”Bosse är säljarkungen” – åtta frågor om Djurgårdens ekonomi

Djurgården har släppt sin årsredovisning för 2019.
Vi tog hjälp av Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Osynliga handen, för att analysera hur det står till med klubbens finanser.

[the_ad_placement id=”under-ingress-djurgarden”]

Djurgården backade 15 miljoner under 2019. Var det ett bra eller dåligt resultat?

Djurgården Elitfotboll AB (elitfotboll) som driver det allsvenska laget gick väl cirka 17 miljoner kronor back. Det är en vinstmarginal på minus 15 procent. Det är naturligtvis inte bra men samtidigt mycket väntat. Elitfotbolls affärsmodell under de tidigare fem åren har varit att 40 procent av intäkterna har kommit från spelartransfers. Under 2019 stod spelartransfers för knappa 15 procent av elitfotbolls omsättning. Det gör en ganska stor skillnad på resultatet. Elitfotboll gick dock in i året med en stark balansräkning som väl klarade ett år där intäkterna dippade.

Vad sticker ut i årsredovisningen?

Kassaflödet som var positivt, plus ungefär 10 miljoner kronor.

Det beror främst på positiv förändring i rörelsekapitalet: Fordringar för spelarförsäljningar som är gjorda tidigare år har minskat samtidigt som elitfotboll har betalat ut mindre pengar i sign-on under 2019 än vad man har gjort säsongerna innan. Därmed minskade de kortfristiga fordringarna med cirka 25 miljoner kronor.

Men det beror också på att kassaflödet från rörelseresultatet var drygt 5 miljoner kronor bättre än 2018. När vi pratade om elitfotbolls ekonomi för ett år sedan så konstaterade vi att man framför allt behövde öka publik- och sponsorintäkterna. Främst av två anledningar. Dels så binder elitfotbolls affärsmodell väldigt mycket kapital och sitt höga egna kapital till trots är inte kassaflödena alltid de bästa. Och dels för att man i sin affärsmodell är väldigt exponerad mot likviditeten på transfermarknaden som kan svänga tvärt.

Under 2019 har Djurgården ökat sina kommersiella intäkter (publik, spons och media) med cirka 12 miljoner kronor vilket är en förbättring med 15 procent. Det kan jämföras med Hammarby som ökade 1 procent och AIK som tappade 9 procent.

Hur stor var prestationen att vinna Allsvenskan ur ett ekonomiskt perspektiv?

Stor. En förväntad tabellplacering givet de pengar som elitfotboll spenderar på personalkostnader hade varit i intervallet 3:e till 6:e plats. Det är väl också ungefär detsamma som ska förväntas under 2020. Om man ska se på saken från samma perspektiv.

Förtjänar Bosse Andersson fortfarande titeln som säljarkung?

Den senaste transfern gör det lite svårt för honom att abdikera.

Hur mycket pengar får Djurgården för sina försäljningar i relation till summorna som rapporteras i media?

2019 såldes Aliou Badj:s kontrakt till Rapid Wien. Jag vill minnas att det pratades om en transfersumma på 20 miljoner kronor. För 2019 redovisade Djurgården 15 miljoner kronor i intäkter från spelarförsäljningar. Jag skulle tro att det är en hyfsat representativ skillnad.

Vilka möjligheter ger Marcus Danielson-försäljningen klubben?

Framför allt säkrar det intäkter för 2020 vilket förbättrar resultatet samt kassaflöden vilket stärker balansräkningen: Det ger elitfotboll resurser att fortsätta satsa så som man har gjort de senaste åren.

Hur stor ser satsningen ut att bli 2020?

Hade du frågat för ett par veckor sedan så hade svaret varit ganska enkelt. Utgångsläget var att inte sälja några spelarkontrakt under 2020 vilket är en stor satsning eftersom elitfotboll på så sätt skulle avstå från en betydande del av intäkterna. Nu kom Danielson-transfern helt plötsligt och omkullkastade allt, framför allt skapade den en mycket hög alternativkostnad. Danielson skapade en enorm nytta i Djurgården.

Därför ska vi nog förvänta oss ett par spektakulära nyförvärv innan transferfönstret stänger. Sedan om det – på framför allt kort sikt räcker för att täcka det kunskapsunderskott i truppen som Danielson lämnade efter sig, det är en annan femma.

Vad blir viktigast för Djurgården att prioritera framöver?

Det är att bygga en positiv trend för de kommersiella intäkterna. AIK tappade närmare 10 procent i publik- och sponsorintäkter under 2019, efter att ha ökat kraftigt under guldåret.

Foto: Bildbyrån