Lucka 14! Idag har vi ringt upp David Boo Wiklander som hade en händelserik sejour i Hammarby för fem år sedan. [the_ad_group id="568"] Namn: David Boo Wiklander Ålder: 37 år Spelade i Hammarby: 2016 Position: Mittback Var bor du? – Jag bor i Lerum utanför Göteborg. Vad gör du? – Jag förvaltar pengar till idrottare. Majoriteten är fotbollsspelare men jag har även lite andra idrotter också, som golf och friidrott. Vilken roll spelar fotbollen i ditt liv? – Inte så stor. Jag är inte aktiv mer än att jag sitter med i någon styrelse i Lerum för de minsta kidsen. Men jag hjälper som sagt spelare och då tappar jag inte helt utan följer alla olika ligor ute i Europa men även Allsvenskan. Vad har du för andra hobbies? – Det är placeringar av pengar som tagit över mitt intresse, jag lever lite med jobbet. Träningsmässigt blir det lite padel och styrketräning för att hålla igång. Du har gått in i padel som alla andra? – Ja, men jag har inte enbart idrottare som klienter. Det har kommit mycket entrepenörer och privatpersoner som äger bolag som är intresserade av idrott och då hjälper jag dem också. Då är padelbanan ett stort nätverk. Vilket är ditt bästa Hammarby-minne? – Jag fick lämna under rätt så tråkiga omständigheter, men det var också det mest positiva då jag kände ett otroligt stöd från alla supportrar. Det som hände var att mittbackens åtta månader gamla son, Gustaf, blev sjuk och inlagd på sjukhuset. Familjesituationen gjorde det omöjligt för Boo Wiklander att spela kvar i Stockholmsklubben. – Jag missade ett antal omgångar i slutet av säsongen, men det stöd jag fick var absolut det bästa. Det är en otrolig kultur runt laget som även kan hjälpa till i andra situationer. Fotbollsmässigt lyfter Boo Wiklander framförallt sin mittbackspartner som han spelade bredvid under tiden i klubben. – Jag fick spela med otroliga spelare runt omkring mig, men extra roligt har det varit att se Joseph Aidoos utveckling där han gått från en liten grabb till att ta klivet ut i Europa. – Det är lätt att säga i efterhand men potentialen fanns ju där. Både fysiskt och fotbollsmässigt, men sådan utveckling är också fantastisk. Det var lite därför som jag spelade vidare på slutet, att få uppleva sådana resor. Vilket är ditt värsta minne? – Att vi spelade med kniven mot strupen. Vi hade några tunga resultat emot oss även om vi spelade bra ibland. Sedan var det jätteroligt att vända på steken och fixa kontraktet. Vilken var den bästa lagkamraten som du hade i Hammarby? – Kennedy Bakircioglü. Det är lätt att ha förutfattade meningar om honom, med tanke på just hans status i klubben, men han brydde sig verkligen om andra i föreningen. Allt från knattar till lagkamrater och även personal på kansliet. – Han överraskade otroligt positivt och är en fantastisk vän och lagkamrat. Det är imponerande hur han har fötterna på jorden. Hur mycket följer du Hammarby idag? – Jag brukar säga att jag har förmånen att kunna heja på tre lag i Allsvenskan – IFK Norrköping, IFK Göteborg och Hammarby – så jag hejar på dem som vinner. Jag kollar inte på alla matcher, men jag ser hyfsat mycket. Vad säger du om Hammarby i år? – Det är lite synd att man inte får till det fullt ut med tanke på vilka spelare som man har. Sedan tror jag att det var en utvecklande tid att spela utan publik för dem. Det är alltid positivt att ha supportrarna i ryggen, men det kan också bli en belastning. Vad önskar du dig i julklapp? – De som känner mig vet att jag älskar kaffe. Jag har önskat mig en en gammal kaffekokare som man kan sätta över öppen eld. Nu har man börjat vara ute i skogen lite mer med tanke på covid, så då är det mysigt att kunna brygga sitt kaffe på elden. Är du en kaffenörd? – Det får man nog säga.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier