LUZERN/STOCKHOLM. Avslut och gummikulor som missade och träffade. Ett sportsligt antiklimax och kaotiska scener efter matchen. Men också en minnesvärd resa på olika vis. [show_ad id=1] Guten nacht. När allt var över, när det blåklädda laget med de vitklädda supportrarna hade slagit det vitklädda laget med de blåklädda supportrarna kändes det mest… onödigt. Djurgården gjorde tre mediokra halvlekar – samt en riktigt vass – under de två matcherna, men skapade ändå dubbelt så många lägen som FC Luzern totalt sett. Bara efter vilan på Swissporarena hade Djurgården fem heta chanser. Men bolljäveln ville inte in, det var som förgjort i andra halvlek, och efteråt var det deppigt på en nivå som jag inte har sett på länge. Det tog hårt det här. Oturen grinade Djurgården i ansiktet, men bortsett från marginalerna fanns det inte mycket att skylla på. Europasatsningen var total i år, truppen är frisk, förberedelserna har gått enligt plan och stödet från läktarna har varit massivt. Istället för ett äventyr som kunde gått via Skottland och vilket spännande play off-motstånd och play off-resmål som helst blev det respass i den första matchen mot ett lag som Djurgården förmodligen hade vunnit betryggande mot 2022. Men 2023 är inte 2022 och avslutningen av serien kommer avgöra om årets säsong blir en godkänd sådan. En tredjeplats och svaret lär bli ja, en fjärdeplats och svaret lär bli nej (även om också den kan bära ut i Europa). En femteplats? Nej, Djurgården blir inte femma. Efter matchen blev det bråkigt utanför Swissporarena vilket ledde till kaotiska scener där den lokala ordningsmakten sköt gummikulor, mängder av gummikulor, som både missade och träffade. Vad som utlöste situationen, hur konfrontation kunde uppstå och massor av skott avlossas har jag än så länge ingen klar bild av, men något gick uppenbarligen snett, rejält snett i säkerhetsarbetet. Den oroliga stämningen präglade sedan Luzern by night. När jag vandrade genom staden runt midnatt var gator avstängda av kravallutrustade poliser – hur många finns det egentligen i Luzern? – och polisfordon som såg ut som vattenkanonsförsedda sopbilar i pansar.

Marschen till arenan avlöpte dock såvitt jag kan bedöma utan incidenter, den ringlade runt i staden med högsta sångvolym och på balkongerna samlades storögda Luzernbor för att se vad som pågick. Att det inte blir fler resor till kontinenten känns trist, liksom att de andra svenska lagen rök i samma omgång. Ett historiskt svagt facit, och att Häcken och Kalmar FF förlorade mot lag från Färöarna och Armenien säger väl det mesta. Hammarby var på väg att överträffa sig själva mot Twente, men till sist blev det godnatt även där. Nu återstår Allsvenskan, och enbart Allsvenskan, för Djurgården som sitter på en alltför bred trupp. Att sälja Joel Asoro och Hampus Finndell i augusti känns som en kickstart på bantningen. Jag tror också att laget hade mått bra av att spela in en tydligare elva under resten av säsongen. Liksom många andra (4-3-3-)lag brukar Djurgården prestera som bäst med kontinuitet, och framöver handlar det bara om att samla poäng över tid. Hur det ska gå till får å andra sidan bli en senare analys, för nu väntar en säng i Stockholm på mig efter några intensiva dygn. Tack för all respons på rapporteringen och till er som velat snacka på gatorna i Schweiz! Det saknas inte åsikter om Djurgården, kan jag försäkra.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription