Att Masireh Jadama fortsatt är inblandad i stora affärer är det mest upprörande.

Men att Mjällby väljer att samarbeta och sedan duckar eller spelar dumma när de får frågor om saken är nästan lika illa.


Det är ett egoistiskt och ynkligt beteende av den i andra delar så beundransvärda klubben från Listerlandet.

Annons

Det finns snart inte en redaktion som inte rest till Hällevik för att skriva om årets sensationslag. Även utländsk media har varit där för att försöka förstå hur Sveriges bästa klubb kan höra hemma i en ort med 1500 invånare.

Det är förståeligt. Mjällbys säsong saknar motstycke. På sociala medier muttras det, i brist på annat kanske, på sina håll om att storyn redan är uttjatad, men det går inte att låta bli att fascineras över hur mycket man kan få ut av så lite.

Granskningen som vi och Dagens ETC publicerar idag är inte lika smickrande. Det är kanske inte så lätt att hänga med i alla turer som läsare, men den handlar om hur den förre Universalchefen Masireh Jadama var en drivande part i nästanförsäljningen – den kraschade på slutet – av stjärnan Abdoulie Manneh till Olympiakos.

 Vi har känt till vad som varit på gång ett bra tag. Mjällbys klubbchef Jacob Lennartsson blev kontaktad av Jadama i god tid om Olympiakos intresse och valde att gå vidare. Där borde Mjällby förstås ha sagt stopp med en gång: vi ska inte ha något med detta att göra.

Jadama har kopplingar till några av landets mest beryktade kriminella nätverk, han har lämnat landet med miljonskulder till det allmänna och har en lång historia av att dyka upp i suspekta sammanhang. Han var drivande i den infiltration av AIK som jag tror hade pågått – och varit mer omfattande – än idag om Fotboll Sthlm/Dagens ETC inte avslöjat den för två år sedan. Samma år varnades de allsvenska klubbarna från att göra affärer med Universal under ett sportchefsmöte initierat av Svensk Elitfotboll.

Under 2025 har det sprängts och skjutits mot bostäder i Göteborg, bland annat på adressen för en allsvensk spelare, med anledning av en internkonflikt i Universal. Eller före detta Universal ska man skriva då huvudpersonerna inte längre jobbar under agenturens flagg.

Mjällbys sportchef Hasse Larsson sa till Aftonbladet i samband med vår stora granskning att klubben absolut inte ska göra affärer med agenturen, och att det gällde att vara på alerten ”så att det inte kommer hit något skit”. Men när det kom till kritan samarbetade Mjällby gärna med Jadama.

När jag till sist fick prata med klubbchefen Jacob Lennartsson (Hasse Larsson undvek mig) blev det ett märkligt samtal.

Lennartsson påstod sig först inte veta vad Jadama gjort i affären. När jag upplyste om att ett sms från Jadama till honom publicerats på en gambiansk fotbollssajt klarnade det på några sekunder. Nu var klubbchefen säker på sin sak: Jadama representerade Olympiakos! Det var det enda som Mjällby förhöll sig till. I övrigt visste Lennartsson ingenting om vem som var inblandad eller gjorde vad, praktiskt nog.

När jag berättade att jag visste att Jadama hade kontaktat Mjällby för ett bra tag sedan blev det tyst i luren i en stund. Lennartsson bekräftade sedan, efter vissa om och men, att en representant kontaktat dem men tog aldrig Jadamas namn i sin mun. Lennartsson påstod att han inte visste vem Jadama var när han blev kontaktad och hade heller inte kollat upp det.

För mig är det en osannolik version. Om samtliga ledare i Mjällby sovit sig igenom Sef-möten och aktivt undvikit all form av agentdebatt under de senaste åren kanske det är möjligt, men Jadamas häpnadsväckande historik finns en googling bort. Det är inte är en avancerad due diligence-process som vi talar om.

Att Jadama enbart skulle vara Olympiakos representant är heller inte sant. Han var, enligt våra källor, i praktiken även Mannehs agent. Vid sidan av fanns även Jadamas nära vän och före detta Universal-kollega Korosh Hatami som reste till Aten tillsammans med Manneh, men som påstår att han enbart agerat som en form av scout åt Olympiakos.

Utöver detta finns fler oklarheter. Om vi bortser från den moraliska aspekten: varför behövde Mjällby hjälp av Jadama för att sälja sin spelare? Knappt 40 miljoner – där en del pengar nog hade hamnat i andra fickor – för Abdoulie Manneh framstår som ett beskedligt pris med tanke på att han som 20-årig är utslagsgivande i landets bästa lag och att transfermarknaden är vildare än någonsin.

Var och varannan spelare verkar ju kunna säljas för de summorna, åtminstone så länge de är unga. Hammarbys anfallare Jusef Erabi är två år äldre och har inte presterat i närheten av Mannehs nivå under året. Erabi uppges ha kostat 55 miljoner när han såldes, som en referenspunkt.

En annan dimension som man hade kunnat utforska närmare är Olympiakos beteende. Enligt Manneh, som gjorde en intervju med Footy Africa, försökte klubben pressa honom till att skriva på ett uselt kontrakt, samtidigt som agenterna skulle ta hans sign on fee i egen ficka. Vi har hittills inte fått prata med spelaren själva – Mjällby fördröjer – men det verkar dessvärre som att 20-åringen har blivit en bricka i ett smutsigt spel. På Olympiakos-spåret kom vi dock inte tillräckligt långt.

I det större sammanhanget finns bara förlorare. Manneh gick miste om sin flytt, två klubbar solkade ner sitt rykte och vi fick en ny påminnelse om hur urspårad agentbranschen är. Polisen och experter har återkommande gånger beskrivit en bransch där unga killar utnyttjas och hamnat i oönskade beroendeställningar samtidigt som den organiserade brottsligheten skor sig på vår nationalsport. Våra och andras granskningar stärker bilden och då har vi sannolikt bara skrapat på ytan. När du som besökare betalar för ett säsongskort eller en matchbiljett riskerar en del av pengarna i slutändan att hamna i kriminellas fickor.

Så länge klubbarna agerar som Mjällby har gjort i Manneh-historien kan det fortsätta. Dels för att de gjorde affären möjlig, dels för att de genom att försöka rädda sitt eget skinn även skyddar Jadama.

Att vara rakryggade och ta ansvar är de iallafall ointresserade av. Det är med andra ord som det brukar vara i fotbollsbranschen: ansvar får någon annan ta. Under tiden kan kriminellt belastade eller oseriösa agenter fortsätta att tjäna grova pengar mitt framför våra ögon.