Ett naivt mittfält, en rondo som gick våldsamt fel och en målvakt som gjorde dubbla missar. Sedan? Enter cupspecialisterna Hammarby. [the_ad id="69588"][the_ad id="69590"] Loret Sadiku är inte spelklar och Rikard Norling tycks av någon anledning blivit mer skeptisk till defensiva mittfältare sedan han bytte 5-3-2 till 3-4-3 som favoritformation under vårvintern 2020. Följd: när Bajen och Peking möttes i cupkvartsfinal spelades det boll med naiva mittfält. När IFK Norrköping gjorde 0-1 hade Hammarby tappat boll vid offensivt straffområde, och eftersom Nahir Besara befann sig i ingenmansland, Jeppe Andersen gick bort sig och Darijan Bojanic inte hängde med fick Jonathan Levi öppna landskap. Jonathan, som trivs bäst i öppna landskap, sprang 60 meter utan att bli pressad och hittade fram till Totte Nyman som stötte in bollen under en tafatt Oliver Dovin. En stund senare trasslade Hammarby till det något oerhört vid ett uppspel, det var en rondo-gone-horribly-wrong och till slut låg bollen bakom en olycklig Dovin. Målskytt igen: Totte. Syndabockar igen: Jeppe och Oliver. Saknades igen: Loret. Vid tillfället såg IFK Norrköping hur fina ut som helst, deras man-mot-man-press bet precis såsom Norling önskar, men vi som har följt Norling på senare år vet att saker och ting kan svänga fort. För visst kan den ovanliga spelstilen paralysera motståndarna, men den kan lika gärna falla igenom i sekvenser, och så plötsligt kan attraktiva ytor uppstå från ingenstans. Efter 0-2-målet visslades och buades det från läktarna, och kanske gav det hemmalaget en välbehövlig känsla av desperation, för där någonstans bestämde sig Hammarby för att göra det svåra enklare: springa mer, tänka mindre, spela Selmani-fotboll, och snart kom reduceringen då just Astrit med en sällsynt välriktad skottpassning träffade Besaras högerfot. 1-2. Hammarby var inne i matchen, och jag (man?) fick genast den där välbekanta känslan av att: jo, visst kommer det att gå vägen för Bajen. Till slut kommer IFK Norrköping inte stå emot. Momentum hemmalaget, för att tala hockeyspråk, när visslan gick för periodpaus. Mycket riktigt: i början av andra halvlek öste Hammarby på i samma stil. Williot Swedberg, som främst spelade som falsk nia – en lösning som får det att vattnas i munnen på en taktiknörd – träffade ribban innan Besara vann mark och spelade fram Bojanic med precision. Att avslutet styrdes in var tursamt, men att kvitteringen föll var ingen slump, inte bara sett till matchbilden. Spelar man med Bojanic och Besara bredvid varandra utan ett ankare bakom kommer man bli utsatt för kontringar, men man kommer också ha två kreativa krafter som sällan ser på ett allsvenskt innermittfält, och i eftermiddag var båda på spelhumör. Hammarby... fortsatte. Strax därefter fick de en straff till skänks när ex-bajaren Jean de Brito fick hjärnsläpp och tacklade ner Selmani i straffområdet bara några sekunder efter han gjort det samma med Bojanic (det borde varit straff redan i förstaläget). Selmani tvekade inte. 0-2 hade blivit 3-2 och så var det karneval på läktarna. IFK Norrköping gjorde vad de kunde för att komma tillbaka under den sista halvtimmen, bland annat slog inhopparen Eman Markovic ett antal småfarliga inlägg, men det kändes ändå som att luften hade gått ur dem, att de mer eller mindre var ett slaget lag redan vid kvitteringen. Målvakten Oscar Jansson kutade upp på slutet och skapade jättekonstig energi, men något avslut på mål kom inte i slutminuterna. Vi ska också lägga till en sak i analysen då IFK Norrköping försökte forcera: Loret Sadiku spelade de sista 20 minuterna. Utan att briljera gav han välbehövlig stadga till sitt nya lag. Om vi slänger in de vanliga reservationerna om skador och oförutsägbara händelser tror jag att Loret kommer bli en nyckelspelare så fort han kommer i form. En smartare värvning än så tror jag knappt att Hammarby kunde ha gjort, sett till spelartyp och spelarkvalitet. Nästa helg spelas semifinalen mot Elfsborg och vi vet redan att Hammarby är favoriter till att gå till final. Fjolårets allsvenska fyra är alltid ett svårspelat motstånd men hemmaplan, publik utan restriktioner och nyvunnen status som cupspecialister talar för Bajen. Jag har inte formulerat en färdig teori om orsaken, men sett till fjolårets insatser i svenska cupen och Europa verkar just utslagsmatcher passa den här Bajenupplagan ovanligt väl.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription