För ett tag sedan tog AIK upp ett lån på fem miljoner från sin partner Svea Ekonomi.
Fotboll Sthlm tog hjälp av Kristof Vogel, som driver fotbollekonomibloggen Osynliga handen, för att analysera hur det påverkar klubben.

Hur reagerade du på nyheten om lånet?

Egentligen inte särskilt mycket alls. Under 2020 fastställde AIK Fotboll AB flera finansiella mål som har för syfte att vara vägledande i styrningen av verksamheten i bolaget.

Ett av målen är att bolaget skall ha tillräckligt med likviditet för att finansiera verksamheten samt samtliga låneförefall närmaste 12 månader.
Enligt den senaste kvartalsrapporten hade bolaget 24 miljoner kronor i kassan och rullande 12 månaders kassaflöde från den löpande verksamheten är minus 21 miljoner kronor. Men bakgrund av det är det möjligt att företagsledningen upplever ett behov att stärka upp likviditeten för att lira med det finansiella målet. Likviditeten kan till exempel förstärkas genom att avyttra tillgångar som spelarkontrakt. Ett alternativ till det är att öka sin bruttoskuld. AIK har gett sig själv den flexibiliteten i och med att ett av de finansiella målen säger att den räntebärande bruttoskulden ska uppgå till 15-30 miljoner kronor. Efter det senaste lånet uppgår den räntebärande bruttoskulden till knappt 10 miljoner kronor.

Är det ovanligt att göra på det viset?

Väldigt vanligt i Europa skulle jag säga. Också till viss del vanligt i Sverige, men på olika sätt. T.ex ansökte IFK Norrköping om en checkräkningskredit á 10 miljoner kronor i början av året. Anledningen till det är att föreningen hade förhållandevis stora fordringar på sålda spelarkontrakt under 2020 och upplevde en ansträng likvid situation.

AIK:s ekonomiansvarige Håkan Strandlund talade om att pengarna ska användas för att förstärka truppen, medan sportchefen Henrik Jurelius tonar ner förhoppningarna på stora nyförvärv. Hur tolkar du det hela?

Det Håkan Strandlund de facto sade i pressmeddelandet är “möjliggöra ett fullt ekonomiskt handlingsutrymme vid kommande transferfönster i syfte att kunna genomföra transfers på villkor som långsiktigt stärker vår finansiella position. Vi vill också ha en möjlighet att avstå från transfers i de fall som vi bedömer att de villkor som erbjuds inte når de nivåer som vi eftersöke”.

Så det behöver inte nödvändigsvis röra sig om spelarköp. Det kan till exempel också handla om försäljningar av spelarkontrakt där köparen får kredit på betalningen av AIK utan att man bryter mot de finansiella målen. Det ger AIK ett bättre förhandlingsläge.

Enligt Fotboll Sthlms uppgifter är AIK:s prio att värva en ytter/anfallare som kan förstärka laget till hösten. Från vilken hylla har AIK råd att värva?

Spelarförvärv ska rimligen ha ett positivt förväntat nuvärde av framtida kassaflöden. Förra hösten kunde man komma undan med att motivera sina förvärv med att minska riken för degradering och därmed ganska stora uteblivna intäkter. Den kalkylen ser annorlunda ut nu eftersom AIK inte riskerar degradering. AIK har säkert råd med att värva från en med allsvenska ögon sett relativt hög hylla. Men frågan är snarare vad som är värdeskapande, inte vad man har råd med.

Till sist: bör man vara orolig över AIK:s ekonomi?

Man bör alltid oroa sig över ekonomin. Oavsett om det går bra eller dåligt. Om man tittar på den relativa finansiella konkurrenskraften de allsvenska klubbarna emellan så har AIK förlorat konkurrenskraft efter sitt SM-guld 2018 och det man i så fall bör oroa sig lite extra över är för hur AIK ska vända trenden och bli finansiellt starkare gentemot sina konkurrenter.