kvar spela. Halva säsongen hade redan gått. Deras plan var tydlig för mig och hur de såg på mig som spelare. Sättet de spelade fotboll lockade dessutom mig, så som de sålde in det. Finndell ser tillbaka på en tuff, men lärorik tid. – Det var lite liknande som med Tyskland. Ett helt nytt land och en helt ny liga. Det var något som var roligt att testa på även om de skiljer sig åt. I Norge var det mer fart och att det mesta skulle gå framåt snabbt, vilket jag gillade. Sammanlagt blev det elva ligamatcher i Norge. Ju närmare 2025 han kom, desto mer började tankarna dras hemåt. – Det började hetta till mer och mer när det började närma sig slutet på vår säsong och även Djurgårdens säsong. Vi tog upp dialogen ännu mer, även om jag och Bosse alltid haft en öppen dialog och varit nära varandra. Den blev mer tät och intensiv närmare årsskiftet och sedan gick det snabbt när det väl tog fart, säger Hampus och fortsätter. – Jag ville tillbaka och Djurgården ville ha tillbaka mig, så tajmingen var rätt för oss båda. När det fanns en möjlighet att vända tillbaka till Djurgården kände jag att jag behövde ta den. Comebacken blev dock inte den Hampus hade sett framför sig. Jani Honkavaara valde att gå på andra mittfältare och under långa stunder hamnade Finndell helt utanför matchtruppen. – Det är klart att jag fick mina chanser att visa upp mig. Men jag kände att jag var bra på träning och även på de matcher jag fick. Jag hade kanske kunnat komma igång mer än vad jag gjorde, men samtidigt är det inget jag går och lägger någon energi på nu. När frågan om 2026 som en möjlig nystart och revansch kommer upp är Finndell tydlig i sitt svar. – Det är ett nytt år och nu är det helt nya förutsättningar. Jag känner verkligen att jag är med för att kriga för min plats. På försäsongen har Honkavaara testat två olika formationer. Mot Viking valde han samma upplägg som förra året, med två sittande mittfältare och en tia. Men i matchen mot BP justerade han mittfältstriangeln och spelade med två åttor – en förändring som Hampus själv uppskattar. – Jag trivs bäst i den rollen som jag hade när jag spelade i Djurgården tidigare. I åtta-rollen då jag får vara en box-till-box-mittfältare. Det får honom att blicka tillbaka på de minnesvärda säsongerna tillsammans med Rasmus Schüller och Magnus Eriksson. – Jag tror nog att alla kunde se att vi hade en bra dynamik på mitten. Rasmus låg lite längre ned och städade, vilket är en av de främsta egenskaperna hos honom. Och Mange stod för spelet med boll där han levererade många poäng och blev utsedd till hela Allsvenskans MVP. Sedan fick jag vara rätt fri där jag kunde ta mig in i boxen, vilken jag har som främsta egenskap. Innan vi skiljs åt glider samtalet in på hans intressen utanför fotbollen – och där har Hampus gått i lagkamraternas fotspår. – Jag har precis blivit introducerad till golfen. Vi har en bra golfliga i laget, så jag ska försöka haka på i år. Danne, Rinne och Kristian var ute och spelade 18 hål häromdagen när jag, Une och Fallenius var på rangen. Problemet? Han har glömt att köpa det viktigaste. – Tyvärr har jag börjat lite i fel ände med att köpa en golfoutfit i stället för klubbor, säger Hampus med ett leende. En annan passion, som Hampus burit med sig länge, är fisket. I Djurgården finns en liten tradition kring fiske, ofta ledd av Wille Bäckström – men han har gått under jorden. – Här får jag skicka en passning till Wille Bäckström. Jag har tyvärr inte fått så många meddelanden från honom. Jag tror att han fortfarande är sur på mig efter att jag vann senaste fisketävlingen när jag, Fallenius och Wille var ute. Då drog jag två gäddor, medan de andra drog noll. För Hampus handlar fisket inte bara om att fånga något på kroken, utan lika mycket om avkoppling. – Det är en jävligt skön grej att göra och komma iväg och kunna släppa lite fotboll och bara vara ute på sjön. Jag hittar en sinnesro där ute. Det brukar bli en tur en gång i veckan, eller varannan vecka. Min farsa fiskar mycket och har en båt. Så får jag ingen inbjudan av Wille Bäckström, får jag den av pappa. I år hoppas han kunna slå sitt eget rekord. – Vi har kört lite olika tävlingar. Antingen flest fiskar eller så kör vi längd på fisken. Jag har ett personbästa efter en tur ute vid Nynäsviken på Nynäshamn. Jag tror att jag drog en 80-90-centimeters gädda, så jag får försöka bräcka mitt PB i år.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier