Hammarby hade chansen att haka på i kampen om Europaplatserna. I vägen stod Mjällby – men Bajen väjde inte, och vann med 3-0. Här är Fotboll Sthlms spaningar från matchen. [show_ad id=3] Nödvändigheten i att segla rakt och vinna matcher Vad gäller Allsvenskan 2024 borde Mjällby AIF väcka rätt så obehagliga associationer i bajenled. Det senaste mötet nere på Strandvallen slutade 3-0, och dagen efter sattes en banderoll med budskapet: ”Du får aldrig vinnarkultur på planen, så länge det är Korpennivå på ledningen” upp på Årsta IP. Nu när serien vänder har det i ganska hög utsträckning vänt för Hammarby också, och inför hemmamatchen mot Mjällby låg laget femma i Allsvenskan med hugg på Europaplatserna. I helgen har också Fotboll Sthlm haft lite fokus på Bajens långsiktiga utveckling – vilken på det stora hela ser mycket lovande ut. Men för att en klubb som Hammarby ska kunna hålla en rak och koherent kurs över tid lär det krävas minst godkända resultat på kort sikt också. Mjällby AIF är en påminnelse om det – och matchen idag var en möjlighet att haka på i toppen, samt ge sig själv ytterligare resultatmässigt andrum. Det lyckades Hammarby alldeles utmärkt med. Ingen lätt uppgift Det var dock inte helt enkelt, varken i teorin eller praktiken. Under våren har Mjällby visat – både på planen och i tabellen – att Bajens 3-0-plump nere på Strandvallen som resultat betraktat kanske inte var så skandalöst som det verkade då. Även om man förlorade senast och naturligtvis inte är lika starka borta som hemma utgjorde man ändå en ganska tuff nöt för Hammarby att knäcka. Förutom i kortare perioder lyckades gästerna för det mesta hitta hyfsat funktionella vägar ut ur Bajens press. Dessutom klev de i sin tur högt på flera utsparkar och tvingade Hammarby till en hel del längre bollar i uppbyggnadsfasen. Offensivt stormade man fram på i synnerhet vänsterkanten och hotade med både inspel och långa inkast. Bergsäkert bakåt, Bajen Men de där hoten blev aldrig mer än just det – hot. Hammarby höll nollan för andra matchen i rad, och i hela Allsvenskan är det bara Djurgården som har släppt in färre mål (15 i skrivande stund) än Bajen (16, samma siffra som Malmö). Detta trots att man under sommaren blev av med sina två absolut bästa försvarare: mittback Edvin Kurtulus plus sista utpost Oliver Dovin. Både i förra matchen och den här har nyinkomne Warner Hahn verkat som en fullgod ersättare på målvaktspositionen. Det är förstås svårt för honom att rota sig lika djupt i bajenhjärtana som egenfostrade Dovin, men Hahn sprider ett väldigt lugn omkring sig, och det är utan tvivel välgörande för nyss nämnda grönvita organ. Mot Mjällby visade Hahn dessutom prov på kvicka fötter och tankar när han kväste flera farliga situationer genom att rusa ut från sin linje. Resten av försvaret stod också för en ytterst stabil insats och samtliga förtjänar lovord. Men det är svårt att inte reservera de största hyllningarna för gubben-i-lådan-Ibrahima Fofana. Fofana fortsätter Fram tills att Hammarby avslutade våren med tre raka segrar var det mycket fram och tillbaka i Bajen – både vad gäller resultat och startelva. Efter omstarten kom så två nya svajiga matcher, och återigen en hel del – framförallt transferbetingade – förändringar i uppställningarna. Men borta mot BP senast tog Bajen en ganska så stabil seger, och dagens elva var oförändrad från den matchen – om man undantar det givna återinställandet av en från smällar återställd Nahir Besara. Den nybakade mittbacken Ibrahima Fofana fick förnyat förtroende, och så även Jusef Erabi, som inte varit given i startelvan den här säsongen. Framförallt Fofana imponerade på nytt. Han har varit ett väldigt oväntat tillskott till Hammarbyförsvaret, men skulle mycket väl kunna bli ett oerhört viktigt sådant på sikt. Hans snabbhet och aggressivitet passar alldeles utmärkt i ett Bajen som vill pressa högt. Faktum är att sådana egenskaper hos mittbackarna nästan är en förutsättning för att alls kunna spela på det viset. Fofana har dessutom som (inte så) gammal mittfältare en fin fot, både i det korta och det långa spelet. I de två matcherna han har gjort som mittback har jag egentligen inte sett någonting alls som rimligtvis borde kunna hindra honom från att bli en nyckelspelare i Hammarby. Sist men störst Nahir Besara stod över borta mot Brommapojkarna, och Hammarby klarade av att vinna i hans frånvaro. Jag tror inte nödvändigtvis att de hade klara av att upprepa den bedriften idag. Men det behövdes inte heller. Bajen gick ut hårt, och lyckades få fast Mjällby på egen planhalva i ungefär tio minuter. Sedan började de gulsvarta gästerna bygga tunnlar ut ur den pressen, och länge var det en jämn fotbollsmatch på Tele2. Hela vägen fram till att Nahir Besara klev in i handlingarna. I slutet av första halvlek lyckades Hammarby, precis som i början av den, få tryck på Mjällby. Och när det trycket så småningom ledde fram till att Nahir Besara fick skottläge precis utanför straffområdet blev nog de flesta åskådarna närmast chockade över att bollen inte nådde hela vägen in i nät. När Jusef Erabi sedan jagade upp returen tänkte man att han skulle återställa ordningen, men inte heller då gick den in. Istället fick Besara själv se till att en fullkomligt exceptionell normalitet fortsatt råder i Allsvenskan: när Hammarbys lagkapten får ett läge nära straffområdet så blir det mål. I den 49:e minuten placerade Besara bollen i bortre hörnet. Tio minuter senare satte han 2-0 på samma ställe – på sitt fullkomligt självklara sätt. Det målet kom förövrigt till efter att Hammarby lyckats spela sig igenom Mjällbys återkommande höga press på utsparkarna. Efter det var matchen i princip slut. Besara kunde bytas ut för att få vila och ta emot publikens hyllningar, och Oscar Johansson Schellhas kunde göra efterlängtade poäng för andra matchen i rad när han satte 3-0 på straff.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription