Supportrarna som ropade på Bartosz Grzelaks avgång stod för månadens sämsta analys. Rikard Norling, som dök upp från ingenstans, stod för den bästa. Den förre AIK-tränaren satte fingret på varför hans efterträdare träffade rätt när det gällde som mest. [the_ad id="69588"][the_ad id="69590"] Bästa möjliga lottning för AIK. Igen skulle kunna man kunna säga. För sannolikt är Slovacko det svagaste laget som man kunde möta i playoff och så länge de inte skräller mot Fenerbahce blir det den lilla tjeckiska klubben som väntar där. För AIK:s del gäller det att inte gå händelserna i förväg, men vi som står på utsidan kan konstatera att ett traumatiserat Vorskla Poltava i dubbla matcher i Stockholm, följt av KF Shkëndija från en av Europas lägst rankade ligor och troligen Slovacko nog är en så enkel väg som man kan få som oseedat lag. Man brukar ju stöta på minst ett lag där man är klara underdogs, även när det gäller Europa Conference League. Om det däremot blir Fenerbahce är det en annan historia… Att lotten förmodligen föll till AIK:s fördel kändes på något sätt givet, för det följde den typiska dramaturgin runt klubben. Just nu går det bra och i AIK finns inga mellanting. En bit in på säsongen var tongångarna smått lyriska, men efter uppehållet kom en formsvacka och en sällan skådad supporterstorm. Efter 1-1 mot Degerfors och 0-1 mot Mjällby skreks det på sina håll att Bartosz borde få kicken (och spelare tvingades stänga ner sociala medier-konton). Efter 2-3 mot Vorskla Poltava i den första matchen var det lika upprört, ni som scannat sociala medier eller forum vet vad jag talar om. Men AIK har samlat ihop sig, i vanlig ordning, på slutet och marginalerna har varit deras bästa vänner. 1-0 mot Kalmar räddades av Kristoffer Nordfeldts fingertoppar i slutminuten, 3-2 mot Värnamo bärgades efter två Tihitavlor när det såg som mest kritiskt ut. 2-0 mot Vorskla i returen kom efter ett SPÖKMÅL (det mesta tyder på att bollen faktiskt var inne, men jag gillar begreppet) i förlängningen. Och så vips var AIK heta igen. Efter segern mot Vorskla var glädjen total på sina håll. Serieledningen är två poäng bort. Publiktrycket är hårdare än på flera år och den troliga kombinationen Shkëndija/Slovacko är en högst framkomlig väg till det första gruppspelet på elva år, även om tjeckerna knappast är ett strykgäng. Och Bartosz, ja, han ska inte få sparken längre… Ursäkta att jag redogör för de dummaste supporterrösterna, sparka tränaren-rösterna, men det är läge att stanna upp vid Grzelak när det vaknas en nya runda Europaspel. I den första matchen mot Vorskla Poltava visste AIK inte vad som väntade, av lättförstådda skäl gick det inte att scouta motståndet, och ukrainarna utnyttjade sitt kunskapsövertag. Alla formationer har sina styrkor och svagheter och med ett 4-4-2 är risken ofta att man blir överspelad centralt; att motståndarna hittar in på farliga ytor mellan mittfält och backlinje. Det var också vad som drabbade AIK på Tele2 arena då Vorskla utnyttjade sitt numerära överläge i mitten. I returen hade Bartosz och hans team gjort sin analys och valde, oväntat nog, en helt annan uppställning: en 3-5-2-variant med mer tyngd centralt och noggranna instruktioner om vilka ytor som skulle stängas till mot de bollskickliga ukrainarna. Till en början gick det sådär, men efter en halvtimmes spel gjorde Bartosz ytterligare en justering som kan ha blivit avgörande. Vilken justeringen var? Här hänvisar jag till Rikard Norling, för det är hans analys som jag har lånat. I en nystartad Youtube-kanal, 23 minuter i avsnittet nedan, bryter Norling ned AIK:s taktik enligt sitt sätt att se på saken. Rekommenderas! https://www.youtube.com/watch?v=VSDDyH1zO4c Det krävdes alltså en förlängning och ett spökmål, men i slutändan var AIK:s avancemang välförtjänt, och på tio dagar hade så supporterpendeln svängt hela vägen. Utom vad gäller en sak: nyförvärv. Det ropas konstant på sådana, nu med motiveringen att Europachansen är så stor. Om AIK har råd efter alla kontraktsförlängningar och den feta Guidetti-dealen framstår som oväsentligt, liksom hur mycket ett nyförvärv faktiskt skulle kunna påverka AIK:s chanser att nå ett gruppspel. (Vad är det man ser framför sig? En ekonomisk försvarbar värvning i form av en offensiv stjärna som går rakt in och avgör i playoff? Lycka till…) Nej, då är det nog bättre att ha is i magen. Under sommaren görs många kostsamma misstag av allsvenska klubbar. Om AIK är säkra på att de kommer sälja Bilal Hussein och/eller Amar Abdirahman Ahmed under slutet av augusti är det läge att agera (genomtänkt) innan det svenska fönstret stänger om en vecka, men annars tror jag på varsamhet. AIK behöver samla i ladorna om de ska haka på konkurrenterna i stan som har kommit ikapp genom att göra just det. Det kommer fler transferfönster och de kommer inte vara mindre betydelsefulla. Och, som sagt, det ser rätt ljust ut för stunden. Bartosz har varit pressad (och jag har haft mina invändningar under året) men visade skärpa och mod när saker och ting ställdes sig på sin spets. AIK har en god chans på ett europeiskt gruppspel med allt vad det innebär och hänger med i den allsvenska toppen trots ett relativt tufft schema under den första halvan av säsongen.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription