AIK var på gång, men har fallit tillbaka.
Hammarby är på gång, men har en lång bit kvar.
Lennart Hedstigen skriver om hur de svenska klubbarna utöver Malmö FF ska lyckas i Europa.

[the_ad_group id="569"]

När de tre svenska klubbarna Hammarby, Elfsborg och Häcken går in i kvalet till Europa Conference League är de alla oseedade. Seedade är däremot KI Klaksvik, Domzale och Suduvua från fotbollsstorheter som Färöarna, Slovenien och Litauen. Problemet är inte i första hand kvaliteten på Allsvenskan, det är jämnheten.

Av de 45 klubbar som är seedade i Europa Conference Leagues andra kvalomgång är några riktigt bra, som Basel, FCK, Feyenoord och Maccabi Tel-Aviv, medan andra, som KI, Domzale och Suduva är klubbar som ett allsvenskt topplag bör slå. Ändå är många lag från nationer som inte ens platsar bland Europas trettio bästa seeedade i ECL-Q2 medan de tre allsvenska är en bra bit ifrån.

Det viktigaste skälet till att de svenska klubbarna hamnar på den oseedade halvan och riskerar att möta de tuffaste lagen direkt är den allsvenska jämnheten. Bakom Malmö FF, som bara missat ett Europakval sedan 2013, är det ingen klubb som år efter år kvalar, och därmed kan bygga på sin poängskörd.

AIK var på gång, men har missat de två senaste. Häcken har också sett ut som en stark kandidat till att bli en återkommande Europakvalare, men det är bara vid ett tillfälle det tagit sig i kvalet två år i rad. Det räcker inte.

Vad är det som krävs för att bli seedad i Europa Conference Leagues andra kvalomgång?

Två vägar till seedning

Enklaste sättet är att kvalificera sig genom en liga som är plats 18 (Kroatien) eller högre på Uefas nationsranking. Sverige är 23:a och vår minimipoäng (4,1) räcker inte för att lyfta klubbarna ovanför seedningsstrecket. Det krävs i år 5,2 för att slippa de värsta motståndarna i kvalomgång 2, vilket bland annat samtliga kroatiska, serbiska och danska klubbar kommer över, oavsett om de Europakvalat tidigare eller inte (närmare förklaring till hur poängräkningen fungerar finns längst ner i inlägget).

Det näst enklaste är att kvala till Europa fyra år i följd. Om man bara en gång lycktas ta sig till åtminstone tredje kvalomgången i Europa League är man på den seedade halvan. Hela tretton av de fjorton klubbar med under 10 poäng som har seedats på egna meriter (inte genom nationens minimipoäng) har kvalat fyra år i följd. Fyra av dem har aldrig nått längre än till kvalomgång 3, och Vaduz har bara gått till Q3 en enda gång på de här fyra åren, men gjorde det 2019 när poängen för EL-kvalet höjts.

Utsnitt av seedade klubbar i Europa Conference Leagues andra kvalomgång. Tretton av de fjorton klubbarna som är seedade på egna meriter och har under 10 poäng har kvalat fyra år i rad. Blå ruta = har kvalat. Saknas text har man åkt ut i Q1 eller Q2.

Rumänska Universitatea Craiova är seedat trots att de bara slagit ut en azerisk klubb och ungerska Honved under sina fyra starter. Men Rumänien var högt rankat ett tag och Craiova kunde starta så sent som i tredje omgången i Europa League-kvalet. Det har räckt för dem.

Bosniska FK Sarajevo har slagit ut tre lag på sina fyra starter för att bli seedade, men det har varit ytterst beskedligt motstånd: Urartu från Armenien, Connah’s Quay från Wales och Buducnost Podgorica från Montenegro. Valfri allsvensk klubb hade också kunnat klara det.

MFF och AIK sticker ut

Sveriges problem är att för många klubbar turas om att kvala. När de går in i kvalen har de för låg poäng för att bli seedade eftersom de inte samlat 1-2-poängssäsonger på hög. Då är risken stor att åka på en svår lottning direkt; Häcken har till exempel dragit nederländska AZ och tyska Leipzig redan i andra omgång de två senaste åren de kvalat.

Två svenska klubbar sticker ut vad gäller regelbundet kvalande: Malmö FF har bara missat ett av de nio senaste och AIK hade sex raka 2014-2019. Men när AIK precis börjat skörda frukterna av sina återkommande starter så har de missat Europaplats två år i rad. Deras 6,0 poäng hade räckt till seedning i ECL:s andra omgång i år, vilket hade öppnat för en lätt lottning. Nästa år har deras poäng sjunkit till 5,0 och kommer inte att räcka.

Årets ECL-kvalare

Av de tre som ECL-kvalar för Sverige i år är det Häcken som har varit flitigast med tre starter den senaste femårsperioden. De har dock aldrig kommit längre än till andra kvalomgången, vilket gör att de fortfarande har en bra bit till seedning. Häcken behöver gå till minst ECL:s playoff för att ha chans att ta sig över seedningsstrecket nästa år. Det blir svårt.

Hammarby kvalar för andra året i rad, vilket är en bra början. Kan man hoppas på en bättre insats än i fjol, då de förlorade i Europa League-kvalets andra omgång mot Lech Poznan? Det krävs att man vinner ett par matcher mot jämbördigt motstånd (som Poznan) eller bättre för att kunna lyfta. Men Hammarby behöver något år till för att kunna bli seedat i ECL-Q2. Ska man bli det redan nästa säsong krävs att man tar sig till ECL:s gruppspel och vinner minst två matcher där. Det är inget jag satsat hela månadslönen på.

Elfsborg gör comeback efter flera års frånvaro. Boråsarna var tillsammans med Helsingborgs IF Sveriges framgångsrikaste Europalag i ett decennium innan Malmö FF tog över. De lyckades bland annat nå två gruppspel i Uefacupen/Europa League. De meriterna är inte värda någonting nu, eftersom de är mer än fem år gamla. För Elfsborgs del gäller tre segermatcher i Conference Leagues gruppspel för att vara seedat nästa år.

Oavsett hur det går för de tre svenska ECL-kvalarna i år är det troligaste att åtminstone två av dem i vanlig ordning inte kommer kvala nästa år. Det gör att Sverige nästa år återigen får tre oseedade klubbar i ECL:s andra kvalomgång (om inte MFF hamnar där) med liten chans att spela hem poäng både till sig och nationsrankingen.

Bäst för Sveriges nationsranking (som är avhängig hur bra det går för de svenska lagen) hade alltså varit om en eller två klubbar till, förutom MFF, höjt sig över de andra och presterat i Europakvalen flera år i rad. Fältet är öppet: AIK har tappat momentum men har fortfarande chansen. Hammarby med två raka kval är en stark kandidat. Djurgården vill nog också vara med i diskussionen. Häcken är hela tiden på gränsen och Norrköping har gjort framsteg de senaste åren. För Sveriges del kvittar det vilken klubb det blir, bara det blir någon.

Så räknas klubbpoängen ut

Det är insatserna i Europaspelet de fem senaste säsongerna som räknas.

Klubbarna kvalar antingen på sin egen poäng ELLER på nationens minimipoäng, beroende vilken som är högst.

Den egna poängen

I kvalet får klubbarna poäng efter den omgång de åker ur. Hur många matcher de vunnit och förlorat på vägen dit spelar ingen roll. Eftersom alla klubbar som förlorar i kval till sist hamnar i ECL-kvalet är det bara där poäng delas ut.

Åker man ut i ECL:s första kvalomgång får man 1,0 poäng, därefter 0,5 poäng till för varje omgång upp till 2,5 för förlust i ECL-playoff.

I grupp- och slutspel gäller 2 poäng för en vinstmatch och 1 poäng för ett kryss. Till det kommer bonupoäng beroende på turnering: många i Champions League, en hel del i Europa League och få i Europa Conference League.

Nationens minimipoäng

Nationens minimipoäng är 20 procent av nationskoefficienten. För Sveriges del är den i år 4,1 (20 procent av 20,5). Det är den poäng som Hammarby, Elfsborg och Häcken får kvala på eftersom de har samlat ihop färre poäng än så under de senaste fem åren.

Danska klubbar som aldrig satt sin fot i ett Europakval tidigare får som jämförelse 5,575 poäng och engelska över 20 poäng.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription