Mattias Asper: ”SM-guldet med AIK är ett minne för livet”

I lucka sex av vår julkalender hittar vi Mattias Asper.
Den Blekingebördige målvakten gjorde tre säsonger för AIK, med ett SM-guld 1998 som höjdpunkt, innan karriären gick vidare i Real Sociedad.

Annons

Namn: Mattias Asper
Ålder: 45
Spelade i AIK 1998-2000.
Position: Målvakt

Var bor du?
– Jag bor i Hällevik, nära Strandvallen där Mjällby spelar.

Familj?

– Sambo och två barn.

Vad gör du?

– Jag jobbar som lärare på ett högstadium och är U17-tränare i Mjällby.


Vilken roll spelar fotbollen i ditt liv?
– En stor roll. Jag är tränare i akademin och har hand om U17-laget som sagt, vilket är mycket inspirerande och spännande. Mjällby är en av få klubbar som spelar på högsta nivån för seniorer, U19, U17 och U16. Det är bra gjort får man säga.

Ja, att ni gick upp måste ha värmt hjärtat?
– Klart att det värmde. Det var så oväntat, att gå från division 1 och Allsvenskan på två år. Väldigt strongt.

Kan du tänka dig att jobba med fotboll framöver?
– Ja, absolut, man har fått så mycket från fotbollen och jag hoppas kunna ge något tillbaka. Jag tycker att det är lika intressant och roligt som när jag spelade.

Vad har du för andra hobbies?
– Jag tränar en del själv, spelar padel och har en dotter som rider på rätt hög nivå. Det är ganska mycket att göra!

Vilket är ditt bästa minne från karriären?
– Det måste vara SM-gulden med AIK 1998 och Malmö 2004. Att avancera till Allsvenskan med Mjällby var också stort att få vara med om.

Vilken är den första ögonblicksbilden från guldet 1998?
– Osäkerheten på slutsignalen. Det var en fantastiskt spännande omgång där vi lyckades vinna samtidigt som Helsingborg förlorade mot Häcken. Vi visste att det stod 1-1, vilket räckte, och sedan gjorde Häcken 2-1 i slutminuterna. Det var en grym känsla, en eufori som man aldrig kommer att glömma. Ett minne för livet.

Det var en märklig säsong 1998. Ni gjorde 25 mål på 26 matcher men vann ligan.
– Ja, det var tajt bakåt! Vi hade väldigt starkt försvarsspel det året. Framåt hade vi lite problem, men vi var väldigt svåra att slå och hade en otroligt stark sammanhållning.

Vilket är det värsta minnet i karriären?

– Det måste vara någon av kvalförlusterna. Det absolut värsta var nog mot Örgryte hemma på Strandvallen (kval till Superettan 2015 i Aspers sista match i karriären). Det var oerhört tungt.


Vilket är ditt märkligaste minne?
– Jag har varit med om många märkliga saker. En sak som kommer upp är när vi spelade mot AEK Aten i Champions League med AIK. När vi skulle till arenan med bussen var en gata spärrad av en bil som stod i vägen. Då dök polisen upp och bara lyfte upp bilen och flyttade på den. Vi körde förbi, och så ställde de tillbaka den igen. Vi kom i tid till matchen som tur var.

Vem är den bästa lagkamraten som du har haft?
– Jag har haft väldigt många bra medspelare, så det är svårt att välja ut någon som sticker ut. Både i AIK och Malmö var det väldigt mycket talang och bra stämning.

Vad tycker du om dagens AIK?
– Jag följer dem hyfsat noga. Det har varit ett ramstarkt lag som har haft väldigt bra spelare på slutet, framförallt i fjol när de vann. I år har de varit lite som vi var 1998: starka bakåt men man hade kunnat hoppas på lite mer frejdigt spel. Men det är forfarande bra och kompakt och med vissa spelare som sticker ut.

Vad önskar du dig i julklapp?
– Inget mer än en trevlig jul där man träffar familj och vänner. Att det blir lugnt och trevligt utan några incidenter.

Foto: Bildbyrån