Stockholms fotbollförbunds röster blev avgörande när Fredrik Reinfeldt vann ordförandeskapet med liten marginal.
Det trots att AIK och Hammarby starkt opponerade sig.
Hur hänger det ihop?
Annons
I söndags valdes Fredrik Reinfeldt till ordförande i Svenska Fotbollförbundet. Men det var jämnt in i det sista. På förbundsdagen, SvFF:s årsmöte, utmanades han av Lars-Christer Olsson, som fick 111 röster mot Reinfeldts 143.
Röstberättigade på mötet var klubbarna i de två högsta serierna på dam- och herrsidan med 87 röster, samt distrikten med 259 röster. I svensk fotboll har alltså distrikten stor makt, och störst av alla har Stockholm. Distriktet, landets största, har 18 röster, vilket innebär att om Stockholm hade valt att ställa sig bakom Lars-Christer Olsson hade denne blivit vald med 129 röster mot Reinfeldts 125.
Det var också vad storklubbarna AIK och Hammarby ville att Stockholms fotbollförbund skulle göra när distriktet hade årsmöte den 7 mars tidigare i år. Sedan tidigare var det känt att distriktet ville rösta på Fredrik Reinfeldt.
– Stockholms fotbollförbund var tydliga med vem de stöttade, men jag förstod inte riktigt varför. Vi var för den kandidat som vi kände stod för våra punkter bäst. Som vi såg det var det bara en av kandidaterna som hade en programförklaring, och det var Lars-Christer Olsson, säger Mattias Fri, ordförande i Hammarby Fotboll.
Förstod ni varför de ville rösta på Reinfeldt?
– Nej, jag förstod inte riktigt varför. Det enda som de sa var att Reinfeldt var valberedningens kandidat.
Också AIK var skeptiska till att Stockholms fotbollförbund ställde sig bakom Reinfeldt utan att tydligt förklara varför.
– Jag var hela tiden kritisk mot att distriktsstyrelsen ställde sig bakom Reinfeldt med enda motivering att han var valberedningens förslag. De borde ha tagit ett eget ställningstagande och valt den kandidat som bäst tar tillvara på Stockholmsklubbarnas intressen, för det är ju Stockholmsklubbarnas intressen som distriktet representerar gentemot SvFF, säger Robert Falck, ordförande i AIK Fotboll.
Men när AIK och Hammarby lyfte frågan på årsmötet fick klubbarna inget gehör. Punkten om vilken ordförandekandidat som Stockholms fotbollförbund skulle ställa sig bakom var ingen beslutspunkt, utan en diskussionspunkt. Stockholms fotbollförbunds styrelse förklarade för AIK och Hammarby att om de ville att årsmötet skulle besluta om vilken kandidat som Stockholms fotbollförbund skulle ställa sig bakom, då var klubbarna tvungna att skicka in en motion till årsmötet. Det reagerade klubbarna på.
– Styrelsen sa att valet av kandidat inte var en beslutspunkt, men vi hade gärna sett att det togs upp som en sådan. Jag hade velat att man gjorde som vi gjorde i AIK på vårt årsmöte och tog upp punkten under “övriga frågor”, säger Robert Falck.
Motionsfristen till Stockholmsdistriktets årsmöte gick dessutom ut 1 december 2022. Vid det laget var Lars-Christer Olsson inte nominerad och SvFF:s valberedning hade inte tillkännagivit Fredrik Reinfeldt som sin kandidat. Styrelsen menade alltså AIK och Hammarby redan innan 1 december 2022 skulle ha skickat in en motion, vid en tidpunkt man alltså inte visste att Lars-Christer Olsson skulle kandidera eller att Stockholms fotbollförbund skulle ställa sig bakom Reinfeldt. En sådan kom aldrig, så det var självklart för Stockholms fotbollförbund att rösta på Fredrik Reinfeldt, menar Lars Ekholmer, ordförande i Stockholms fotbollförbund.
– Vi hade ju ingen egen nominering från distriktförbundet, men vi hade en valberedning i SvFF som valts på ett årsmöte. Den valberedningen kom fram till en kandidat. Då finns det ingen anledning för att rösta på något annat än valberedningens förslag, säger Lars Ekholmer.
Blev det någon omröstning på årsmötet om vilken kandidat ni skulle rösta på?
– Nej, det är ingen punkt på dagordningen. Om det inte finns en motion som kopplar direkt till det, då finns det inget skäl att rösta på något annat än valberedningens kandidat.
Du säger att det fanns något skäl att rösta på någon annan kandidat, men två av era medlemsföreningar uttryckte på mötet att de ville ha Lars-Christer Olsson?
– Ja, och en annan från Brommapojkarna hade förordat Reinfeldt. Karlbergs BK ville ha Caroline Waldheim. Sen var det ingen annan förening som yttrade sig på mötet. Det var de som yttrade sig på mötet, säger Lars Ekholmer.
Men även om tre av de fyra föreningar som yttrade sig på årsmötet ville ha en annan kandidat än Fredrik Reinfeldt, var det enligt Lars Ekholmer inte möjligt att låta frågan gå till omröstning. På årsmötet får nämligen bara det som står i kallelsen tas upp och beslutas om, och hur distriktet skulle rösta på förbundsdagen var en såkallad informationspunkt.
– För att det ska tas upp som en beslutspunkt måste det ha förvarnats om tydligt. Till exempel genom att man skriver en motion eller att man skriver till styrelsen att man missat motionspunkten och att man skulle vilja att det togs upp. Eftersom punkten om hur vi ska rösta på förbundsdagen inte finns i stadgarna måste man förvarna på något sätt. Det är det som är demokratins syfte.
Motionsfristen till ert årsmöte gick ut 1 december 2022. Men vid det laget var ju inte Lars-Christer Olsson kandidat och SvFF:s valberedning hade inte tillkännagett sin slutgiltiga kandidat?
– Nej, det fanns inte då.
Då är det ju svårt för AIK eller Hammarby att ta upp frågan via motion, för de visste ju varken att deras kandidat skulle ställa upp eller att ni skulle rösta på valberedningens kandidat, för en sådan fanns ju inte?
– Nej, det stämmer.
Med tanke på att Stockholmsföreningarna var splittrade i frågan, hade du önskat att ni hade haft en omröstning?
– Det är klart att man kunde ha tänkt sig det. Men inte på så kort varsel som det blev. Då måste man vara tidigare ute med att man vill ha det på det här sättet.
Nu hoppas Lars Ekholmer, som uppskattar att Fredrik Reinfeldt är stockholmare, att svensk fotboll kan enas kring sin nya förbundsordförande.
– Vi kommer fortsätta att skriva motioner och tycka till om hur vi ska driva svensk fotboll. Det hoppas jag att andra gör också. Sen tar vi demokratiska beslut och det får man förhålla sig till. Det är det som är demokratin. Ibland håller man inte med om allting. Blir det fel så får vi ta något annat beslut och rätta till det. Demokratin tar inte alltid de rätta besluten på de sätten, säger Lars Ekholmer.
