”Klubben har ett bra utgångsläge”– sex frågor om AIK:s ekonomi

AIK har släppt sin ekonomiska rapport för det första kvartalet där man går drygt 20 miljoner kronor minus.
Så hur står det till med klubbens finanser?
Vi tog hjälp av Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Osynliga handen, för att analysera.

Annons

Fråga 1: AIK backar drygt 20 miljoner för Q1. Vad sticker ut i rapporten?

Egentligen ingenting alls. Det första kvartalet är alltid ett kvartal med väldigt lite intäkter då det knappt spelas några tävlingsmatcher. Det som jag ändå noterar är att resultatet under det första kvartalet och före försäljning av spelarkontrakt samt avskrivningar har efter Alexander Isak-affären (2017) legat på en förlust på mellan 15 och 20 miljoner kronor. Före affären låg förlusten i intervallet 5 till 10 miljoner kronor. Mellan tummen och pekfingret. Isak-affären stärkte AIK:s balansräkning och minskade därmed den finansiella risken. Klubben har därmed kunnat hålla sig med en högre affärsrisk. Med det menar jag att man har kunnat bära en högre kostnadsmassa för att därefter jobba intäkter.

Fråga 2: Hur mycket påverkades AIK av coronakrisen under Q1?

Fråga 3: Vad tror du AIK:s totalminus kommer att landa på i år, förutsatt att det inte blir några betydande transfers in eller ut?

Resultatmässigt i princip ingen påverkan alls under det första kvartalet jämfört med åren innan.

Verksamhetsmässigt så började klubben hantera problemet under mars månad. Spelartruppen permitterades med start den 16:e mars (Q1), den administrativa personalen den 1:a april (Q2) och damlaget den 17:e april (Q2). Det rör sig om en marginell besparing under 15 dagar i slutet av kvartalet.

AIK flyttade fram publiceringen av sin Q1-rapport med tre veckor med motiveringen att kunna ge en tydligare bild av bolagets förutsättningar för det innevarande räkenskapsåret. Men den enda vägledning som man ger i rapporten är att effekterna är mycket svårbedömda.

Resultatet för helåret är därför extremt svårt att spekulera i. Det beror dels på hur många publikfria matcher det blir i slutändan samt säsongskortinnehavarnas välvilja att inte kräva tillbaka pengar. Men också på storleken på de besparingsåtgärder som klubben har vidtagit.

Det man kan säga är att underskottet för helåret kommer att bli rejält. Det stannar troligen inte vid 20 miljoner kronor. Det som skulle kunna ändra på det är om AIK lyckas ta sig till gruppspel i Europa League.

Fråga 4: AIK har 44,5 miljoner i eget kapital kvar. Hur länge räcker detta?

Det egna kapitalet räcker rimligen året ut, oavsett hur många publikfria matcher det än blir. Likviditeten är mycket viktig ett år som detta. AIK hade 30 miljoner kronor i kassan per den 31 mars 2020. Kassaflödet under det första kvartalet var minus 15 miljoner kronor. Förenklat och utan besparingsåtgärder räcker kassan ytterligare två kvartal om det nu blir matcher utan publik. Sedan kan man förhoppningsvis börja sälja säsongskort till 2021. Men AIK har precis som andra klubbar genomfört permitteringar samt andra åtgärder vilket rimligen minskar det negativa kassaflödet något.

Fråga 5: Hur mycket tror du AIK måste kapa i personal- och spelarlöner till 2021?

Om man räknar bort sign-on som uppgick till 5.2 miljoner kronor under Q1 så indikerar rapporten på att AIK:s löpande personalkostnader ligger i en nivå på 75 miljoner kronor för 2020. Med tanke på att Covid-19 kommer att försvaga AIK:s balansräkning och därmed öka den finansiella risken så behöver AIK rimligen minska sina kostnader, däribland personalkostnader. Jag skulle säga åtminstone 15 procent exklusive sign-on. Det beror också lite på hur de framtida utsikterna på marknaden för sponsorintäkter ser ut. Och förhoppningsvis är restriktionerna borta för publiken till säsongen 2021.

Om man inte skär ner på den administrativa personalen eller staben kring laget så kan det endast uppnås genom att man har spelarkontrakt som löper ut under 2020 alternativt gör en omförhandling av kontrakten med de övriga spelarna. AIK har flera kontrakt som löper ut 2020. Det negativt för de spelare det handlar om men är positivt för klubben.

Enligt transfermarkt.com så löper 300 spelarkontrakt i de fem största europeiska ligorna i sommar och i till exempel Nederländerna och Belgien rör det sig om 150 spelare som blir kontraktslösa. Det är rimligen siffror som mer eller mindre ser likadana ut varje år. Den stora skillnaden är att i princip alla klubbar i Europa kommer att minska sina trupper med syfte att få ner sina personalkostnader. Överutbudet av talang kommer att öka konkurrensen något oerhört spelarna emellan i deras jakt på att hitta arbetsgivare vilket kommer att pressa ner spelarlönerna.

För klubbarna betyder överutbudet rimligen att det blir lägre intäkter från spelartransfers kommande tiden. Det lär göras färre affärer klubbarna emellan vilket leder till att det blir mindre pengar i omlopp.

Vi kommer att få ett överflöd av artiklar i svensk media där vi blir upplysta om att allsvenska klubbar erbjuds meriterade spelare. Men de måste naturligtvis rymmas i de krympande budgeterna.

Fråga 6: Hur hårt tror du AIK kommer att drabbas av krisen jämfört med de andra toppkonkurrenterna?

För klubbarna handlar det om framför allt tre saker:

1. Överleva.
2. Konkurrenterna överlever, i värsta fall behöver man hitta en annan liga och andra konkurrenter att spela mot.
3. Komma ut på andra sidan krisen som en relativ vinnare. Alltså minska förlusterna bättre (inte nödvändigtvis mer) än sina konkurrenter. Till exempel att inte behöva fatta beslut om åtgärder som sparar pengar på kort sikt men i slutändan kostar mer i form av uteblivna intäkter på längre sikt.

AIK gick in i krisen med en förhållandevis stark balansräkning och en god likviditet. Man har också – när den akuta Covid-19 krisen väl är över – större basintäkter från publik, sponsorer och media än alla allsvenska klubbar utom två.

Det ger ändå ett bra utgångsläge.