Inget lag i serien har större kontinuitet på spelarsidan än Djurgården. Det har lett dem till ett SM-guld, men nu är det dags att bygga om. Här är vad jag har hört, och hur jag tycker att man bör agera. [the_ad_placement id="under-ingress-djurgarden"] Djurgården är ett av få lag i serien som kan förstärka truppen till nästa år. 2021 kommer ju bli Krisåret med stort K, men Super-Bosse och Super-Henke har faktiskt relativt gott om pengar att röra sig med. Det betyder inte att man kommer att storsatsa – inget lag bör göra det – men jämfört med de flesta konkurrenterna har Djurgården ett stort manövreringsutrymme. Så hur ska man agera? Den sportsliga utvärderingen av 2020 är ovanligt enkel. Slutsatserna har låtit ungefär likadant efter varje omgång. Ögat och statistikprogrammen säger samma sak. Grunderna sitter. Spelet, strukturen, formationen. Backlinjen och centralt mittfält fungerar, men spetsen längre fram saknas. Frånvaron av Mohamed Buya Turays löpande har det tjatats om till förbannelse, men så finns det också en anledning till det. I år har Djurgården haft sämre presspel – och därmed sämre defensiv – samt svagare djupledsspel som gjort laget lättläst och bekvämare att försvara sig mot jämfört med 2019. Som en följd av detta har de offensiva kreatörerna, med undantag av Fredrik Ulvestad under en kort period i rollen som nummer tio, inte fått utrymmet som de helst vill ha. Dessutom har spelarna helt enkelt inte presterat tillräckligt bra. Att Haris Radetinac, 35, har varit bäst av yttrarna är imponerande och ett svaghetstecken på samma gång. Som jag ser det behöver Djurgården få in tre riktiga kvalitetsspelare till nästa säsong. Förmodligen fyra. Jag räknar bort Europaspelsfaktorn i det här läget, så bredden behöver inte vara den samma som i år. Därmed blir det nästan lika viktigt att bli av med spelare som inte har en aktiv roll i truppen som att träffa rätt med rekryteringarna. Vi vet redan att Erland Tangvik, Alexander Abrahamsson, Kevin Walker, Jonathan Ring och Oscar Petersson lämnar klubben. Jonathan Augustinsson är klar för Rosenborg enligt norska TV2. Emir Kujovic tycker jag att man ska vinka adjö till då hans spelartyp inte passar in. PK Bråtveit bör också upp på säljlistan enligt min mening. Kanske även Nicklas Bärkroth som inte fått ut mycket av sitt kunnande. Fredrik Ulvestad ser ut att gå vidare i karriären då hans förmåner med expertskatt går ut efter tre år i Sverige. Det regelverket kommer att ändras från och med 2021, men det gäller inte spelare som redan är här. Det hade med andra ord blivit mycket dyrt att behålla norrmannen. Även Jesper Karlström ser ut att vara på glid. Enligt polska medier ska det i princip redan vara klart med Lech Poznan. Mina källor säger att polackerna först måste matcha Djurgårdens prislapp, vilket också lär göra. Uppdatering 2 december: Nu är Karlström-affären klar. Samtidigt är Rasmus Schüller aktuell för Djurgården. Det innebär i så fall att två innermittfältare av hög klass behöver värvas och enligt mina uppgifter ser Elias Andersson ut att bli en av dem. Den 24-årige vänsterfotade mittfältaren har gjort en kanonsäsong i Sirius och vill nu ta nästa steg. Samtalen med Djurgården har pågått ett tag och mina uppgiftslämnare säger att spelaren räknar med att affären går i lås och att det blir ett återseende med Kim och Tolle. Vem som blir den andra innermittfältaren återstår att se, liksom vem som värvas längst fram. Jag räknar med att Djurgården kommer att söka med ljus och lykta efter en löp- och presstark anfallare med målsinne. Ett lämpligt förslag, i mina ögon, är Astrit Selmani, 23, som är ett högintressant skede av karriären och har rätt typ av egenskaper. Kan Djurgården värva honom? Konkurrens lär finnas. Moses Ogbu, som det också har ryktats om, tycker jag inte passar lika bra in: han är inte tillräckligt rörlig och aggressiv. I övrigt hade Djurgården mått bra av få i ett par talanger som nosar på a-laget och en poänggörande kantspelare som kan slå sin gubbe – en sådan som man hoppades att Nicklas Bärkroth eller ”Chili” skulle vara vid det här laget. Stefano Vecchia hade passat fint, men han kommer nog att välja ett utländskt alternativ. [the_ad id="26851"][the_ad id="26849"] En faktor att beakta i dessa besynnerliga tider är att silly season lär bli utdragen i vinter. Det kommer att drälla av kontraktslösa spelare och den som har is i magen kan sannolikt göra en del fynd. I en perfekt värld löser Bosse Andersson till exempel Elias Andersson, Astrit Selmani och ett par lovande tonåringar relativt tidigt till en i övrigt nedbantad trupp. Sedan väntar sportchefen till februari-mars och fyller på med två kanonspelare som ska gå rakt in och producera. I så fall kommer Djurgården sannerligen bli att räkna med under ett år då de allra flesta måste snåla. LÄS MER. Lennart Hedstigen: Frågor och svar om Europaspelet 2021

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier