Besökare får ta med väskor till fotbollsmatcher, men inte åskådare. Väskförbudet firar snart ett år som Polismyndighetens mest obegripliga säkerhetsåtgärd. Så varför är det så tyst i Fotbollssverige? [show_ad id=3] Förra helgen besökte jag Djurgårdsfestivalen. Konceptet – att bjuda in medlemmarna till en heldag på Stadion, med fotboll, mat och allmänt skoj – framstod som en succé. Uppemot 8000 djurgårdare valsade in genom grindarna, solen sken och Enrico var på strålande humör. Dessutom slapp besökarna lämna väskan hemma. Det var svårt att få grepp om när man vandrade runt bland förhållandevis välfyllda träläktare på Stadion men Djurgårdsfestivalen ansågs alltså vara en offentlig tillställning utan publik även om en match var huvudnumret. Istället hade arrangemanget besökare, och därmed gällde inte väskförbudet (enligt DIF:s säkerhetschef Mats Jonsson). Vad skillnaden på besökare och publik var? Säg det. Jonsson, som erkände att Djurgården Fotboll hade sämre koll på besökarna på Djurgårdsfestivalen än på en allsvensk match på Tele2, var förbryllad. Det är förståeligt. Turerna kring väskförbudet har varit många och svårbegripliga, men här är ett försök till sammanfattning: Den 17 augusti 2023 ändrades terrorhotnivån från tre till fyra på en femgradig skala. Knappt två och en halv månad senare, den 1 november 2023, införde polisen väskförbud "på större evenemang". Väskor skulle inte tillåtas på: – Större idrottsevenemang – Konserter och festivaler – Samtliga arrangemang på landslagsnivå – Samt specifikt Allsvenskan, Superettan, Svenska cupen, SHL, Hockeyallsvenskan, Hockeyettan, olika former av Europa-spel och landslagsmatcher inom respektive idrott. Vadå specifikt? Vadan behovet att specifikt ange Allsvenskan och Superettan? I Aftonbladet reagerade kolumnisten Oisin Cantwell på formuleringen. Enligt Cantwells källor i Polismyndigheten var den ursprungliga tanken med väskförbudet att få bort bengalbränning. Efter Oisin Cantwells krönika försvann formuleringen i den fjärde punkten från polisens hemsida. Därefter känns det som att någon har singlat slant kring när och i vilken utsträckning väskförbudet ska tillämpas. Comic Con? Inget väskförbud. IK Sirius – Malmö FF i Allsvenskan? Väskförbud. Filharmonikerna i det gröna? Inget väskförbud. Dansbandsveckan i Malung? Väskförbud, men dispens för genomskinliga plastpåsar. Hammarby – Rosengård i Damallsvenskan? Mindre handväskor tillåtna. Hammarby – Växjö i omgången därpå? Totalt väskförbud! Den enda sortens arrangemang där väskförbudet har tillämpats regelbundet och enhetligt är därmed herrarnas två främsta fotbollsserier: Allsvenskan och Superettan. Säkerhetscheferna i Djurgården och Hammarby, Mats Jonsson och Göran Rickmer, ifrågasätter öppet väskförbudets grund. Båda hävdar med emfas att beslutet inte har något med terror att göra. Det handlar om pyroteknik, menar Göran Rickmer. Några andra ifrågasättanden av väskförbudet har jag inte sett (tipsa gärna om jag missat något). När förbudet infördes lade Svensk Elitfotboll ut ett pressmeddelande där man mest återgav polisens kommunikation. Till TT talade Johan Lindvall ur skägget: – Det går inte att ifrågasätta, slog Sefs generalsekreterare fast. Men den som begär ut väskförbudets beslutsunderlag från polisens nationella registrator får till svar att det inte finns något "generellt beslut" och därmed inget underlag. När jag ställde frågan om skälen till förbudet hos det nationella presscentret förra året kom följande formulering till svar: “Beslutet är fattat för att begränsa möjligheterna att begå brott på evenemang. Det är en konkret åtgärd som kommer att begränsa möjligheterna att ta med sig föremål som kan innebära fara för personer som besöker ett evenemang.” Att begränsa möjligheterna till brott på evenemang och förhindra föremål som kan innebära fara låter ju bra. Men terrorn då? Det var väl terrorattentat som skulle förhindras, inte brott i största allmänhet? Den frågan ställde jag till presscentret fem gånger på telefon. Svaren blev jag inte mycket klokare av. Polisens presscenter kunde nämligen bara upprepa den till intet förpliktigande formuleringen om att beslutet införts "mot bakgrund av terrorhotnivån". Per Engström, den polis som uttalat sig som flitigast om förbudet och till vardags jobbar med idrottsfrågor, har inte heller skingrat särskilt många dubier – däremot kan man notera att just Engström har drivit ett korståg mot pyroteknik i över tio år. Sammanfattningsvis: polisen införde förra året ett väskförbud som specifikt riktade in såg på fotboll och hockey. När detta påtalades ändrades formuleringen, dock utan några svar om varför. Sedan dess tillämpas beslutet hipp som happ – förutom på fotbollen och hockeyn. Följden? Att det blir krångligare att besöka matcher, främst för kvinnliga besökare och barnfamiljer, utan att man förstår riktigt varför. Att det faktiskt handlar om terrorhot mot just hockey- och fotbollsmatcher går inte att utesluta, men utan förklaringar och logiska luckor överallt blir förbudet svårt att köpa.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription