Efter Jusef Erabis mål i 53:e och spelmässigt övertag såg det ut som att Bajen hade segern i en liten ask. Men stora chanser bommades och en onödig straff gavs bort i 91:a minuten. Därmed slutade Hammarby – IFK Göteborg 1–1. Reportrar: Viktor Asp & Marcus Bring. [show_ad id=1] Hammarby tog emot IFK Göteborg i en seriefinal. Åtminstone om man ser till de senaste tio matcherna, under vilka inga lag tagit så många poäng som IFK Göteborg, tätt följda av Hammarby. Bajen formerade följande startelva: Dovin – Adjei, Kurtulus, Pinas – Strand, Besara, Fenger, Hammar, Llinares – Erabi, Djukanovic. Det dröjde tills halvtidsvila, två byten och ändrad formation innan Bajen kom igång, men sen kom Bajen igång. Jusef Erabi gav Bajen ledningen i 53:e minuten, innan Arbnor Mucolli kvitterade på straff i 92:a minuten.

Onödigt baktung elva gav svag matchinledning

Hammarby formerade sig i en försvarsinriktad uppställning. Den spelskicklige Markus Karlsson satt kvist till förmån för rivjärnet Simon Strand, på innermittfältet kamperade Mads Fenger och Fredrik Hammar ihop. Med boll blev Hammarbys formation ofta en sorts 5–2–3, med Nahir Besara i en fri roll till höger om anfallarna Jusef Erabi och Viktor Djukanovic. Draget gav inte omedelbar utdelning. Med få spelare som kunde bryta linjer på plan sökte Hammarbys försvarsspelare ofta sin lagkapten Nahir Besara. Men Besara, som var hårdbevakad av den tuffe Adam Carlén, kämpade med att hitta fria ytor. Resultatet gav en matchinledning som förmodligen var långt ifrån vad Marti Cifuentes hade sett framför sig. Istället för att kväva Blåvitts offensiv med övertag i backlinjen blev uppspelen för tröga och anfallen korta.

Hammarbys sämsta halvlek i år?

Det var svårt att sätta fingret på vad som gick snett i den här matchens första 45 minuter. Det var nämligen så mycket som gick fel och hindrade Bajen från att komma upp i nivå. IFK Göteborg lät ofta Hammarby spela upp på mittbackarna Edvin Kurtulus och Shaquille Pinas, som tog en mer central roll. Men väl så fort bollen skulle vidare till Nathaniel Adjei eller Marc Llinares kopplade IFK Göteborg in pressen och Bajen fick börja om. Innermittfältet, som var undertaliga, var inte till större hjälp. 0–0 i paus, efter Thordarsons ribbskott och Dovins parad med minsta möjliga marginal på Mucollis skott, kändes generöst. För värre hade det kunnat vara. Runt minut 20 gav Simon Strand gästernas Arbnor Mucolli en lavett i bakhuvudet, helt i onödan. Tilltaget borde ha resulterat i rött kort, och var någonstans pricken över i:et, i en Bajenhalvlek som sett till förväntningarna kan vara den sämsta på hemmaplan sedan... Ja, när? Mot Malmö FF var i alla fall Hammarby underdogs. Vi får nog gå tillbaka till det dystra 0–2-mötet mot Värnamo i maj för att hitta något som liknar första halvleks passivitet.

Marti Cifuentes – Marti Cifuentes, 1–1

Med tanke på Hammarbys svaga första halvlek var det ingen överraskning att Cifuentes gjorde förändringar i halvtid. Fembackslinjen övergavs till förmån för en fyrback, varpå Mads Fenger, för dagen defensiv mittfältare, och Edvin Kurtulus fick lämna plats för Adi Nalic och Marcus Rafferty. Kontrasterna jämfört med den baktunga startelvan var enorm. Eller vad sägs om ett mittfält bestående av Nahir Besara, Marcus Rafferty och Fredrik Hammar? Nu spelade Hammarby i en mer risktagande 4-3-3, där Viktor Djukanovic och Adi Nalic kunde löpa in i tomma ytor bredvid Jusef Erabi. Men Marti Cifuentes ska ha också ha beröm för det vågade greppet. Ibland har Hammarbys tränare dragit sig för att göra offensiva byten, och ställt in sig på försvara oavgjorda resultat istället för att gå för segern. Nu tog han istället in två anfallspjäser och offrade en extra mittback, trots att Hammarby var så nedtryckta i första halvlek. Det visade sig också vara helt rätt.

Hammar(by) slarvade bort ledningen

För förändringen gav omedelbar utdelning. Göteborg kunde inte längre trycka ner hemmalaget lika djupt som tidigare och Bajen kunde själva ha längre perioder av bollinnehav på offensiv planhalva, något som ledde till ett mål. För när Nahir Besara fick bollen i straffområdet i 53:e minuten lyckades han på snyggt vis kombinera sig fram med Jusef Erabi innan den senare gav hemmalaget ledningen med ett lågt skott som letade sig in bakom Pontus Dahlberg. 1-0 Bajen var ett faktum, kanske inte helt rättvist givet den, i Blåvitts favör, ensidiga första halvleken. Men andra halvlek var på många sätt en ny match och Cifuentes formationsbyte gav snabb effekt. Istället för att söka samma ytor som Viktor Djukanovic hade nu Jusef Erabi den irrationelle montenegrinen till vänster om sig, vilket gav Erabi mindre bevakning. Och där hade det kunnat sluta, men Hammarby släppte in Blåvitt i matchen. Två bra chanser att punktera matchen slarvades bort. Först när Jusef Erabi kom fri, men sköt mitt på Pontus Dahlberg och sedan klev av skadad. Sedan när Adi Nalic kom i ett liknande läge, men misslyckades med sitt inlägg. När Fredrik Hammar sedan drog Astrit Selmani i tröjan och åsamkade Hammarby en straff i 91:a minuten blev det matchavgörande. Bittert för Hammarby, men korrekt dömt.

Hammarbys nya organisation

I veckan avslöjade Hammarby sin nya sportsliga organisation, som är tänkt att ersätta Jesper Jansson. Som alla vid det här laget vet kommer den bestå av sportchef Mikael Hjelmberg, en teknisk chef och en head of football. Att den tekniska chefen blir Adrian von Heijne, som såg dagens match på plats, är en illa dold hemlighet. Vem som väljs till head of football-rollen är mer oskrivet. Fotboll Sthlms uppgifter pekar mot intresse för Khaled El-Ahmad, vd i Barnsley. På förhand kan man se flera fördelar med upplägget. Att ha en teknisk chef som ska fokusera på truppbygge över lång sikt kan ta Hammarby bort från "tidernas bästa fönster" och "en ut, en in"-tänket. För en förening som ofta brustit i kontinuitet lär det göra gott. För den saken talar också Mikael Hjelmbergs kvarblivande gott. Att vd Richard von Yxkull och AB-styrelsen slipper arbetsuppgiften att utvärdera den sportsliga ledningens insatser kan också det vara positivt. De har nog med annat att göra. Orosmolnen? Kanske att sportchefens mandat blir för otydligt. Framgångsrika svenska klubbar har ofta byggts på en sportchef med stort ansvar, fråga bara Bosse Andersson, Stefan Andreasson och Daniel Andersson. Dessutom: om Hammarby ska tillsätta en person som ska basa över herrlaget, damlaget, pojkakademin, flickakademin och futsalen krävs det att rätt person väljs. Hur många fotbollsarbetare finns det som lockas av en så bred roll? Är Hammarby säkra på att de får rätt person vid rodret?

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription