”Klubben är opportunistisk” – fem frågor om AIK:s ekonomi

AIK:s bokslut för guldåret 2018 har kommit.
Vi ställde fem frågor till Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Den osynliga handen, för att reda ut hur AIK:s ekonomi egentligen mår.

Annons

AIK går 20 miljoner minus (rörelseresultat) för året, men säger själva att de är mycket nöjda med Q4. Är det befogat?

Q4 hade betydligt bättre resultat än motsvarande kvartal 2017, närmare nio miljoner bättre rörelseresultat. Det främst tack vare en extraordinärt stor publik under den sista hemmamatchen som drog 50 000 åskådare. Också merchandise lyfte under det fjärde kvartalet. Nästan hälften av hela 2018 merchandise-försäljning samt tre femtedelar av rörelseresultatet för merch skedde under det fjärde kvartalet.

Samtidigt ska vi komma ihåg att rörelseresultatet under Q4 2018 var något något sämre än Q4 2016. Det beror på att kostnaderna under 2016 var betydligt lägre. AIK:s kostnader har ökat under 2017 och 2018.

Vad slår dig annars när du går igenom siffrorna för 2018?

Att AIK redovisar ett negativt resultat är mer en regel än undantag. Under 10-talet har resultatet före skatt varit negativt under fem av nio år. Klubben är opportunistisk och när man får chansen så utnyttjar man sin balansräkning för att försöka nå bättre framgångar på fotbollsplanen. 2018 var förlusten större än vanligt.

Vi ser tydligt att AIK har ökat sina investeringar i spelartruppen. Avskrivningar på de immateriella tillgångarna (licensierade spelare) har ökat med cirka fem miljoner jämfört med 2017. Sedan 2016 har personalkostnaderna ökat med drygt 20 miljoner kronor.

Transfer-nettot (reavinst spelarförsäljningar minus avskrivningar licensierade spelare) var negativt, minus sex miljoner kronor. Det beror dels på de högre avskrivningarna men också på att AIK sålde spelarkontrakt för mindre pengar än normalt (6,5 miljoner kronor). Om man räknar bort den extraordinära Isak-affären så ligger reavinst på spelarkontrakt under 10-talet på cirka tolv miljoner kronor om året, i genomsnitt. 2018 års sämre siffra tar man igen nu under Q1-2019 med Olsson-försäljningen.

I mina ögon är det tydligt att kostnadsökningen under de två senaste beror dels på den stora reavinsten på försäljningen av Alexander Isaks kontrakt under Q1 2017 men också på grund av att det har varit känt att de centrala intäkterna från TV avtal kommer ge klubben ökade intäkter på cirka 20 miljoner kronor från och med 2020. Det senare har rimligen bidragit när man har fattat investeringsbesluten.

Hur står sig AIK:s ekonomi jämfört med de andra storklubbarna?

Det finns tre stora intäktsben inom fotbollen: publikintäkter, sponsorintäkter och medieintäkter. Mätt i dessa är AIK näst störst efter Malmö FF. Det är den enskilt största anledningen till att AIK kan ha en spelartrupp som drar näst högst kostnadsmassa i allsvenskan. Balansräkningen är förhållandevis stark med en soliditet på 50 procent och man binder inte särskilt mycket kapital: Rörelsekapitalet är negativt och AIK gick in i 2019 med närmare 60 miljoner i kassan. Det är en stark position, för tillfället. Det kan förändras förstås beroende på hur AIK och konkurrenterna presterar framgent.

Däremot är gapet upp till Malmö FF stort. Som jag skrev tidigare har AIK ökat investeringarna i förvärv av spelarkontrakt. Unde de tre senaste åren har man köpt för 40 miljoner kronor. MFF har köpt för drygt 100 miljoner. AIK:s personalkostnader där spelartruppen står för majoriteten låg under 2018 på 91 miljoner kronor. MFF hade 141 miljoner kronor.

Vilken är AIK:s styrka, sett ur ett ekonomiskt perspektiv?

I allsvenska ögon sett höga intäkter och en stabil balansräkning.

Vad behöver klubben utveckla?

2018 avslöjades svagheterna ganska väl tycker jag. AIK drog 50 000 till två allsvenska hemmamatcher. Det är naturligtvis utomordentligt bra. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra varför man inte lyckas locka dit fler åskådare de andra matcherna. Underlaget finns, uppenbarligen. Ur det perspektivet har man ett ganska dåligt kapacitetsutnyttjande. Samma sak på marknadssidan där AIK gärna slår sig för bröstet att man i olika mätningar av varumärken hamnar högst av svenska sportklubbar, samtidigt som man har hälften så stora marknadsintäkter som Malmö FF och ligger på en nivå som flera andra allsvenska klubbar gör.

FOTO: Bildbyrån