Abdul Abdulmalik har på kort tid blivit en favorit bland Djurgårdens supportrar.

Detta trots att engelsmannen bara har gjort ett kortare inhopp.

– Det är fler supportrar här och mer högljutt än i England, säger han.

Annons

På kort tid – han hann knappt snöra på sig skorna – har Abdul Abdulmalik blivit en blårandig supporterfavorit. Mot Haninge kom det högsta jublet när engelsmannen hoppade in, och supportrarna ropade hans namn när Djurgården fick straff.

– Det var härligt. Det var första gången jag spelade framför supportrarna, säger nyförvärvet och fortsätter:

– Det är fler supportrar här och mer högljutt än i England. I går såg vi fyrverkerier och bengaler. Det är helt nytt för mig.

I andra halvlek vecklade DIF-supportrarna ut en lång, lång banderoll med yttern fullständiga namn, Abdulsabur Oluwatosin Olubukola Alao Oladipupo Abdulmalik.

– Jag såg deras banderoll efter matchen. Min fru tog en bild på den och visade mig. ”Wow”, tänkte jag. Hur de fick plats med alla namn förstår jag inte. Men det var kul att se.

Du har på kort tid blivit lite av en kultspelare här. Hur är det?

– Det är förvånande. Jag har ju knappt spelat. Det var en härlig upplevelse när de sjöng för mig.

Inför övergången till Djurgården skrevs det mycket om 23-åringen i engelsk press. Boreham Wood höll hårt i honom, samtidigt som klubbens ordförande riktade kritik mot både Djurgården och spelaren. Abdulmalik berättar att det var en jobbig period

– Det var stressigt, jag ska inte ljuga, säger han och funderar länge innan han fortsätter:

– Jag har lagt det bakom mig och är bara glad över att vara här.

Är du besviken över hur klubben hanterade övergången?

– Nej. De behöver förhandla och komma fram till vad som är bäst för dem. Det sa de hela tiden till mig under alla möten. I slutändan lämnade alla glada.

Men det gick så långt att Abdulmalik till slut träningsvägrade för att få igenom en övergång.

– Jag kände att om jag hade tränat eller spelat en match fanns risken att bli skadad. Det hade kunnat påverka min karriär negativt. Så jag satte mig ner med personerna i min närhet och vi bestämde oss för att det var bäst för mig där och då.

I och med flytten till Djurgården väntar en ny utmaning för Abdulmalik. Det är första gången han bor och spelar utanför England.

Han började karriären i Fulham som sjuåring, men släpptes fyra år senare. Därefter hoppade han in och ut mellan olika lokala lag innan Millwall fick upp ögonen för yttern. Han fick provträna med klubben i två månader och belönades sedan med en plats i akademin.

Abdulmalik menar att motgången i Fulham stärkte honom som spelare.

– Jag insåg hur viktigt det är att vara i en akademi. När jag spelade med de lokala lagen märkte jag att nivån inte var densamma. Så jag ville tillbaka till en akademi. Jag uppskattade därför tiden i Millwall. Det hjälpte mig.

– Att få en tidig motgång, i en ung ålder, hjälpte mig att prestera bättre