Ingen mittback i Allsvenskan liknar Jetmir Haliti. I vissa avseenden sticker han inte ut alls, i andra delar av spelet har han seriens mest extrema statistik. Marcus Bring kartlägger AIK-försvararen som i år återförenas med sin favorittränare. [show_ad id=4] Jetmir Haliti värvades till AIK för två år sedan men har inte gjort mer än fyra tävlingsmatcher för klubben. Skador och bristande förtroende från tränarstaben har ställt till det, men med Andreas Brännströms intåg i Gnaget blir det en nystart. Genombrottet kom under Brännans ledning, då i Superettan och Jönköping Södra, och samma succé upprepades ifjol när 26-åringen stod för en bra säsong i Mjällby. Att Haliti är en av Allsvenskans mest extrema mittbacksprofiler är ingen överdrift. Snabbheten är spetsegenskapen och den ser han till att använda till sin fördel med och utan boll. Dessutom är bolltryggheten och tekniken på en nivå som är vanligare hos spelare högre upp i banan.

Grafiken ovan visar Halitis noteringar i sex olika nyckeltal som fångar hans profil väl. Han är överlägsen alla andra mittbackar i Allsvenskan när det kommer till att driva bollen framåt och ta sig förbi spelare, ”progressive runs” och ”successful dribbles”, medan han inte sticker ut nämnvärt i någonting annat. Han slår progressiva passningar på en genomsnittlig frekvens och tappar något mer boll än andra på grund av sin tendens att utmana motståndare i sårbara situationer. Defensivt är han svag på huvudet och slänger sig inte gärna in i dueller utan att värdera situationen noggrant. Att inte fastna vid Halitis förmåga att driva boll är omöjligt. Han snittade 1,4 progressiva löpningar fler än den näst mest frekventa bolltransportören, Filip Dagerstål. Vad gäller lyckade dribblingar är avståndet till tvåan än större. Det är inte bara i en svensk kontext som Haliti sticker ut. Noteringen på 4,09 progressiva löpningar per match var den fjärde högsta noteringen i världen förra året, av de drygt 11.000(!) mittbackar på seniornivå som Wyscout har data på. När det kommer till att driva bollen framåt i banan är Jetmir Haliti i världsklass. Vilket lag Växjösonen än tillhört så har detta varit en nyckel. I Jönköping Södra var han tvåa bakom mittbackskollegan Jesper Svensson när det kommer till progressiva aktioner per 90:e minut och i Mjällby, vilket syns nedan, var Haliti etta.

I Brännströms trebackslinje har Haliti spelat till vänster, trots att han är högerfotad, och det är från den zonen hans progressiva löpningar ofta inleds. Grafiken ovan visar aktionerna från säsongen i Mjällby förra året, med de vita markeringarna som startpunkt och värmekarta över de mest frekventa slutpunkterna. Att frigöra Haliti för att avancera var en välanvänd strategi, men Haliti klarar även att bli pressad av en-två spelare och ta sig framåt. Sekvensen nedan är ett typexempel. Att han har en spelare på sig plus ytterligare en i antågande från höger stoppar honom inte. Han litar på sin snabbhet och kontroll för att våga sticka i väg, vilket fort och effektivt förflyttar hans lag in på offensiv tredjedel.

Det är inte bara i offensiven som Haliti använder sig av sin snabbhet. Defensivt utnyttjar han den för att täcka stora ytor vilket är värdefullt för yttre mittback i en trebackslinje. Situationerna när han förväntas följa med upp i rygg högt upp i banan, vara redo att snabbt vända mitt på plan eller täcka ytor bakom sig är många. Om någon defensiv svaghet ska lyftas hos Haliti så är det försvarsspelet i egen box. Positioneringen har sviktat oftare än hos andra mittbackar på hans nivå och det saknas även en robusthet i duellspelet. Brännströms AIK lär använda sig av samma numerära system som hans tidigare lag, alltså tre mittbackar. I nuvarande konkurrens känns Haliti som en given del i den trion och med Mikael Lustig borta så finns det en lucka att fylla. De är inte särskilt lika varandra i stort, men de delar den frekventa bollprogressionen.

Både Haliti och Lustig var bland de fyra mest progressiva mittbackarna under 2022. Historiskt sett har mittbackarna i Brännströms lag haft en viktig roll i den delen av spelet, så att ha spelare på positionen som är skickliga med bollen blir viktigt. De andra mittbackarna i AIK är som synes inte att lita på när det kommer till att ta fram bollen. Alexander Milosevic har visserligen haft bättre siffror än fjolårets många gånger tidigare i karriären, men trenden är på nedåtgående. Även om det kan ha en kontextuell förklaring. Att Haliti presterade på hög nivå ifjol, trots en långt ifrån optimal försäsongsträning, bådar gott för året. Nu kommer han få en hel försäsong i benen och det med sin favorittränare vid rodret. En kombination som kan göra honom till en av Allsvenskans bästa mittbackar 2023.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription