Hammarbys övertagande av IK Frejs herrlag i division 1 har väckt starka känslor i Fotbollssverige. Efter månader av väntan fick Fotboll Sthlm en intervju med HTFF:s ordförande Peter Kleve. Det här är den första delen som handlar om kampen för att rädda en förening, konflikterna runt det nya projektet och kritiken från supportrarna. [the_ad_group id="568"] Stämningen på IK Frejs styrelsemöte i maj 2020 var allt annat än munter. Efter att ordförande Stefan Dejemyr gått igenom klubbens ekonomiska siffror gick det inte längre att blunda för verkligheten. IK Frejs herrlag var på väg mot en konkurs inom nio veckor. Efter flera års kamp för att skära ner kostnaderna gick det helt enkelt inte längre. Skulderna närmade sig två miljoner kronor. Efter degraderingen från Superettan och med försvunna publikintäkter till följd av pandemin kunde inte ens den indragna fruktkorgen i omklädningsrummet rädda den prekära situationen. När mötet var över försökte Dejemyr hålla uppe en fasad inför allmänheten. – IK Frej har varit nära konkurs i många år, men vi löser alltid upp det. Det är fel att säga att det är värre nu än någon annan gång, sa han till Fotboll Sthlm. Innerst inne visste dock styrelsen att det skulle krävas något extraordinärt för att rädda klubben. Kort senare avgick Stefan Dejemyr och resten av styrelsen. Innan handduken kastades in gjorde man dock ett sista försök att hitta någon som skulle kunna rädda det sjunkandet skeppet. Valet föll på Peter Kleve, Hammarbys föreningschef sedan elva år tillbaka. Med ett förflutet inom fotbollen i norrort då han tidigare arbetat för Täby IS. – Jag känner många personer där ute i Täby Kyrkby och upplevde att de hade ett förtroende för mig som person. Om jag kunde bidra och hjälpa till var det absolut något jag ville göra, säger Peter Kleve när Fotboll Sthlm träffat honom på ett kylslaget Hammarby IP. Det har gått flera månader sedan vi först frågade om att få en intervju med Kleve. De enda svaren som vi och andra medier har fått från honom har kommit via mejl. Huvudpersonen hävdar att han under sina månader som ordförande prioriterat kommunikationen med Frejs medlemmar. Han har haft mycket att göra. På årsmötet i juni 2020 valdes Peter Kleve in som ordförande för en styrelse som också innefattade tre ytterligare personer från Hammarbys organisation. Det var en splittrad förening som den nya styrelsen kom till. För att rädda klubbens barn- och ungdomssektion hade den förra styrelsen lyft ur herrlaget från IK Frejs alliansförening till en separat förening. IK Frej Herrfotboll fortsatte dock att blöda ekonomiskt och relationen med ungdomssektionen förvärrades. – Det fanns en jättestor irritation. Herrlaget sågs som ett hot mot ungdomsverksamheten. Står det konkursrubriker i media är det klart att många ifrågasatte ifall deras barn skulle kunna spela fotboll även imorgon. Få har förstått att varit två olika föreningar de senaste åren. Jag upplevde att det fanns en väldigt stor vi-mot-dem-känsla, säger Kleve. Det fanns alltså två elefanter i rummet som den nya styrelsen fick börja jobba med. Den ekonomiska krisen och sprickan inom IK Frej. – Min analys när jag gick in i detta var: ”Vad är viktigt för IK Frejs framtid?” Det krävde väldigt många samtal med ungdomsverksamheten. Bland deras 200 ledare började ett arbete med att bygga upp den enande känslan igen, något som varit unikt genom klubbens historia. För de flesta som varit ute i Täby Kyrkby, och hittat fram till Vikingavallen mitt alla villor, är det nog svårt att greppa hur den varit en elitarena under de senaste åren. Men fram till och med 2019 spelade IK Frej fem raka säsonger i Superettan. Enligt Kleve berodde en stor del av sprickan på herrlagets snabba klättring i seriesystemet. – Jag har stått på Vikingavallen i 20 år och för mig var det här ett division 5-lag innan klubben gjorde resan uppåt. Det gick väldigt snabbt för a-laget och först för sex-sju år sedan började klubben att bygga upp sin ungdomsverksamhet på riktigt, något man lyckats jävligt bra med. Det var också nyckeln att få ihop IK Frej, att pojkar och flickor över 15 år behövde något att se fram emot. Från klubben fanns en önskan om att få ett a-lag som spelade i division 3 där man kunde slussa upp sina egna talanger. Men först behövde man rädda ekonomin. Lösningen fanns i det samarbetet som klubben haft med Hammarby, Kleves arbetsgivare, där personer inom det grönvita nätverket var redo att gå in med kapital då det fanns en division 1-plats på spel. – Sponsorerna förstod vårt upplägg och vad vi ville bygga upp tillsammans med IK Frej. Nu hade vi plötsligt ett division 1-lag som inte skulle få spela klart serien och flera spelare som inte skulle ha någonstans att spela. Att sponsorerna gick in var ett fint initiativ och det räddade verksamheten och många spelare. Samarbetet mellan IK Frej och Hammarby hade tidigare bara handlat om det sportsliga där unga spelare som inte platsade i Allsvenskan kunde lånas ut till division 1-laget. Hammarby skulle stå för hälften av spelartruppen och IK Frej för den andra hälften. Istället började samarbetet nu även handla om det ekonomiska. Det går att argumentera för att det var sponsorernas pengar som avgjorde hur Hammarby skulle agera i den här situationen utan att fråga klubbens medlemmar. Hur ser du på att Hammarbys sponsorer gick in och räddade IK Frejs herrlag? – Hammarbys medlemmar kan inte styra över klubbens sponsorer, de kan sponsra vilka de vill. Jag vet flera sponsorer som gått in i flera klubbar. Fanns det någon möjlighet till avkastning för de som gick in med pengar? – Det har jag svårt att se, nej. Det här var mer en räddningsaktion än någonting annat. Historiskt sett har det funnits olika transferkorgar i svenska klubbar, men något sådant har det inte varit frågan om här. Det är mer en räddning än något annat, detta är ingen investeringsverksamhet. Vad var det för sorts människor som gjorde detta, var det hammarbyare eller företag? – Det är företagare som är hammarbyare. I augusti förra året såldes Emil Roback, som spelade med IK Frej, till AC Milan för cirka 20 miljoner kronor. Hur mycket har de pengarna hjälpt er? – Emil stod med på inlåningslistan från Hammarby och deltog i totalt åtta matcher, så de pengarna gick till Hammarby AB. Så det var inga pengar som gynnade er? – Nej, det var det inte. När Hammarby gick in i samarbetet med IK Frej hade klubben redan ekonomiska problem. Hade man inte kunnat förutspå att den här situationen skulle uppstå? – Inte ens IK Frejs egna styrelse såg ens det här hända förra vintern. Privatpersoner stoppade in sjusiffriga belopp för att rädda klubben, det gör man inte om det väntar en konkurs om sex månader. Eftersom Frej inte kunde göra det var det svårt för Hammarby att göra det. Enligt Fotboll Sthlms uppgifter började IK Frejs ekonomiska problem redan efter säsongen 2014 då klubben sålde anfallaren Sam Johnson till Djurgården. Övergången resulterade dock i en intern konflikt kring vem som hade rätt till övergångssumman, något som slutade i att klubbens största sponsor hoppade av. Kleve berättar att klubben sedan dess haft en förhoppning att en ny försäljning skulle kunna rädda ekonomi och även samarbetet med Hammarby. – Det finns den där lilla bonusen av att sälja en spelare, en spelarförsäljning hade fått samarbetet att fungera. Jag tror tyvärr att det är fler föreningar i division 1 som är i samma situation som IK Frej. Det är en tuff serie att spela i. Spelar man i Superettan ger det 6-8 miljoner kronor om året, i division 1 får man bara 125 000 kronor. Då måste man vara stark som förening. Jag vet föreningar i den här serien som betalar 800 kronor i månaden till sina spelare. Kleve poängterar att han trots Hammarbys samarbete med IK Frej klev in som privatperson när han tog över ordförandeposten. – Jag ser mig själv som en gammal följare av fotbollen ute i Täby efter mina år som verksam inom Täby IS. När jag svarade på er journalisters frågor gjorde jag det som IK Frejs ordförande, det hade inget med Hammarby att göra. Där måste man särskilja på rollerna. Var det svårt att särskilja rollerna? Du är ändå anställd av Hammarby som har ett samarbete med klubben där du sitter som ordförande. – I det här läget fick IK Frej alltid gå först. Alla frågor om ekonomi som kom från er reportrar… då var det bara IK Frejs ordförande som svarade. Jag tyckte att jag höll den linjen rätt skarp även inom Hammarby och känner att Frejs medlemmar har uppskattat det. Fanns det några påtryckningar från Hammarby, som är din arbetsgivare, att du skulle försöka styra samarbetet åt det ena eller det andra hållet? – Nej. Från Hammarbys sida handlade det om att vi skulle klara ekonomin och kunna fullfölja säsongen. Det handlade om att säkerställa att vi inte gick i konkurs. Som ordförande i IK Frej och nu HTFF, vad har du haft för ansvar inför Hammarby Fotbolls medlemmar? – Jag måste kunna sortera mina roller. Som ordförande i IK Frej hade jag inget ansvar, det är min arbetsgivare Hammarby som har ansvar inför sina egna medlemmar. Jag jobbar även med föreningsfrågor, så det är klart att Hammarbys medlemmars beslut på årsmöten är indirekt min arbetsbeskrivning. Det påverkar såklart. Efter att Hammarbys sponsorer gått in och skuldsanerat IK Frejs herrlag inleddes diskussioner om vad man skulle göra med division 1-laget samt försöka hitta en lösning på klubbens önskan om ett lag i division tre. Den 29 oktober förra året avslöjade FotbollDirekt att Hammarbys plan var att låta Hammarby TFF, då i division 4, göra ett rakt byte med IK Frej och ta över platsen i division 4. En nyhet som väckte starka reaktioner. – Det är bedrövligt och direkt osmakligt, sa Kalle Strandberg, pressansvarig hos Bajen Fans till Fotboll Sthlm. Kort senare slog Kleve dock ner uppgifterna. ”Vi har diskuterat flera olika senario, men jag har aldrig hört talas om att klubbar kan byta serieplatser. Det tror jag inte ens är möjligt”, skrev han i ett mejl till Fotboll Sthlm. Även Patrik Niklasson, ledamot i IK Frejs styrelse, slog ner uppgifterna när han gästade podden “Bajenpodden” den 23 november. – Det är inte frågan om att de ska byta plats, sa han. Vintern blev intensiv i Täby Kyrkby. Först kom en förvarning om vad som var på gång när Hammarby i höstas lade ner HTFF och meddelade att IK Frejs ungdomsverksamhet skulle få ta över deras plats i seriesystemet. I februari lades det även fram ett förslag på Frejs årsmöte att byta namn på laget som skulle spela i division 1. Namnförslaget som läckte ut var “Hammarby Talang”, men det som till slut röstades fram var Stockholm Talangfotbollsförening. Namnet stod sig i en vecka innan förbundet gick in och sa nej då det var för likt Stockholms Fotbollförbund. – Det var inte förkortningen som var problemet, utan ordet Stockholm. Sedan några år tillbaka har reglerna ändrats, något som vi inte visste om. Vi hade en diskussion om namnet Södermalms TFF, det var inga problem. Hur många namn hade ni uppe för diskussion? – Jag hade säkert 30 olika förslag om inte mer. Det var någon som mejlade in ett förslag att vi skulle heta Hammarby Babysharks. Ett annat förslag var Hajens TFF, säger Kleve och ler. – Det var otroligt mycket engagemang i frågan vilket var kul. Enligt mina uppgifter var en avgörande fördel i namnet Hammarby TFF att importer utifrån får en förstärkt bild av att de fortfarande spelar i Hammarbys organisation? – Ja, för utländska, svenska och unga spelare. Det finns många fördelar i att känna en delaktighet i namnet. Så du är rätt nöjd med att det blev HTFF? – Det fanns bra strategier och tankar med att heta Stockholms TFF också. 26 procent av alla landets fotbollsspelare bor i Stockholm, men 26 procent av klubbarna i Superettan och division 1 är inte från huvudstaden. Där känner jag att det finns ett vakuum och många många talangfulla spelare, något som STFF skulle sätta ett namn på. Men det var förbundet som bestämde. Idag med facit i hand spelar IK Frej i division 4 och HTFF spelar i division 1. Har det inte blivit exakt så som FotbollDirekt rapporterade i oktober? – Här måste man sätta sig in i föreningsjuridik och verkligen förstå vad som har hänt. En klubb kan inte ringa upp till förbundet och säga: ”vi vill byta plats med det här laget”, det går inte. Detta är en medlemsfråga. Det fanns väldigt många förslag på bordet. Vi hade många samtal med olika Täby-klubbar kring att hitta olika lösningar så sent som i november. Nu blev lösningarna utifrån alla som vi satt med och det som jag upplevde var bäst för IK Frej. IK Frej måste vara nöjda med detta? – När vi satt och pratade ville de helst ha en plats i division tre, det hade varit det optimala. Även Hammarby måste vara nöjda med att deras talanglag lyfts upp från division 4 till division 1? – Ja, fast hade du ställt frågan där och då var det mer optimalt med lösningen kring att ha tio Hammarby-spelare och tio Frej-spelare i en trupp. Att har hälften av spelartruppen med 25-åringar och sedan ha hälften med unga spelare, det var den miljön vi ville skapa och som hade varit jäkligt spännande. Nu har vi en ny situation och det har vi fått sy ihop. Det fanns en oerhörd besvikelse, inte bara från Frejs sida, när det kom fram att ekonomin inte gjorde att projektet kunde slutföras. Å andra sidan har man inom Frej nu kommit ihop mer som klubb. Men håller du med om att ifall man bortser från det juridiska och ser på namnen i tabellerna så har klubbarna ändå bytt plats? – Ja, det går att se det på det sättet. Framförallt är det synd att det är få som kan föreningsjuridik och tror att det bara är ett byte som gjorts. Mycket av dialogen handlade om Täby Kyrkby och tanken att möjligen bilda två ungdomsverksamheter under ett A-lag. Men här ville IK Frej ha ett eget lag och inte samarbete med till exempel någon grannklubb som Sollentuna, Vallentuna eller Viggbyholm. Det var så sent som i november som vi fick nej från en annan klubb där det hade varit ett övertagande av en annan position i seriesystemet. Var det något annat som var nära? – Ja, jättenära. Det var nästan klart. När kom den här visionen om HTFF upp? – Man fick gå in med mer än ett spår för att lösa problem. Det här dök upp efter att serierna hade slutat, så det var rätt sent. Jag kunde inte se framtiden då, det var helt omöjligt. När det inte var IK Frej som skulle spela i division 1 under säsongen 2021, var det självklart för dig att HTFF skulle ha den här platsen? Det finns ju klubbar i division 2 som kämpar för att ta sig upp en serie… – Nu är du en riktig supporter… Nej, jag ställer bara frågan på sin spets… – De spelarna och ledarna som hängde kvar i serien fick fortsätta i samma lag. Det tyckte jag var bra, för det är det som har hänt. Men HTFF har hoppat tre serier? – Det blev aldrig en talangsatsning i division 4. Hammarbys talangsatsning var i ett samarbete med IK Frej där spelarna tillsattes. Spelarna kämpade som djur förra året för att hänga kvar i division 1 och då tycker jag att de förtjänar att vara kvar. Det var inga spelare från division 4-laget som gick upp till division 1, så ingen har tagit det hoppet. Intervjun med Peter Kleve görs i fiket i det gula klubbhuset på Kanalplan, eller Hammarby IP som det numera heter. En våning upp sitter ett antal grönvita kollegor och sorterar material som dagen efter ska ut till klubbens ungdomslag. Efter nio månader som ordförande i IK Frej/HTFF har Kleve fått lära sig att hantera sina två roller och den arbetsbelastning det innebär. På dagar har han ett övergripande ansvar för klubbens breddfotboll, futsal samt pojk- och flickakademin. Dessutom har han fingret med i andra projekt, till exempel när han var med och ritade klubbhuset på Årsta IP. – Efter att jag klev in i Frej har jag fått jobba hårdare. Det här är det som är det tuffaste när man arbetar inom föreningsdemokrati. Vi har 750 ideella ledare, då kan man inte säga att man går hem klockan 16. Att jobba i en förening är en blandning mellan ideell tid och att arbeta som anställd. Hur har din tid som ordförande har varit? – Det som varit väldigt kul är att vi fick ihop den här vi-mot-dem-känslan i Kyrkbyn. Det har gett en otrolig tillfredställelse. Jag har jobbat med barn och ungdomar i många år och jag tror att vi hade tappat många av dem i Kyrkbyn om vi inte fått till det här. Vad har varit tuffast under den här perioden? – Det måste ha varit att få koll på ekonomin i början. Man ska komma ihåg att Frej har gjort allt de kan under de sista åren för att få ekonomin stabil. De har skurit ner och skurit ner. De anställde en klubbchef och då fick man ordning på det sedan hade man inte råd med det heller. Jag fick sätta mig in i de här frågorna mitt under semestern och försöka hitta en struktur på allt. Det var egentligen det största jobbet. Jag gissar att alla papper inte direkt stod i bokstavsordning ute på Vikingavallen? – Nej, exakt så var det. Jag fick ringa till leverantörer och höra om de hade några kopior på våra avtal. Men det känns som att vi har koll på det nu i alla fall. Vad är du mest stolt över under din tid som ordförande? – Att vi fick ihop en framtid. IK Frej har ungefär 1000 ungdomar i sin förening och hade de inte haft ett lag att sikta mot hade det kunnat falla ganska snabbt. Under det senaste åren har Hammarbys projekt med IK Frej fått utstå en hel kritik från supporterhåll, både inom Hammarby och från andra lag. Inte minst kommunikationen utåt har ifrågasatts. Peter Kleve som själv under sin tid som ordförande enbart svarat journalister via mejl eller sms säger att klubben tagit till sig av kritiken. – Vår kommunikation har varit under all kritik, absolut. Det är något som vi har identifierat och som vi behöver arbeta med. De personer som är närmast supportrarna har märkt att det här varit en av de tyngsta effekterna, förutom ekonomiskt, av coronapandemin. Årligen har vi ett tiotal möten där vi träffar olika supportergruppen och där det funnits en dialog, men under pandemin har dessa inte blivit av. Det har gått för fort och kommunikationen måste bli bättre. Är det något som du själv har tagit till dig? – Ja, sedan är det så att jag även måste ha ansvar för vems arbetsuppgifter som är vems. Vi har en kommunikationsavdelning så jag måste dela ord med dem. De måste lägga upp en struktur och hjälpa mig med de här frågorna. Har du haft en dialog med Hammarbys supportrar? – Jag hade ett möte för några veckor sedan med några supportergrupper och förklarade allt. Det är kommunikationen som är vårt problem, det märks när vi sätter oss ner och förklarar hur det här har fungerat, vår lösning på situationen och hur detta kommer gynna barn och ungdomar. När supportrarna ser hur allt sitter ihop finns det en bättre förståelse. Alla är inte nöjda bara för att vi kommunicerar, men de flesta förstår hur vi har tänkt.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier