Barn leker huliganer i förskolan, minoriteter upplever oro på läktarna och våld ökar i hemmet under fotbollsmatcher.
Det är budskapet i en ny presentation från Polisen och Stockholms stad inför en kommande satsning mot risksupportrar i AIK, Djurgården och Hammarby.
Men var kommer påståendena ifrån, och hur relevanta är de?
Annons
I veckan avslöjade Dagens ETC att Polisen i Stockholm har dragit igång en operation med namnet Kontring där myndigheten ska gå mer på offensiven mot risksupportrar i AIK, Djurgården och Hammarby.
Vad operationen konkret kommer att innebära är inte klarlagt, men den är inspirerad av Operation Leo i polisregion Väst – ett arbete som har väckt starka reaktioner i Göteborg, bland annat eftersom ultrasgrupper har stämplats som kriminella gäng.
Risksupportrar är även i fokus i en så kallad samverkansöverenskommelse som upprättats mellan Stockholmspolisen och Stockholms stad. Fotboll Sthlm har tagit del av en presentation som avslöjar en del om vilka områden som prioriteras samt hur riskbedömning görs.
Presentationen har titeln Supportermiljön 2025 och visades för samverkansöverenskommelsens centrala styrgrupp den 5 mars tidigare i år. De som höll i presentationen var en trygghetssamordnare från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning samt en representant från supporterpolisen. Bland åhörarna fanns ett stort antal chefer inom Stockholms stad och Polisen.
Syftet med presentationen, som är 23 sidor lång, slås fast i inledningen:
”Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och lokalpolisområde Globen har sedan ett tag tillbaka identifierat supportermiljön som ett komplext problemområde och något som påverkar många på olika sätt. Syftet med dragningen är att presentera en lokal problembild med stadsövergripande karaktär.”
Det inledande ämnet handlar om unga i riskzoner. Den första punkten slår fast att barn leker huliganer i förskoleålder. Någon tydlig källhänvisning görs inte. Istället finns det en länk till ett inslag av feelgood-karaktär från TV4 Nyhetsmorgon där två unga Malmö FF-pojkar, tre och fem år gamla, sitter på läktaren och hejar på sitt lag.
Överlag ger presentationen ett varnande eller alarmerande intryck. I en del som handlar om otrygga platser visas Polisens statistik från ordningsläget i Allsvenskan. Statistik från någon av fotbollens aktörer, såsom Svensk Elitfotboll, redovisas däremot inte.
I ett kapitel som har rubriken ”Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer” dyker två engelska citat upp. Det ena handlar om att minoritetsgrupper är mer benägna att känna sig osäkra på matcher samt uppleva sexism. Det andra citatet handlar om att barn i våldsutsatta hem löper högre risk under fotbolls-VM.
Längst ned på samma sida står det att studier i en svensk kontext saknas.
Ett senare kapitel handlar om det lokala perspektivet runt idrottsevenemang i Johanneshovsområdet. Ett citat, vars ursprung inte framgår, handlar om hur illa polisen drabbas, medan andra aktörer får hålla sig undan när grupper ger sig på poliser och deras fordon med mera. På nästa sida står det att poliser med familjer riskerar att bli uthängda.
Presentationen avslutas med ett förslag om att tillsätta en arbetsgrupp med stadsgemensam evenemangshantering, samt en sammanfattning där supporterkulturen beskrivs som ”inte bara en ordningsfråga, utan en samhällsfråga med koppling till systemhot, unga i riskzon och otrygghet i offentliga miljöer”. Innan dess har en retorisk fråga ställts: SKA DET FÅ VARA SÅ HÄR?
Eftersom Fotboll Sthlm inte har sett själva framförandet har vi under en längre tid försökt reda ut var innehållet kommer ifrån och vad det innebär.
Sandra Holmqvist, teamledare för trygghets- och brottsförebyggande arbete hos Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, vill inte prata i telefon när Fotboll Sthlm kontaktar henne. Istället svarar hon på mejl. På frågan om var minoriteternas otrygghet kommer ifrån länkar hon till en studie som den brittiska antidiskrimineringsorganisationen Kick It Out gjorde 2023.
Studien samlar enkätsvar från 1502 kvinnor och icke-binära som har gått på fotboll i främst England och Wales. Av dem uppger 52 procent att de upplevt sexism på fotbollsmatcher. Samtidigt svarar 77 procent att de känner sig relativt trygga.
Sandra Holmqvist hänvisar sedan till en annan studie angående våldet i hemmet. Den studien är också brittisk och gjord av välgörenhetsorganisationen NSPCC som arbetar med barns rättigheter. Underlaget visar att risken för barn i brittiska hem ökade – att döma av antalet samtal till NSPCC:s hjälplinje – under Rysslands-VM 2018, vilket förklaras med högre nivåer av stress, alkohol och gambling.
Fotboll Sthlm ställer därefter följdfrågor via mejl till Sandra Holmqvist.
Vilken är källan till att barn leker huliganer i förskoleålder?
”Våra interna lägesbildsforum och däri kommunala förskolor.”
Hur användes TV4 Nyhetsmorgon-klippet som det länkas till?
”Syftet med sliden är att visa att barn och unga påverkas av det de ser och hör. Klippet kan för vissa verka trivialt, men det visar samtidigt tydligt hur tidiga beteenden formas. Fotbollen är en viktig mötesplats, och stadens ambition är att alla – inklusive barnfamiljer – ska kunna gå på matcher i en trygg och positiv miljö. Fotbollsarenan speglar samhället i stort. Det som händer utanför arenan följer med in, och det som sker på arenan kan också påverka beteenden i andra miljöer där barn och unga vistas, som skola och fritid. Därför behöver vi tillsammans bidra till trygga sammanhang för barn och unga – både på arenan och i deras vardag. Även om många av oss inte arbetar direkt med evenemang, har vi en viktig roll i det förebyggande arbetet och då behöver vi förstå barn och ungas uppväxtarenor. Genom vårt ordinarie uppdrag kan vi bidra till goda förebilder och trygga miljöer där barn och unga utvecklas positivt.”
Sandra Holmqvist lägger, angående de brittiska studierna, till:
”Forskning/undersökningar/underlag i svensk kontext saknas, vilket är viktigt att ha med sig. Men internationell återkoppling kan indikera att det också finns andra indirekta riskfaktorer vi behöver arbeta förebyggande med i våra verksamheter – för att bidra till en bättre kultur.”
Fotboll Sthlm har också fått kontakt med den andra parten bakom presentationen, det vill säga Globenpolisen. Den som uttalar sig är lokalpolisområdeschefen Kristoffer Olofsson.
– Underlaget som du hänvisar till är från en presentation där vi tillsammans med stadsdelen vill förstå problemet tillsammans. Det är en viktig del av vår samverkan. Jag skulle säga att bland det viktigaste som vi jobbar med är brottsutsatta platser, säger polischefen.
På frågan om att barn leker huliganer i förskoleålder vill Olofsson inte kännas vid formuleringen.
– Just den formuleringen känner jag inte till, jag kan inte riktigt härleda den. Men det som vi har tittat på i underlaget är att kopplat till idrottsevenemanget ser vi problematik i risksupportermiljö. Det har i sig inget med fotbollen att göra, utan individer som vi bedömer är återkommande antingen i allvarligare ordningsstörningar, skadegörelse och våld. Det i sig är något som vi som samhälle inte vill ha våra barn och unga i. Det är fokuset. Vilka åtgärder behöver vi som polis, samhället i stort och inte minst skola och socialtjänst ta? Vad behöver man vara uppmärksam på för att våra unga i samhället inte ska fara illa eller hamna snett?
Där det står att barn leker huliganer i förskoleålder är källan en TV-länk där två Malmö FF-killar, tre och fem år gamla, är med på Nyhetsmorgon efter att ha suttit på läktaren och sagt roliga kommentarer. Då blir jag överraskad över att de dyker upp i det här sammanhanget. De förefaller kanske inte vara ett exempel på risk utan snarare på det som är bra och kul med fotbollen.
– Jag tror inte att du ska dra för stora växlar på det. Snarare kopplat till vad det än är för subkultur så finns det just kultur. Det där kan påverka unga, det är nog mer ett uttryck för det. Det som man gör i en vuxenvärld påverkar barnen. I de flesta fall är det en positiv påverkan och det är därför som man vill ha vuxennärvaro. Men i vissa fall är det inte det. Det som vi vill trycka på i vår samverkan, och jag som polis, är att det ska vara tryggt och säkert för alla, och inte en arena där unga far illa eller kanske till och med socialiseras in i något som är destruktivt. Det är få som det handlar om, men det finns ändå där. Just det här ska du kanske inte dra för stora växlar av eftersom det inte var en rapport, utan det är ett sätt att öka medvetenheten om hur saker hänger ihop.
Kristoffer Olofsson säger sig heller inte känna till studien om våld i hemmet under fotbolls-VM.
– Ja, men återigen, hela underlaget har ju syftat till att sätta det här i en kontext. Och att det finns problematik kopplat till subkulturer på olika sätt. Subkulturer som också till sin natur är våldsbejakande. Eller att det finns individer som är våldsbejakande. Som söker konflikter. Och att också kunna sätta det i en kontext som man behöver vara uppmärksam på. Jag själv har heller inte sett en sådan studie i svensk kontext så det kan jag inte uttala mig om. Det som vi tittar på hos oss är kontexten som vi har framför oss och då är bedömningen att det finns risk att unga far illa.
Men om vi pratar om kontext: Det väl viktigt att sätta den specifika kontexten och inte en internationell studie som rör någonting annat?
– Ja, men här har man plockat olika delar som visar att det görs forskning, man tittar på problematik kopplat till våld och subkulturer som samlas runt fotbollen. Det är bara ett sätt att visa att man kan titta på det från olika aspekter. Vi själva har inte gjort det, men det kanske man ska göra. Det vi tittar på lokalt är hur det här påverkar unga i vårt lokalsamhälle. Vi har inte haft någon specifik samverkansöverenskommelse eller inriktning, utan mycket kopplat till fotbollen har varit väldigt avgränsat till matchdagar då det är problem med ordningsstörningar och stora folksamlingar med allt vad det innebär. Att vissa platser upplevs som är otrygga. Men vi ser också att vi måste jobba med det fenomenet i ett större perspektiv och mer långsiktigt. Vi vill göra det med klubbarna. Vi vill göra det med skola och socialtjänst som är fenomenala på att uppmärksamma unga i tid. Det är bara ett första steg om att det finns en problematik. Det är ingen fördjupad studie och det är inget beslutsunderlag.
Jag får känslan av att man mest sökt efter problem med fotboll och supportrar i allmänhet och tagit in det. Om man nu skriver att barn leker huliganer i förskolan och att våldet i hemmet ökar i en internationell kontext under fotbolls-VM.
– Men det blir taget ur sitt sammanhang. Jag tycker att det är svårt att prata om fotboll eftersom det inte har med fotbollen att göra, utan att det handlar om subkulturen. Vår ambition som polis är att verka för trygga och säkra evenemang. Trygga för alla, inklusive barnfamiljer, och det jobbar vi tillsammans med arrangörerna med. Men vi ser också att det finns individer i den miljön av andra anledningar och det upplever jag inte är en sund miljö för unga.
Upplever du att fotbollsklackar är en otrygg miljö?
– Nej, det gör jag verkligen inte. Fotbollen är en fotbollsfest och den absoluta majoriteten som går på fotbollen är där för folkfesten och laget som man vill se nå framgång. Det är en fantastiskt fin kultur. Men det finns en liten, liten del i det som ägnar sig åt andra saker. När vi gör en bedömning av en risksupporter är inte det godtyckligt, utan individer som återkommer med ordningsstörningar, våld och andra brott som inte har med fotboll att göra.
Det förstår jag, men förstår du mina invändningar? Att man riskerar att misslyckas med effektivitet och träffsäkerhet när materialet tas vidare om man blandar all möjlig problematik?
– Jag blir väldigt glad över att du tycker på det sättet, att det ska vara träffsäkert och lyckat. För det är ju det samhället vill och vi som polismyndighet tillsammans med staden. Jag tänker att när vi ska titta djupare på detta med staden så är detta inget beslutsunderlag utan vi behöver fördjupa oss tillsammans. Detta har bara tagits fram för att belysa att det finns olika typer av problematik kopplad till risksupportermiljöer.
Nej, men samtidigt har den tagits fram av staden och polisen.
– Ja, i samband med ett samverkansmöte för att belysa att det finns problematik. Som jag uttryckte mig tidigare: vi tittar på flera delar i samverkan. Men unga i risk är så otroligt angeläget att jobba med och det är där vi som samhälle behöver sätta in våra största resurser. Och då är det en liten del som man kan koppla till risksupportermiljö.
Att minoriteter överlag känner sig otrygga under matcher, vilket underlag finns det för det?
– Jag känner inte till det, jag kan inte kommentera det. Jag har själv inte sett det.
Det står att underrepresenterade grupper, inkluderat etniska minoriteter, HBTQ-personer och funktionsnedsatta fans, liksom yngre supportrar, har en större tendens att känna sig otrygga och uppleva sexism i fotbollsmiljön.
– Jag känner inte till det, det behöver jag fördjupa mig i i så fall. Men det jag kan konstatera är att det finns individer som känner sig otrygga på offentliga tillställningar. Det ska man inte behöva göra, det är helt oacceptabelt.
Så är det ju. Samtidigt visar Svensk Elitfotbolls trygghetsmätningar goda siffror om att en absolut majoritet känner sig trygga under fotbollsmatcher.
– Visst är det väldigt glädjande att höra?
Ja, men jag tänker att den typen av studier borde kanske vara med i den här typen av presentation istället för att ta lösryckta citat som kanske inte har så mycket med saken att göra?
– Ja, men då faller vi tillbaka på att just det här underlaget inte är någon rapport utan tagits fram för att belysa att det finns problematik kopplat till risksupportermiljön. Vårt fokus är att det ska vara trygga och säkra evenemang tillsammans med klubbarna. Jag noterar också att det blir lugnare och säkrare och det beror sannolikt på att vi gör ett proaktivt och positivt arbete. Detta underlag har belysts i vår samverkan att det finns problematik. Ska vi behöva titta djupare och göra något ytterligare för att man ska känna sig trygg på platsen och att unga inte ska fara illa? Jag delar din bild av att det har blivit bättre och lugnare, och det är hela ambitionen.
