Toppstämning på matcherna och krögare som bjuder på notan. Peter Therkildsens förväntningar på tillvaron i Djurgården har infriats. [show_ad id=1] Det var i slutet av februari som Peter Therkildsen blev klar för Djurgården. I 3–0-segern mot IFK Göteborg, efter bara några pass i blårandigt, kom också debuten. Sedan dess har Therkildsen kommit in i vardagen på Kaknäs. Det har övriga spelare i Djurgården fått känna på. På DIF-träningar är det inte ovanligt att se Peter Therkildsen gå in tufft i dueller mot lagkamraterna. – Jag vet inte om jag är så tuff egentligen, skrattar dansken när ämnet kommer på tal. – Jag kan vara aggressiv i min press, men det tänker jag att många är. Flera andra i Djurgården är också aggressiva i pressen, så jag tror inte att det är någon extra fördel, men jo, det stämmer att jag kan vara aggressiv i spelet. Hur tuff är du på träning jämfört med på match? – Det är till stor del samma sak. Man tränar som man spelar. Jag försöker vara aggressiv, också på träningarna. Då kommer det sedan naturligt i matcherna. Peter Therkildsen växte upp i den lilla staden Köge på Själland. Han spelade också i den lokala klubben HB Köge, som då låg i andradivisionen, men fick inte chansen i a-laget när det var dags att bli senior. – Där och då var det ju tufft, självklart. Men det är så det är, det är många unga fotbollsspelare som går igenom perioder då man helt enkelt inte har nivån. Andra gånger så är det tränaren som inte uppskattar en. Jag kände där och då att jag var bra nog och att jag hade nivån, men jag fick inte chansen. Vad ska man säga? Lyckligtvis fick jag chansen i Nästved istället. Därefter gick det ju hyfsat fort. Var du samma sorts spelare då som nu? – Jag tror att det är många saker som är likadana. Grundelementen är likadana. Jag ser mig själv som en vaken spelare som ska vara klok på plan. Jag är inte nödvändigtvis den snabbaste eller den starkaste, men jag försöker vara smart i mitt spel, vara aggressiv och ta goda beslut. Det är mycket som är likt, samtidigt som jag har blivit otroligt mycket bättre också på många parametrar, känner jag. Självklart är jag en bättre version av mig själv än på den tiden. Därefter blev det Nästved i en säsong innan Therkildsen fick chansen i högstaligan, då i AC Horsens där Therkildsen spelade mittback, striker och ytter ("det var mycket simpel fotboll i Horsens", minns DIF-spelaren). Efter en säsong i Horsens gick han sen till FK Haugesund i Eliteserien. – Jag har utvecklat en del. Jag har blivit bättre med boll, bättre på alla små delar i spelet, som att orientera mig och ta bättre val. Märka när man ska skicka vidare bollen och när man ska hålla den, allt som har med tempot att göra. Jag har självklart också blivit bättre i duellspelet. Alla de små sakerna har blivit finputsade. Jag tycker att jag tagit några steg i min karriär och vill gärna fortsätta med det. Det var framförallt i FK Haugesund som Peter Therkildsen växte ut till en spelare för hög skandinavisk nivå, berättar han. Han var lagkapten sista året och räknade inför det här fönstret med att det skulle finnas intresse. Djurgården hörde av sig efter att de internationella fönstren stängt, och det kändes rätt med en gång. – Det var en no-brainer när de hörde av sig i februari, säger Therkildsen. Vilka referenser tog du på Djurgården? – Jag kände ju redan till Djurgården och de andra toppklubbarna i Sverige. Det pratas det en hel del om, med supporterkulturen som finns i Sverige. Stockholmsklubbarna, Malmö och IFK Göteborg är lite samma typ av klubbar som Bröndby och FCK, och det ville jag väldigt gärna vara en del av. Det är traditionsklubbar. Djurgården visste jag var en storklubb och en toppklubb, dessutom från Stockholm. De tre sakerna triggade mig mycket. Men omställningen från Haugesund med 46 000 invånare till Stockholm är förstås stor. Att fotbollskulturen i storstaden märks av i vardagen på ett annat sätt än i Therkildsens tidigare klubbar har han också fått känna på. När han, Tobias Gulliksen och Deniz Hümmet i veckan skulle gå ut och äta på restaurang hamnade de, efter tips från Peter Kisfaludy, på ett ställe där krögaren var djurgårdare. – Jag betalade inte själv. Jag vet faktiskt inte om det var någon av oss spelare som betalade, jag fick bara veta att det löste sig i alla fall, skrattar Therkildsen. – Jag tror att vi fick den första gratis. Men självklart ska vi betala. Känner man sig som en stjärna när man kommer till en stor stad och kan gå ut och äta gratis? – Nej, det är mer att det är väldigt fint och vänligt gjort av dem. Jag vet inte om man känner sig som en stjärna, men det var otroligt fint gjort av dem. Det ger en lust att komma tillbaka. Mot IFK Göteborg fick också Peter Therkildsen känna på trycket på Tele2 när Djurgården spelar hemmamatch. Han hoppade in i 85:e minuten och stod på plan när Besard Sabovic lyfte in 3–0 från egen planhalva. – Det kändes bra att få några minuter. Jag fick komma in framför en fantastisk publik, den ser jag fram emot att spela framför igen. Jag hoppas att vi kan skapa fler fina minnen från Tele2. Kändes det som du trodde att det skulle göra? – Ja, det tror jag. Jag hade stora förväntningar och de blev infriade. Det var fantastisk stämning där inne, en fet match. Vi vinner med 3–0, dominerar, är det bättre laget... Det var en fantastisk upplevelse.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription