AIK gick 30 miljoner kronor plus (rörelseresultat) under det tredje kvartalet.
Men vad ligger bakom siffrorna?
Fotboll Sthlm tog hjälp av två experter för att analysera.
Först ut: Kristof Vogel som driver fotbollsekonomibloggen Osynliga handen.
30 miljoner plus under Q3 beskriver AIK som ett starkt kvartal. Håller du med?
Det var ett starkt kvartal och det har varit ett bra år för AIK Fotboll. Resultatet är i första hand starkt drivet av spelarkontraktsförsäljningar i kombination med mycket små kostnader för nyförvärv. I andra hand av en signifikant engångsresultateffekt på 4.8 miljoner kronor som bolaget fått under kvartalet. I rapporten förklarar AIK att det är avseende produkter som sålts för säsongen 2020 och som har avräknats under perioden (Q3 2021). Avräkningen har skett då köparna av dessa produkter under kvartalet har bekräftat att något utestående krav på leverans avseende inköpen inte föreligger.
Vad imponerar mest?
Att man kommer ut på andras sidan restriktionerna utan några stora skador jämfört med innan, från ett finansiellt perspektiv. Också finansieringen av balansräkningen givet stående finansiella mål tycker jag kan lyftas fram.
Vad oroar mest?
Det finns som jag ser det investeringsbehov, vilket jag återkommer till.
Försäljningarna av Eric Kahl och Paulos Abraham är nu redovisade. Hur mycket fick AIK för sina spelare?
28.4 miljoner kronor i bruttointäkt. Transfernettot, alltså intäkten minus eventuella avskrivningar, vidareförsäljningsklausuler till tidigare klubbar samt agentkostnader blev 23.2 miljoner kronor. Noterbart är annars kassaflödena från affärerna där AIK har sålt spelarna på kredit till köpande klubbar. Utestående fordringar på andra klubbar till följd av transfers uppgår till 24,4 miljoner kronor. Fordringarna kommer att inbetalas till AIK Fotboll under halvårsvisa delbetalningar med sista betalningen i början av 2023. Det är likviditetsbrist i transfermarknaden i spåren av pandemin. Intäkterna var goda och har varit bra för AIK Fotbolls soliditet, samtidigt har kreditrisken ökat, förstås.
Vad kan man annars läsa ut av agerandet på transfermarknaden? Man har som sagt sålt två spelarkontrakt med talangfulla spelare till utlandet, där försäljningen till ett danskt mittenlag sticker säkert i ögonen men det är en annan historia. Samtidigt har AIK varit förhållandevis sparsamma när det kommer till spelarrekryteringar under 2020. Förväntningarna väcktes säkert bland supportrarna när klubben tog upp lån i somras men rationalen bakom lånet har jag skrivit om tidigare.
AIK har jobbat med att sänka sina lönekostnader på senare år. Hur han man lyckats?
Det har man gjort, men främst under perioden med restriktioner. Personalkostnader exklusive sign-on bonus kom ner med cirka 25 procent jämfört med året före pandemin. Under 2021 har också sign-on bonusar varit historiskt sett mycket låga med totalt 2.9 miljoner kronor hittills i år. Däremot ser man under Q3 2021 att personalkostnaderna (exklusive sign-on) är tillbaka på nivåer som rådde innan pandemin, faktiskt 2 miljoner kronor (ca 10 procent) högre än Q3 2019.
Har vi sett någon effekt av att pandemirestriktionerna har försvunnit?
I första hand genom att publikintäkterna har börjat öka och med också evenemangskostnaderna, förstås. Förhoppningsvis slipper vi nya restriktioner och i så fall återstår det att se om pandemin har påverkat beteendet på publikens vilja att se fotboll på plats.
Hur klarade AIK sig under pandemin?
Finansiellt klarade AIK sig förhållandevis väl skulle jag säga. Men de svaga sportsliga resultaten under den första delen av 2020 satte förmodligen käppar i hjulet vilket kan ha påverkat diverse beslut som kanske inte var optimalt i ett längre perspektiv.
Till sist: hur stark är AIK:s ekonomi, menar du?
Finansiellt är den relativt likvärdig hur den var i utgången av q3 2019, alltså sista jämförbara markören före pandemin. Soliditeten är förvisso något svagare, 48 procent jämfört med 57 procent och bolaget har finansierat sig med hjälp av långfristiga skulder som gått från 0 till 7 miljoner kronor. Men både kassa samt rörelsekapitalet är förhållandevis lika nu som då.
Det som sticker ut är minskningen i trupp-värdet. Dels det på balansräkningen bokförda där de aktiverade licensierade spelarna (förvärv från andra klubbar) har minskar från 22 miljoner kronor (q3 2018) och 17 miljoner kronor (q3 2019) till 10 miljoner kronor per sista september 2021.
Pandemin har slagit hårt på AIK:s investeringar och det finns rimligen ett investeringsbehov nu.
Men det finns också en annan aspekt på truppen som jag finner intressant om man gör en trupp-analys med transfermarkt.com* som utgångspunkt.
AIK gick in i pandemin med ett trupp-värde på 15 miljoner euro den första januari 2020, näst högst i allsvenskan.
Sedan dess har man rekryterat spelare till ett värde av 5.85 miljoner euro och spelare som har lämnat har tillsammans haft ett värde av 10 miljoner euro. Enligt den senaste uppdateringen som var 17 september uppgick AIK:s trupp-värde till 11.88 miljoner euro, sjätte högst i allsvenskan.
Det finns två saker att ta med sig.
För det första, med sina transferintäkter på totalt 43 miljoner kronor under 2020 och 2021 har AIK med andra ord fått betalt för cirka 43 procent av det värde som lämnat klubben. Det är en ganska medioker siffra i en allsvensk kontext. Under de senaste fem åren har till exempel IFK Norrköping som är bäst i klassen fått 90 procent betalt för det värde som lämnat klubben. I Pekings fall handlar den höga ration i första hand om trupp-strategi snarare än förhandlingsteknik och tur. Anledningen till den svagare ration i AIK är framför allt förhållandevis många äldre spelare som lämnat AIK utan ersättning.
För det andra, om man räknar ut skillnaden mellan ingående och utgående balans på truppvärdet mellan mätperioderna och sedan räknar bort nettot från förvärv och spelare som lämnat så har AIK adderat ett spelarvärde på sammanlagt 1 miljon euro genom egen förädling. Här står dock Paulos Abraham och Erik Kahl tillsammans för 3 miljoner euro av det värdeskapandet. Resten av spelarna i som varit i AIK under de två åren har med andra ord totalt sett minskat i värde.
Det beror framför allt på att AIK har en förhållandevis åldersstigen trupp där flera spelare har nått en tid i karriären där deras värde minskar. Värdeminskningen hos de äldre spelarna är större än den värdeökning som spelare i en progressiv fas av sin karriär tillför. Till exempel är värdet på de fyra spelare som AIK rekryterade sensommaren 2020 lägre idag än vad det var vid rekryteringstillfället. Som bekant betalade AIK närmare nio miljoner kronor i sign-on plus tre miljoner kronor för köp av spelarlicensen (kontraktet) för de fyra förvärven.
Jag skulle säga att sälja spelarkontrakt på spelare som är på väg upp i värde och samtidigt rekrytera spelare som är på väg ner i värde är dålig ekonomi vilket över tid förhindrar att ta ett steg uppåt i den så kallade näringskedjan i stället för att bara arbeta i sidled. Här finns med andra ord utrymme för AIK att bli bättre.
*Transfermarkt.com tillhandhåller också värderingar på spelarna som de kallar för market value. Dessa värderingar är gjorde efter principen wisdom of the crowd – som förklaras här.
– Akademiska studier pekar på att värderingarna på transfermarkt.com är förhållandevis framgångsrika att förutse sportsliga resultat (Peeters 2018) men är – på grund av diverse bias – mindre framgångsrika på att förutse transfer-fee (Coates, Parshakov 2020).
