När Djurgården tryckte in 3-0 mot ÖSK var matchen redan död. För Emmanuel Banda betydde däremot målet allt. Efter elva tunga månader fick mittfältaren äntligen jubla. Mycket tack vare sin "bror", Edward Chilufya. [the_ad_group id="567"] Matchklockan visade tre minuter av ordinarie tid i mötet mellan Djurgården och Örebro SK. Hemmalaget hade redan en betryggande ledning med två bollar när Rasmus Schüller återigen vann bollen på mittplan och drog igång ett ytterligare anfall. Emmanuel Banda som fått instruktioner att fylla på i offensiven klev över den vita linjen in i Örebros straffområde. Han saktade ner, hittade en yta bakom gästernas Michael Almebäck vars blick var riktad ut mot Haris Radetinac som hade bollen på högerkanten. Banda tog emot inlägget på vänsterfoten samtidigt som läktarna tystnade. När Almebäck hunnit vända sig om var bollen redan i mål. Överlycklig sprang Banda ut mot Slakthuskurvan där lagkamrat efter lagkamrat snabbt var framme för att gratulera 23-åringen. Ett par stenar såg ut att falla från hans axlar. – Det var underbart. Personligen betyder det här verkligen mycket för mig och ger mig en möjlighet att fortsätta vara positiv trots en tuff säsong, berättade han efteråt. På bänken syntes en stor glädje över att just varit Banda som fått vara framme och tryckt in bollen i mål. Kim Bergstrand rusade fram och applåderade samtidigt som Thomas Lagerlöf gick fram till den utbytte Edward Chilufya och lade en hand på hans axel. – Det var fantastiskt att se honom göra mål. Emmanuel har varit bänkad tidigare och idag är jag väldigt glad för hans skull. Vi är som bröder, berättade Chilufya efteråt. Efteråt lyfte Lagerlöf Bandas inhopp i matchen. – Det var ett jättefint mål. Han är bra i speluppbyggnaden och tar sig även in i boxen, det har vi tjatat om som tusan inför den här matchen. Sedan är det bra att Emir (Kujovic) sätter ut en bra passning till Haris så han kan sätta in bollen på ett tillslag till Banda innan ÖSK hinner kommer rätt. [caption id="attachment_56603" align="alignnone" width="1000"]

Emmanuel Banda firar sitt mål tillsammans med Magnus Eriksson.[/caption] Det var ifjol som mittfältaren presenterades av Djurgården under vintern, bara några veckor innan coronapandemin slog till mot världen. Publiken uteblev från matcherna, likaså Banda som först fick debutera i Allsvenskan först i den tionde omgången. Under förra sommaren såg allt ut att peka uppåt för Banda. Mittfältaren fick mer och mer speltid och i augusti startade han i den första CL-kvalmatchen borta mot Ferencvaros. Då var olyckan framme redan efter tolv minuter då han tvingades utgå efter en smäll mot foten. – Det har varit en jobbig tid sedan dess. Alla vet att skador är en del av sporten, men det var väldigt oturligt att det kom under en period då jag verkligen trodde att mina prestationer var på väg uppåt. När jag väl var tillbaka var säsongen nästan över. I höstas blev det bara en match för mittfältaren. Även i år han det varit svårt att få speltid hos den allsvenska serieledaren. – Under försäsongen hade vi ett par träningsmatcher där jag inte spelade på den nivån som jag borde ha spelat på. De andra killarna var bättre än mig och har verkligen tagit sina chanser. Laget har gått från noll till hundra under de inledande matcherna och det har varit tufft på ett personligt plan. Den ödmjuke 23-åringen säger samtidigt att han förstår tränarnas val att låta andra spelare gå före honom i laguttagningarna. – Det går inte att bli upprörd då laget presterat på den högsta nivån. Jag får bara jobba tio gånger hårdare än vad de andra gör. Ibland har jag till och med varit utanför truppen, men jag har fortsatt jobba på och känner att jag är på rätt väg. Hur mycket har Edward Chilufya betytt för dig under den här perioden då du inte fått spela? – Han har varit briljant i de matcher som vi spelat och varje gång han presterar och gör mål får jag ett lyft. Min känsla är att om han kan göra det så kommer min tid också att komma. Jag blir motiverad av att se honom göra underbara saker. Hemma i deras lägenheten som de två delar har de två zambierna fortsatt att stötta varandra. – Edward pratar med mig och säger att min tid kommer att komma. Det var samma sak under fjolåret. Vi försöker att göra varandra bättre. Chilufya utvecklar: – Vi stöttar varandra efter varje match. Det är som ett brödraskap, vänskap och en familj. Du måste stötta din bror till slutet av dagen. Även om man själv gör det bra måste man hjälpa varandra till 100 procent. Bristen på speltid i Djurgården är inte Bandas första motgång i karriären. Mittfältaren kom till klubben efter en jobbig tid i Belgien där han blev utfryst av sin förra klubb, KV Oostende. Han poängterar dock att den jobbiga tiden i Djurgården ändå varit något helt annat. – Den här klubben är mer som en familj där alla pratar med dig och muntrar upp dig. Bosse (Andersson) kommer hela tiden fram och snackar, även tränarna. I Belgien var det annorlunda, där pratade ingen med mig och det var riktigt deprimerande. [caption id="attachment_56605" align="alignnone" width="1000"]

Emmanuel Banda och Edward Chilufya efter segermatchen mot Örebro SK.[/caption] Under de senaste veckorna har tränaren Thomas Lagerlöf upprepat sig som en hackig vinylskiva då han gång på gång lyft fram Bandas utveckling under sommaren. Chililabombwesonen menar själv att hans semester hemma i Zambia under uppehållet gav honom en nödvändig tankeställare. – Det var väldigt viktigt för mig att få åka hem, träffa min familj och verkligen reflektera över saker och ting. När jag kom tillbaka till Sverige hade jag insett att det enda sättet för mig att få speltid är att verkligen göra mitt bästa hela tiden och det har jag gjort sedan dess. Banda berättar om sina vänner hemma i Zambia som varje vecka sitter följer Djurgårdens matcher via tv:n. I alla fall slutet av matcherna. – De brukar skämta med mig om att de slår på tv:n i den 75:e minuten, det är då jag brukar få komma in, säger han och skrattar. – Efteråt hör de alltid av sig med tips på vad som hänt och vad jag skulle gjort istället. Allihop hjälpte mig när jag var hemma. Vad lärde du dig när du var hemma under sommaren? – Ingenting, men mina vänner sa bara till mig att ta det lugnt och verkligen njuta av varje träning. Nu njuter jag mer på planen och tränar mycket bättre med ett klarare huvud. – Jag pratade även med mina mentorer som uppmuntrade mig och sa att det inte alltid är en lätt resa när man spelar fotboll. Ibland måste man inse det och lyfta på huvudet. Det är det jag håller på med. Vad menar du med mentorer, vilka är det? – Jag har en kille hemma i Zambia som tittar på en hel del fotboll. Han ser också alla mina matcher och har följt mig sedan 2016. Det som är bra med honom är att han alltid är ärlig och säger när jag spelat riktigt dåligt och sedan när jag varit bra. Banda berättar att han och hans mentor har en app med data från alla träningar nere på Kaknäs som de analyserar ihop. – Han brukar peka ut saker som jag gör dåligt och som vi ska jobba vidare på. – Sedan har även tränarna i Djurgården varit där för mig under den här tiden. Varje gång jag gör något fel är de på mig och säger vad jag ska göra och inte göra. Det börjar gå bättre och bättre för mig då jag får bra feedback, även från mina lagkamrater. Vad är det som du behöver förbättra? – Förra säsongen sa tränarna åt mig att jag förlorade för mycket boll när jag inte hade någon press på mig. Däremot när jag fick press på mig så tappade jag aldrig bollen. Det har jag försökt att jobba på och verkligen fokuserat på det. – Jag har även jobbat på det defensiva, var jag ska vara när laget är i försvarsställning. Vi tittar mycket på video för att se vad exakt jag gör för fel. Vem har kommit med bäst tips, dina vänner hemma i Zambia eller Chilufya? – Jag får nog säga Chili. Han lever med mig varje dag och vet när jag är upprörd. – Vid de tillfällena respekterar han mig, pratar inte och känner av när jag behöver tid att lugna ner mig. Han känner mig så pass väl att han vet exakt när jag är upprörd över saker som hänt på träningarna. [caption id="attachment_56607" align="alignnone" width="1000"]

Alla lagkamrater var framme och gratulerade Banda efter hans mål.[/caption] Berätta om ditt mål, hur upplevde du det? – Det jag tyckte om var att jag fick avsluta med min högerfot. Det var nog blott mitt andra mål i karriären som jag gjort med fel fot. Mina vänner brukar skämta om att jag bara använder den foten när jag är ute och promenerar. Banda skiner och det märks tydligt vad en framgång – oavsett målets betydelse för själva matchen – verkligen ger effekt för honom som person. – Det här mer mig ett starkare självförtroende. Efter målet kunde vi bara hålla i bollen och kontrollera tempot i matchen. Att få sätta dit 3-0 tog verkligen bort all press från oss. Har du fått några meddelande från dina vänner? – Ja, min telefon slutar inte att vibrera. När jag kommer hem ska jag sätta mig och svara allihop, jag har inte hunnit med det än. LÄS MER: Från Chililiabombwe till Stockholm – möt Emmanuel Banda

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier