Nahir Besara var delvis ifrågasatt när han återvände till Hammarby inför fjolårets säsong. När året var slut var det ingen som tvivlade längre. Marcus Bring träffade Bajens nyckelspelare för att reda ut vad som ligger bakom 32-åringens poängproduktion och speciella egenskaper runt boxen. [show_ad id=3] Inledningen på 2022 lovade mer än den tredjeplats det mynnade ut i för Hammarby, men på det stora hela var det en bra säsong. Europaspel säkrades, cupfinal spelades och fotbollen var, i de flestas ögon, underhållande. Spelaren som kanske var bäst av alla var Nahir Besara – som hade värvats efter att ha gjort ett anonymt halvår i nedflyttade Örebro SK. Elva mål och elva assist blev den slutliga poängskörden vilket endast slogs av Alexander Jeremejeff. När Fotboll Sthlm träffar den 32-årige Hammarbykaptenen i ett av mötesrummen på Årsta IP är det med belåtenhet som han blickar tillbaka på fjolåret. – Det är det klart bästa laget jag spelat i, det gör allting enklare. När du har så bra spelare runt dig så blir det så. När jag kom, med min historia i klubben och Marti som verkligen ville ha mig, var min kravbild att jag skulle göra en jävligt bra säsong, säger Nahir Besara. Men tanken med träffen är inte att bara prata om det som varit eller blicka framåt. Istället vill jag tillsammans med Besara bryta ner hans och lagets prestationer, med hjälp av datavisualiseringar och videoklipp, för att förstå varför de presterade så bra och vad som kan göras bättre. Och nog fanns det fördelaktiga förutsättningar då Besara beskriver sig som analytiskt lagd och ofta ser matcherna i efterhand för att leta förbättringspotential. Särskilt insatt i den statistiska delen av fotboll visar sig Besara dock inte vara. Han menar att det kanske kan fungera som hjälpmedel men att han aldrig fastnat för det. När jag visar och förklarar hans spider från fjolåret är det inte de starka målfarlighets- och kreativitetsnoteringarna han reagerar på först.

– Jag är inte så bra defensivt, säger han med ett snett leende. Du vinner inte särskilt mycket boll i alla fall. – Jag kanske springer mest, eller? Fast jag täcker nog mer yta än vinner boll. Är det ungefär som du trott, att du skulle vara bland seriens bästa kreatörer och målfarliga spelare men sämre på annat? – Ja, det skulle jag säga. Typ det här med ”successful dribbles”, det är inte min grej. Det är mer passa, springa och skjuta. Från sin framskjutna centrala mittfältsposition är det alltså framspelningarna och målfarligheten som stuckit ut. Grafik på Besaras bollmottagningar från fjolåret visar hur han höll sig till den högra delen av planen. Det hörde dock inte till ovanligheterna att han bytte position med sina högerkantskollegor i försvaret och anfallet, vilket de utspridda markeringarna indikerar.

– Vi använder oss av rotationer väldigt mycket, så ibland kunde Simon Sandberg kliva upp som tia medan jag gick ner som högerback eller att högeryttern kom in medan jag attackerade korridoren. Simon var enkel att spela med på det sättet, vi förstod varandra bra. Nu har Simon Strand kommit in och det är en annan spelartyp, så då kommer spelet se annorlunda ut. Men i grund och botten handlar det om att Marti vill få fram spelarnas bästa egenskaper. Ett exempel på en situation där en typisk Bajenrotation förekommer är borta mot Malmö FF ifjol. Hammarby är redo att bygga upp ett anfall mot ett samlat Malmöförsvar men bara några sekunder senare har det kommit ett genombrott på högerkanten, med Besara i bra position.

– Det Mads Fenger gör där är i princip det viktigaste i hela vårt spel. Han tar fram bollen tills någon i Malmö pressar honom. När han blir pressad och släpper den, då betyder det att någon är fri. Vår princip är att hitta den fria gubben. Sen gör Joel en bra grej som knappt syns när han fortsätter sin löpning bakom backlinjen efter att jag fått bollen. Det trycker ner försvaret ännu mer och ger mig yta att lyfta in bollen. Ytterligare en typisk Hammarbysekvens är denna mot Varberg hemma. Edvin Kurtulus har bollen, Joel Nilsson kliver ner brett och du attackerar ytan deras ytterback lämnar.

– Du hade inte ens behövt spela upp det här klippet. Jag hade bara behövt se utgångspositionen när Kurtulus har bollen sen hade jag kunnat blunda och säga vad som kommer hända. När bollen går ut mot Joel vet jag exakt vad jag ska göra. Han kliver ner i banan och lockar med sig ytterbacken, då ska jag alltid attackera ytan bakom. Och detta är principer i ert spel som Marti tränat frekvent med er? – Det är bara Marti. Jag kan inte säga att det är spelarnas förtjänst, för det här är tränarnas sätt att spela. Om du kollar på mina bollmottagningar tidigare så hade jag kanske hellre velat ha en mer fri position. Gå lite till vänster, lite till höger, hämta lite boll och så vidare. Men vi har våra positioner och vi ska verka i den rollen, i våra zoner. Det är inte så att jag kan gå till vänsterkanten bara för att jag känner för det, utan zonerna ska alltid vara fyllda av minst en spelare. Ytterligare ett exempel på en situation där Besara får bollen i en bra position, till höger strax utanför straffområdet, är när Kurtulus i denna sekvens hittar in till mittfältaren.

– När jag säger att han är Allsvenskans bästa mittback, då syftar jag på sånt här. Han är bra defensivt och offensivt. Det måste vara skönt som central mittfältare att spela med bollskickliga mittbackar, för då kan man ligga kvar högt upp i planen. Bollen kommer komma till dig ändå. – Det där är lite kul faktiskt. I början på förra säsongen när Marti kom droppade jag och Darijan ofta ner i banan. Du vet, det var det här klassiska att man som mittfältare går ner till mittbackarna och ska hämta bollen. Men Marti sa typ ”vad fan gör ni?”. Han sa ofta till Edvin att han skulle säga till oss att hålla oss högre upp i plan, för han hittade in med bollar ändå. Vi lärde oss att lita på varandra sen. Det är såna här grejer som gör att det är det bästa laget jag har spelat med. En annan intressant detalj i det här klippet är att du är väldigt uppmärksam på vad Joel gör, du tittar åt hans håll två gånger. Varför? – Jag kollar vad båda de gör, Joel och Simon. För Simon är också på väg upp. Här hade jag dock önskat att Joel gått i djupled i stället, så att Simon kan trycka upp. Nu står på de på varandra nästan. Om Joel gått i djupled in mot boxen så hade Simon varit helt fri på kanten. Men alla har sina tendenser och vi vet att Joel gillar att vara i ytterzonen. Som spidern tidigare indikerade var det kreativiteten som ifjol utmärkte Besara utöver allt annat. Förutom elva assist så hade han underliggande siffror, expected assists (xA), i paritet med de bästa i hela serien. Grafiken nedan visar från vilka positioner Besara spelade fram sina lagkamrater till avslut och det är en större spridning än Besara själv förväntat sig.

– Det är ändå en del från vänstra sidan. Jag klagade ju lite på det innan, att jag ibland vill kunna gå mot vänster. Jag har sagt det till alla också, om jag hade spelat till vänster hade jag gjort ännu mer poäng, säger Besara med ett leende. Du tror det? – Jag tror det, faktiskt. Men vi hade så pass bra vänstersida med Mohanad, Darijan och Gurra. De kunde spela med stängda ögon och ändå hitta varandra, det är onödigt att gå in där och peta bara för att jag gillar att spela till vänster. De hade en connection. Men du har spelat till vänster i Svenska Cupen nu i alla fall. – Ja, det är där jag gillar att vara mest. Men jag har inga problem att spela höger heller, det beror på vilka du spelar med. Med Darijan behövde jag aldrig droppa. Han gillade att droppa, jag gillade att spela i fickan. Även om vi båda var åttor hade vi olika roller. Föredrar Tesfaldet Tekie att spela till höger då? – Han får acceptera det, säger Besara med ett skratt. Men det kommer bli att han spelar till vänster och jag till höger ibland också. Det kommer bli en mix. Besara var fjolårets stora chansskapare i Allsvenskan då han spelade fram sina lagkamrater till skott femtio gånger från öppet spel, fler än någon annan. När jag låter honom gissa vilken spelare han serverade avslutslägen flest gånger kommer svaret lika snabbt som säkert. – Det måste vara Gurra. Det stämmer. – Utan att veta så måste jag assisterat minst hälften av hans mål. Hur var han och spela med? – Gurra är ju smart, han spelar efter sina egenskaper liksom. Han är så pass snabb, stark, smart och har bra avslut så det var liksom bara att hitta honom på något sätt. Det var bara att tajma in passningarna med hans löpningar. Jag hittade en sekvens mot Elfsborg hemma där du assisterar honom till ett mål, vad säger du om den här situationen?

– Det är det här jag säger, det kändes som att vi hade spelat så länge ihop fast det bara var ett år. När han drar iväg, är det bara för att öppna yta åt dig eller är det också för att potentiellt få bollen? – Självklart är det för att potentiellt få bollen. Men sen när Darijan vinklar upp så fattar han nog att jag kommer få den. Vi har en grej där vi ska gå, komma tillbaka, gå, komma tillbaka. Så han gör ju det han ska, det vi tränat på. Du accelererar när han drar iväg också, är det… – Accelererar? Det finns ingen speed här, säger Besara med ett garv och pekar på sig själv. Men det är ett jävligt fint mål faktiskt. Ett annat av Hammarbys stora vapen under fjolåret, förutom firma Besara/Ludwigson, var de fasta situationerna. Varianterna avlöste varandra och effektiviteten imponerade. Ett av många exempel på en hörnvariant som slutar med skott för Hammarby är mot Sirius hemma.

Hur inövad är den här? – Väldigt. Här ser vi att när Mohanad passar mig så öppnar de upp sig, de kommer ut med tre man. Men någon borde ha screenat den där gubben, för då hade Mads varit fri, säger Besara och pekar på spelaren som blockar Fengers avslut. Hur svårt är det att tajma passningen rätt för dig? – Passningen som jag slår är ju inte svår, det gäller bara att lita på att lagkamraterna gör jobbet. Men det var precis det där som var tanken. Det är inte ofta lag släpper de ytorna men ledarstaben hade sett det på förhand, att Sirius tenderar att släppa den ytan. Spela klippet igen så ska jag visa dig. Kolla Edvin, han vet att han inte kommer få bollen utan han går bara på gubbe. Samma sak med Gurra, han håller gubbe. Veton? Håller gubbe. Alla bara blockar motspelare. Så om någon bara screenat han som blockar skottet så hade Mads varit ensam. Kreatören Besara i all ära men kanske är det hans målfarlighet från mittfältet som verkligen fått honom att stå ut under karriären. Elva mål hade varit de flesta innermittfältares karriärsbästa men för Besara räckte det bara till en andraplats. – Jag tror jag gjorde fler i Örebro ett år, tolv om jag inte minns fel. Det stämmer. Hur kommer det sig att du är så målfarlig? – Haha, Darijan hatade ju mig. Han sa bara ”Fan, du är den äckligaste spelaren alltså. Bara bollen touchar dig så blir det farligt”. Helt ärligt så vet jag inte varför, det är väl någon egenskap jag har bara. Darijan själv har ju det till exempel, fast i passningsspelet. Det är väl samma för mig bara att jag kastar mig in i farliga ytor närmare mål. Det känns ofta som du lever på andras löpningar, att du dyker upp bakom spelare som löper isär motståndarförsvaret. Ditt mål mot AIK förra året är ett sånt exempel. Är det något du tänker på, att attackera i andravågen?

– Så är det. Men det är också att jag inte hinner med de där framme, de är flygplan. Kolla Gurra och Veton här. Även om jag velat vara den som löper i djupled först så går det inte. Det gäller för mig att vara smart och komma i andravåg, som jag gör här. Darijan gör det bra också. Hur mycket tänker du att ”nu måste jag löpa här”? – När jag börjar känna att det händer någonting. När Darijan vinklar upp kroppen åt höger blir det ”open leg”, ett öppet läge att kunna slå en passning. Det är en signal för mig att börja accelerera. Det var samma sak i klippet mot Elfsborg som du visade tidigare, när han tar steget inåt. Då vet man att det kan komma en passning. Då agerar man och hittar ytan. Jag har inte tänkt på det förrän nu, men det är ofta Darijan som ligger bakom anfallen i klippen vi tittat på. – Ja ja, det var ju det som var grejen förra året. Han gjorde hockeyassisten och jag gjorde assisten, typ. Jag hade faktiskt tagit ut ett klipp specifikt för att jag ville prata om hur mycket du tror att Darijan låg bakom din poängproduktion. Här dyker du till exempel åter igen upp i kölvattnet av en djupledslöpning, där Darijan hittar dig med en fenomenal passning.

– Fan alltså, det är en jävligt bra räddning. Det hade varit ett så fint mål. Men att Darijan hittar den passningen i den farten… det är en sjuk passning. Det är det här jag menar när Darijan får ”open leg”, det är bara springa så får man den. Det här är också varför jag inte kan spela på samma sätt i år som förra året. Det är inte samma spelare nu. Till exempel Tess (Tekie) som har spelat åtta bredvid mig i Svenska Cupen, det är en sjukt bra fotbollsspelare men han spelar inte som Darijan. Jag säger inte att någon är bättre än den andra, men det gäller för oss att få fram de bästa egenskaperna ur allihop. Min roll kan bli annorlunda i år, det är inget snack om saken. Som äldre spelare kan det vara enkelt att bli bekväm. Karriären lider mot sitt slut och förbättringspotentialen blir både mindre och kanske oviktigare för varje dag som går. Men Besara menar att han alltid försöker motivera sig själv för att bli bättre, trots att han fyllde 32 för en månad sedan. – Man ska aldrig vara nöjd. Oavsett om jag blir 32 år nu känner jag att jag alltid kan bli bättre. Vad kan du bli bättre på? – Bli bättre tränad, typ. Jag tränar hårdare än någonsin och jag har gått ner lite i vikt. När man blir äldre så känner jag att man behöver gå ner lite, balansera allt bättre för att orka fler aktioner och fler matcher. Något specifikt i sitt spel har Besara där emot svårt att nämna, vilket kanske inte är oväntat med tanke på säsongen som han kommer ifrån. Men en faktor man från ett dataanalytiskt perspektiv kan lyfta är var ifrån han tar sina avslut. Eller snarare att han tar för många av dem från dåliga positioner. På spidern tidigare kunde den uppmärksamma notera ett genomsnittligt xG-per-skott-värde, vilket understryker att hans skott inte alltid kommer från lägen där det är hög sannolikhet för mål. I Besaras fall beror detta på att han gärna avlossar bössan från distans.

Besara själv menar dock att det finns en förklaring till hans skottgladhet. – Förra året var det extremt hur vi spelade på hemmaplan mot alla lag. Alltså alla lag parkerade bussen, det gick inte att hitta in med passningar. Då testar man ibland för att se om ett skott kanske kan leda till någonting, typ hörna. När man skjuter en gång kan det dessutom leda till att motståndarna pressar dig hårdare nästa gång, och då kan någon annan bli fri. Så det är en uttalad grej från Marti, han vill att vi ska skjuta utifrån. Dessutom tror jag inte att något lag vågar lämna mig fri i den här sektorn, säger Besara med ett självsäkert leende och pekar på området precis utanför straffområdet.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription