Det ekonomiska glappet mellan toppen och botten ökar för varje år. Djurgården har närmat sig Malmö FF i Europaranking, Hammarby drar in pengar som aldrig förr och AIK:s utveckling på sponsor- och publiksidan är stark. De närmaste åren kommer bli en kapprustning i Stockholm utan dess like. [show_ad id=3] It’s the economy, stupid. Pengarna styr fotbollsvärlden och Allsvenskan är mer skiktad än någonsin. Det betyder inte att alla resultat är förutsägbara, och snart ska det spelas cupfinal på Strandvallen, men ekonomiskt är det fem klubbar som skiljer sig ut, och som bör öka sitt försprång till resten om de spelar sina kort rätt: Malmö FF, tre stora 08-klubbarna och BK Häcken. De sistnämnda är en anomali med sin klena publik men så länge Gothia Cup lever och frodas kommer även de gulsvarta att göra det, för turneringen ger 100 miljoner+ i intäkter per år. Dessutom är Getingarna förvånansvärt starka på sponsorsidan, vilket alltid är viktigt. Malmö FF (med 700 miljoner i eget kapital) är fortsatt dominanten, men missade Europa i år, och utmanas numera av Djurgården i Uefas rankingsystem, vilket inte är en liten sak – vad det betyder har just MFF:s Europaframgångar varit ett levande exempel på. I Stockholm hade AIK länge en ekonomisk särställning (samt var tvåa i landet), men Djurgården och Hammarby har successivt knappat in och har nu kommit ikapp och kanske gått förbi. Utöver nämna klubbar finns det få eller inga lag som kan konkurrera över tid. IFK Norrköping har gott om pengar på banken – även om de lär få ge upp ett stort antal Rysslands-miljoner – och skulle teoretiskt sett kunna hävda sig, men klubben har varit uppenbart misskött på senare år. Under enskilda säsonger kan lag som Elfsborg och Kalmar FF sticka upp, men i längden måste de överprestera exceptionellt för att mäta sig i toppen. IFK Göteborg må vara landets näst mest framgångsrika klubb historiskt sett, och publikstödet är alltjämt starkt, men ekonomiskt är klassiska Blåvitt fjärran från sina konkurrenter i Stockholm eller rivaler på Hisingen. Skälet till det? En eftersatt arena (sett till intäktsmöjligheter för publik/sponsring) och en misslyckad sportslig strategi (röriga truppbyggen, oklara tränarrekryteringar, externt kapital, hemvändare) under ett antal år. Att arenaflyttarna i Stockholm har ändrat förutsättningarna totalt går inte att understryka nog, framförallt för Hammarby och Djurgården. Nog kan man nostalgiskt blicka tillbaka till Söderstadion och den kulturmärkta olympiska stadion, men utan Tele2 arena hade Bajen och DIF kanske inte ens varit på övre halvan, hur fjärran det än kan låta 2023. Båda klubbarna redovisade rekordintäkter för 2022, med marginal dessutom. Bajen drog in 75 miljoner i publikintäkter och 53 miljoner på sponsorsidan. I den senare kategorin ligger Djurgården en bit efter, men på publiksidan matchade de Hammarby väl i fjol, mycket tack vare Europasuccén. Det som sticker ut för Hammarby och Djurgården, i jämförelse med i AIK, är att klubbarnas framgångsrika arbete på transfermarknaden på senare år. Där finns huvudförklaringen till varför hierarkin i Stockholm har ändrats. För Hammarby finns alla möjligheter att fortsätta framgångarna på marknaden med tanke på åldersstrukturen i truppen, den numera framstående akademin och den unika konkurrensfördelen HTFF. Djurgården har inget av det där, men så länge Bosse & Henke styr skutan kan man närmast garantera att DIF fortsätter att casha in. AIK:s främsta ekonomiska konkurrensfördel ligger i arenan, för med 20 000 fler platser än konkurrenterna kan Gnaget dra in sköna extramiljoner när det vaknas stormatch. I längden kan det bli stora pengar. AIK har också sin akademi som i år efter år har fortsatt att leverera. För samtliga 08-klubbar ökar också intresset successivt säsong för säsong. Hammarby har som vanligt en gräns 16 000 säsongsbiljetter, och snart kan Djurgården också vara där. AIK? Snuddar vid 15 000 sålda säsongskort med två veckor till premiär. Ja, pengarna rullar in som aldrig förr, men det gäller samtidigt att ha is i magen. Nyckeln ligger i att fortsätta att växa i ”lagom” takt och att lita på att processen har sin gång, något som Djurgården har varit särskilt skickliga på under lång tid. Det är lättare sagt än gjort. Med nya förutsättningar och en pågående ekonomisk kapprustning i Stockholm kan genvägarna locka, inte minst för att tillfredsställa supportrarna som vill ha allt nu, nu, nu, och visst är det enkelt att tro att den som satsar mest på resultat som vinner mest. I realiteten är det snarast tvärtom. Att fokusera på sportslig och ekonomisk utveckling låter kanske inte så spännande, men som framgångsrecept är det svårslaget. Att påminna sig om det när intäkterna skjuter i höjden kommer förmodligen bli avgörande för vilken klubb som lyckas bäst de kommande tio åren eller så.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription